Från Mashavet och andra vatten
Rundresa i Vietnam 22: Allt går att transportera på två hjul
Det här var nog det som var allra roligast att fotografera på hela resan - alla otroliga, fantastiska,vansinniga transporter.
Det här ser ut att vara en leverans från konfektionsindustrin.
Hela familjen på samma motorcykel såg man ofta. Lastningsprincipen liten-stor-liten-stor framifrån räknat verkade vara den vanligaste.
Klart kryckan ska med. Den är ju dessutom praktisk om man måste stanna.
Leverans till blomsteraffären. Eller kanske det är blomsteraffären.
Krukmakaren på leveranstur. Kanske funkar det bättre att knuffa hojen med styret felvänt?
Man undrar ju lite vad som finns i säckarna. Det kan ju inte vara allt för tungt.
Även ute på landsbygden var det tvåhjulingar som gällde för de flesta transporter.
Lika självklart som att det finns bilbärgare i Sverige måste det finnas mc-bärgare i Vietnam.
Blomleverans till en begravning?
Ballongförsäljaren på motorcykel syntes bra i trafiken.
Med släpvagn efter moppen får man med sig grismaten eller vad det nu är i tunnorna.
En till familje-mc lastad enligt principen liten-stor-liten-stor.
Riktigt små barn placeras i barnstol, dock inte bakåtvänd som i Sverige.
Tja... vet inte riktigt vad det är i lasten.
Restaurang under förflyttning.
Har man ingen dragkrok får någon hålla i.
Bonden som kommer in till stan för att leverera ris?
Det här verkar vara en leverans till någon livsmedelsbutik.
Bröllop på gång? Eller begravning? Inte lätt att veta.
Det här får bli den sista delen av foton från Vietnam. Möjligen dyker något enstaka foto upp i andra sammanhang.
Rundresa i Vietnam 16: Krigsmuseum, Cholon och hemresa
Onsdag 1 januari 2014 (Nyårsdagen)
Under förmiddagen besökte vi krigsmuseet i Saigon. Fram tills USA släppte handelsembargot mot Vietnam 1994 hette det ungefär "Museet över amerikanska krigsförbrytelser". Det här museet visade bara den amerikanska sidan. Amerikanska erövrade vapen, fordon och flygplan och mängder av fotografier på offer för amerikanska krigshandlingar. (Det finns ett krigsmuseum i Hanoi som visar den Vietnamesiska sidan. Där finns givetvis bara hjältar.)
Grabbens leksak är en dubbelmonterad 20mm Oerlikon automatkanon.
Douglas Skyraider. Kunde bära 3,6 ton last! Började byggas i slutet av andra väldskriget och var i tjänst ända till mitten av 1970-talet.
Efter museet en rundvandring i delar av stan, bl.a. Cholon, Saigons Chinatown.
Sånt här tingeltangel fans hur mycket som helst.
Tillverkning av konstgjorda blommor på trottoaren. Hela familjen hjälpte till.
Lunchrast på jobbet. Eller var det en restaurang?
Traditionellt och modernt i skön blandning.
Snyggt uppradade små lastbilar.
Den här glada kvinnan satt och skalade... färska kokosnötter tror jag.
Gatumusiker. Högtalarsystemet skulle nog betraktas som ganska udda i Sverige.
Avskedsmiddag och avtackning av vår vietnamesiska guide under kvällen.
Torsdag 2 januari 2014
Rundvandring och shopping på egen hand under dagen. Fotografering av överlastade motorcyklar och annan spännande trafik utanför hotellet.
Säkerhetstänkande. Små barn ska sitta i barnstol i trafiken. Moskitnät som extra skydd.
Hela familjen. Minstingen i barnstol. Trafiksäkerhetstänkande, som sagt...
Även cyklar kan lastas med mycket.
Blomsterhandlaren levererar begravningskrans modell större.
Damen med fruktståndet gick sakta mitt i den livliga trafiken. Killen med mattan hade desto mer bråttom.
Saigon var en intressant stad där jag hade velat gå runt på egen hand och fotografera mycket mera. Tyvärr drällde det av fräcka tjuvar där. Hela tiden hörde man hotellets vakter varna: "Watch your camera, watch your bag, watch your..." Det blir inte lika roligt då.
Det kändes lite lugnare med kameran när man hade en uniformerad kille i närheten. Fast hans huvudsakliga jobb var att parkera motorcyklar utanför hotellet.
Buss till flygplatsen. Planet lyfte 23.20 lokal tid.
Fredag 3 januari 2014
Landade planenligt i Paris 06 på morgonen.
Efter att ha gått, åkt rullband och förarlöst tåg långa sträckor hamnade vi i rätt terminal. Där fanns ett McDonalds som inte sålde hamburgare och en tidningsbutik med hundratals tidningar, alla på franska. På en internationell flygplats! Efter en lång och trist väntan klev vi äntligen ombord på ett SAS-plan till Arlanda. Givetvis hade inte grodätarna lastat våra väskor på det planet. Frankrike är inte ett land jag frivilligt kommer att besöka igen.
Min väska kom nästan en vecka senare.
Då var själva reseberättelsen slut. I det stora hela en mycket trevlig resa. Vi hade otur med vädret, men det kan man ju inte göra något åt. Bra och kunniga guider, det mesta flöt på fint. Ibland hade jag velat ha mera tid på en del platser, kanske helt skippat några andra, men jag skulle tro att det fanns många olika åsikter om vad som var intressant och vad som inte var det inom gruppen. Det är var nog ändå en lagom blandning där alla hittade mycket intressant.
Det kommer några fler delar. Specialare med foton som jag gärna vill visa, men som inte riktigt gick att få in i handlingen.
Rundresa i Vietnam 12: Djungelvandring och fängelsebesök
Lördag 28 december 2013
Sol och värme på Con Dao, även om solen var silad genom tunna moln.
Under förmiddagen gjorde hela gruppen en långpromenad till en strand på andra sidan ön. Djungelvandringen kallar jag det, men den gick till största delen på asfalterad stig.
Vi såg massor av stora vackra fjärilar, några fåglar och en ekorre. Bara en orm, och den låg överkörd på vägen i utkanten av byn. Överallt var det massor av militärer, men de var sysselsatta med att förbättra djungelstigen och bära byggmaterial till ett husbygge. Inga vapen syntes.
Precis utanför byn låg en damm där vi såg häger (tror jag) och "water lillies".
Jag vet inte om det är samma art som vanliga svenska näckrosor.
Såna här såg vi många av. "Giant wood spider". Storlek ca 5 cm. Näten var ett par meter i diameter.
På sidan av den asfalterade stigen frodades växter och djur.
Fåglar och fjärliar var svårfotograferade.
Trappor i de brantaste backarna. Svetsaren med bensindrivet elverk och transformator var en av få civila.arbetare.
Pågående bygge i terrängen. Militären bär fram materialet.
De gick inte med bördorna, de sprang!
Även vietnamesiska soldater behöver vila ibland.
Det blev en liten sväng i lite besvärligare terräng också.
Här vände vi, med utsikt över ett turkos hav.
En svart ekorre lyckades jag fånga på bild.
Jag vet inte om trädet självt eller något djur har gjort den här flätan.
Jag hann med ett kort dopp i havet under lunchen. Jag hittade en liten strandstump inne i samhället som inte var full av trasiga fiskeredskap, bildäck och presenningar. Istället var det mindre skräp som nudelpåsar, repstumpar och trasiga badtofflor.
Badplats. Nja... Här var korgbåtarna gjorda av glasfiber och borde kanske kallas baljbåtar.
Under eftermiddagen var det besök i det beryktade fängelset från fransmännens tid på ön. Jag tyckte mig känna igen väldigt mycket från filmen Papillon och trodde att handlingen utspelades sig här, men efter att ha googlat på saken vet jag att filmen utspelar sig i Franska Guyana. Många byggnader är dock nästan identiska med dem i filmen.
Vaktposten där uppe var konstgjord.
Fångarna var också konstgjorda numera, men det var så här de var fastkedjade när de inte utförde slavarbete.
Gemensam middag under kvällen. Några testade att äta rocka.
Positioneringen pekar på målet för vandringen. Klicka och zooma in.
Fågelmaten har börjat blomma
När jag tog undan rören med solrosfrön i våras tog jag en näve frön och petade ner lite här och där i jorden. Jag tror att de flesta tog sig, men de här är de enda som har börjat blomma än så länge.
Den lilla busken under solrosorna är en syren som var det första jag planterade när jag köpte huset. Den är tänkt att skugga sovrumsfönstret sommartid och vara upphängning för fågelmat vintertid. Man får ha lite tålamod...
En svår kränkning i djurens värld
Min Nisse älskar kattmyntan jag har planterat år honom. Den är en viktig del av trädgården och hans revir.
Nisse luktar på sin älskade kattmynta.
Någonstans i grannskapet bor ljus katt, som är ung och rask och lite större än Nisse. Ibland går han in på Nisses revir. Nisse gillar inte det alls, men inkräktaren är ju stor och stark... När jag har möjlighet brukar jag hjälpa Nisse med att schasa iväg fulingen. Det vet han nu, så han sticker direkt när han får syn på mig.
En dag när jag kom hem satt inkräktaren och luktade på kattmyntan. Nisse satt en bit ifrån och såg olycklig ut. Busen tittade på mig, vände sig om och kissade på Nisses älskade kattmynta och stack sen iväg som ett brunvitt streck. Markerade sitt revir där! Vilken taliban! Bandit! Terrorist!