En duva med ovanlig frisyr

Den ser rätt ovanlig ut, denna duva med spoiler i nacken. När jag först såg den i våras trodde jag att fjädrarna tillfälligt låg i oordning, men den såg ut så här vecka efter vecka. Nu är det dock länge sen jag har sett den.
Om det är en skada, missbildning eller ovanlig art har jag ingen aning om. Det är i alla fall kul när man känner igen en speciell individ bland alla dom fåglar som kommer på besök i min trädgård.

Ursäkta de usla fotona. De är tagna i liten vinkel genom ett treglasfönster. Jag har egentligen haft bra tillfällen att ta bättre foton på denna punkduva, men det har inte blivit av.

En svår kränkning i djurens värld

Min Nisse älskar kattmyntan jag har planterat år honom. Den är en viktig del av trädgården och hans revir.

Nisse luktar på sin älskade kattmynta.

Någonstans i grannskapet bor ljus katt, som är ung och rask och lite större än Nisse. Ibland går han in på Nisses revir. Nisse gillar inte det alls, men inkräktaren är ju stor och stark... När jag har möjlighet brukar jag hjälpa Nisse med att schasa iväg fulingen. Det vet han nu, så han sticker direkt när han får syn på mig.
En dag när jag kom hem satt inkräktaren och luktade på kattmyntan. Nisse satt en bit ifrån och såg olycklig ut. Busen tittade på mig, vände sig om och kissade på Nisses älskade kattmynta och stack sen iväg som ett brunvitt streck. Markerade sitt revir där! Vilken taliban! Bandit! Terrorist!

Nisse och kattmyntan.

Det kommer upp saker ur jorden...

Hittade denna sak i trädgården här om dagen. Vad det är har jag ingen aning om, men den är ju vacker.

Kajfilter

Jag har tillverkat ett kajfilter. Det är inget man gängar på objektivet. Trots mitt yrke och stora intresse för sjöfart har det heller inget hamnanläggningar att göra. Det är istället ett tillbehör till min lilla fågelrestaurang som har visat sig nödvändigt.

Under somrarna serverar jag bara jordnötter. Det är härligt att se när småfåglarna kommer med sina små och matar dem 2 dm utanför mitt köksfönster.
Tyvärr har även kajorna hittat jordnötterna. De ska ju också leva och mata sina barn, men de skrämmer undan småfåglarna och tömmer röret på två dagar. Det blir för dyrt. Dessutom för de ett jävla liv.

Av ett spaljénät av plast gjorde jag ett rör med 25 cm diameter. Jag fäste ihop det med buntband.

Det är kanske inte den perfekta lösningen, men jag hängde bara upp kajfiltret i samma gren som fågelmaten. Jag kapade det så det går lite nedanför jordnötsröret.

Det tog bara några minuter för småfåglarna att komma hur man kommer åt nötterna.
Jag var rädd att jag hade stängt ute en av mina favoriter, hackspetten, men han kom också på tricket rätt snabbt.

Kajorna kommer inte genom maskorna i nätet (tror jag), och jag tror inte att de kan ta sig upp underifrån. Möjligen kan de sätta sig på nätet och gunga in mot jordnötterna. Vi får se hur länge det dröjer innan de kommer på det tricket. Då får jag väl göra någon slags infästning i botten.

När jag ser ett kajbarn så här tycker jag nästan det är synd att stänga ute dem, men de blir för dyra i drift.

Jag är visst rätt blek som fotograf

En fin dag tidigare i somras var jag hemma i trädgården och fotade lite. När jag ändå hade grejorna där passade jag på att försöka fota mig själv som fotograf med lillkameran på gorillapoden och timern på 10 sek.
Usch en sån blek fotograf!
Färgen är nog lite bättre nu efter ett antal soltimmar.

En blek fotograf

Är man för långsam blir både foto och fotograf/motiv bleka.