Rundresa i Vietnam 4: Över bergen till Hoi An

Torsdag 19/12

Buss från Hué direkt efter frukost. Färden gick genom risfält och över höga berg på slingrande vägar.

Ett stopp vid en sjö för lite fika. Fiske pågick.

I diset i bakgrunden finns bergen vi ska över.

Arbete vid vägen med traditionella metoder.

Fin utsikt över djungel och fina sandstränder. Massor av fina fotomotiv svischade förbi utan att vilja fastna på bild. (Jag försökte verkligen. De flesta försöken raderade jag redan i kameran. Några får duga av den enda anledningen att det var intressanta motiv.) Vi stannade en stund på en fin utsiktsplats som hette Hai Van Pass. Många stånd med krimskrams, men också många krigsminnen i form av betongbunkrar.

Krimskramsförsäljare, ruiner och bunkrar i Hai Van Pass.

"Butiken" byggd direkt mot bunkern. Fransk bunker, tror jag. Sandsäckarna på taket behövdes, det blåste friskt på toppen.

Den här vägen kom vi. Bröllopsfotografering pågick. Ser nu brudparet?

Här ska vi ner.

Nästa stopp var för lunch i Da Nang, sen vid ett stenhuggeri alldeles i närheten.

En kul bro i Da Nang. Fotad genom bussfönstret.

Det här är bara en bråkdel av statyerna.

En del var rätt stora... Passar en sån i trädgården hemma?

Tillverkningen Vinkelslip såg ut att vara det enda som användes. Gummistövlar verkade vara den viktigaste skyddsutrustningen. Några använde också munskydd.

Framme i Hoi An tidig eftermiddag. Incheckning på Green Field Villas & Spa. Lite lugnt strosande i den vackra staden under eftermiddagen. En helt annan typ av stad än de tidigare. Lugnare, mindre, mera bykänsla.

Äkta blomblad och handdukssvanar välkomnade på rummet. Fast kuddarna var samma cementsäckar som alltid...

Hoi An var en textilstad. Överallt fanns små skrädderier, öppna mot gatan.

Det kostade inte mycket att få ett plagg med perfekt passform uppsytt.

Friterade frukter som mellanmål fixades på en minut.

På kvällen samlades vi hela gänget för middag på en väl gömd restaurang som vår vietnamesiske guide hade fått tips om.

De dukade långbord i gränden för oss.

Gaffel är fusk!

< Del 3  -0-  Del 5 >

Rundresa i Vietnam 3: Hué

Onsdag 18/12

Tågresan mellan Hanoi och Hué tog hela natten. Farten var nog inte mer än 50-60km/h som mest, men rälsen var långt ifrån rakt och det skumpade, ruskade och slingrade hela tiden. Vi reste i 6-bäddskupéer. 3 kojer på höjden. Stenhårda. I gengäld hade de Asiens dittills mjukaste kuddar istället för de vanliga cementsäckarna.

Utsikt genom tågfönstret nära Hué. Regn på utsidan, äkta plastblommor på insidan. När ska SJ börja med blommor i tågen?

Väl framme i Hué blev det nudelfrukost och incheckning på Duy Tan Hotel, sen gav sig hela gruppen ut på cykel i regnvädret. Som väl var så var det betydligt lugnare trafik än i Hanoi, men man fick ändå snabbt lära sig att bete sig väldigt osvenskt och strunta i alla trafikregler som eventuellt kunde finnas. Då funkade det utmärkt. Första stopp blev ett nunnekloster där vi käkade en god vegetarisk lunch.

Utanför klostret. Alla former av regnskydd användes. (Foto: Eva Cedergren)

Lunch hos nunnorna. Vi som sitter och försöker se heliga ut är... Äh, det kan göra detsamma...

Vi cyklade vidare till en känd pagoda och en mindre variant av den förbjudna staden i Bejing. Totalt cyklade vi ca 15 km.

Heliga byggnader i regn.

Pagodan.

Hué har varit Vietnamns huvudstad, och något år när amerikanarna hade flygbas där var det världens mest trafikerade flygplats. Lite svårt att tänka sig idag om denna lugna stad.

Utsikt från hotellet.

Gammalt och nytt i blandning.

Har det varit en kanonplattform här? Sandsäckar och stenar på taken var ganska vanliga. Kanske istället för spik och skruv.

Kiosk/butik/restaurang mittemot hotellet får besök av mobil fruktbutik. Lite förvånande med stolar, 20 cm höga pallar var det vanliga.

< Del 2  -0-  Del 4 >

Rundresa i Vietnam 2: Hanoi

Måndag 16 december 2013

En tidig frukost på Hotel Lucky3, sen ut för att se den kaotiska stan Hanoi i dagsljus.

Lucky 3 Hotel, 81 Hàng Bông, Hanoi, Vietnam. Smalt och högt.

Frukostmatsalen högst upp. Här syns hotellets hela bredd.

Den första blicken över vår del av Hanoi från hotellets översta våning. Härifrån såg det rätt lugnt ut.

Trafiken var rätt intressant. De flesta kör högertrafik, men det verkar mest vara en rekommendation och inte en regel. Man får räkna med att det kommer en motorcykel med 3-4 passagerare på fel sida ibland. Trots den för oss väldresserade svenskar planlösa galenskapen i trafiken fungerar det faktiskt alldeles utmärkt med en helt otrolig respekt för medtrafikanterna. Ska man över gatan är det bara att se till att man har blivit sedd och sen gå. Inga elaka tutningar, inga sura miner. Man får plats. Bara ett par decimeter, men de decimeterna respekterar man! Skulle man försöka sig på att styra upp det hela enligt svensk modell skulle det garanterat gå illa.

Gatan utanför hotellet.

Det verkar vara kul att bli fotograferad.

Färgglatt ekipage.

Vi tittade på den kända röda träbron i Hoan Kiem Lake, käkade lunch och tog sen en cykeltaxi till inomhusmarknaden. Där inne var det bara halvmeterbreda gångar mellan stånden och där sprang både handlare med stora säckar på ryggen och vietnamesiska kunder. Som stor och klumpig västerlänning var det bara att kasta sig undan så gott det gick.

Bron. Ute på den lilla ön fanns nån helgedom och, självklart, en souvenirbutik.

Lunch. (Foto: Eva Cedergren)

Undertecknad i cykeltaxi. Regnskydden behövdes! (Foto: Eva Cedergren)

Under eftermiddagen samlades hela gruppen för fika på ett café som den vietnamesiska guiden tipsade om. Det låg väl dolt bakom en krimskramsaffär. Vi hade aldrig hittat det utan guidens hjälp.

En annan krimskramsaffär.

Man behöver ingen lokal för att bedriva mc-verkstad. Trottoaren duger bra.

Lunch på jobbet.

På kvällen såg vi... ja vad kan det heta på svenska? Water Puppet Theatre. Vattendockteater?

Tisdag 17/12

Frukost på hotellet, sen gemensam vandring genom stan för att titta på Ho Chi Minh-mausoleet, huset han bodde i, hans bilar och krigsmuseum.

Rätt skaplig gravsten.

Utanför mausoleet pågick "trädgårdsarbete".

Gemensam lunch på en enkel men bra restaurang, sen tog vi 3 st 7-personerstaxi till etnografiska museet. Dräkter, redskap och annat smågrejs inne, men det var utomhusdelen som var riktigt intressant. Där fanns olika minoritetsfolks byggnader och bostäder, byggda av vass, bambu, sten, lera och riktigt trä.

Phở bò, Nudelsoppa med biff. Som de lokala gästerna satt vi på 20 cm höga plastpallar.

Högt i tak.

Visst ser det hemtrevligt ut? Inte samma byggnad som på fotot ovan.

Denna etniska minoritet verkar ha roligare än de andra.

På kvällen bordade vi nattåget till Hué.

< Del 1  -0-  Del 3 >

Rundresa i Vietnam 1: Halongbukten

Under tre veckor i december 2013 och januari 2014 var jag och min flickvän på rundresa i Vietnam med Världens Resor. Totalt var vi 17 svenska och norska deltagare. Dessutom en svensk och en vietnamesisk guide.

Vi flög från Arlanda. Bytte plan i Frankfurt. En jätteflygplats som det var ganska svårt att hitta på. Vi hade då börjat hitta några andra i gruppen, så tillsammans lyckades vi hitta vägen till rätt terminal, dit vi fick åka med förarlöst tåg.

Lördag 14 december 2013

Vi landade på flygplatsen i Hanoi tidigt på morgonen lokal tid. Guiderna hittade hela gänget och vi blev transporterade med buss mot Ha Long. Ett för oss nordbor spännande landskap med utspridda hus, som var små till ytan men flera våningar höga. De såg mer ut som torn än bostadshus. Ett riktigt trist väder med ihållande duggregn och dåligt ljus omöjliggjorde fotografering genom bussfönstret.
I Ha Long bytte vi färdmedel. Med liten båt transporterades vi och allt bagage ut till en stor samling träfartyg, alla vita och ganska lika varandra. "Vårt" fartyg hette Helios Junks. Kanske inte det mest väl valda namn man kan tänka sig.*) Livväst krävdes i lillbåten. Myndighetskrav. Innan den lite vådliga manövern att ta sig över till Helios Junks skulle de dock tas av och lämnas i lilla båten(!)

I lillbåten.

Helios Junk. Lite flagnande färg här och där och någon murken träbit, men inte så det kändes oroväckande.

En julgran måste naturligtvis finnas ombord även i denna del av världen.

Väl ombord installerade vi oss i våra hytter. Medan vi färdades ut på Halongbukten åt vi vår första vietnamesiska måltid, fisk, skaldjur och bläckfisk, och försökte bekanta oss med varandra. Efter att ha ankrat mellan några av de märkligt formade öarna klev vi över i lillbåten igen och blev transporterade till en ö med en jättegrotta.

Halongbukten.

Ingången till grottan. Lägg märke till människorna där uppe.

Det var verkligen en stor grotta. Hela ön verkade vara ihålig.

Med hjälp av improviserat stativ i form av en stor sten och kamerans timer blev det någorlunda bra foton.

En varmare och soligare dag skulle Halongbukten ha varit helt fantastisk. Nu hade vi disigt, duggregn och 10 grader varmt, så det blev "bara" rätt intressant.

Middag och tidigt ner i kojen. Vi var alla trötta efter den långa resan.

Söndag 15 december 2013

Efter frukost tog vi lillbåten till en hög ö med ett litet tempel på toppen. 450 trappsteg upp. Utsikten var trots det trista vädret väldigt intressant med alla de speciella öarna.

Ön med templet.

Utsikt från toppen.

"Vår" Helios Junks och lillbåten var väl synliga från toppen.

På väg ner för de 450 trappstegen igen.

Som sjöman kunde jag naturligtvis inte låta bli att utforska flytetyget med kameran i hand. Här är byssan, d.v.s. köket.

Maskinrummet var förvånansvärt rent och välordnat.

Efter lunch ombord återvände vi till fastlandet och bussen. Vi gjorde ett stopp vid en pärlindustri med butik, där vi fick en lektion i hur man skiljer på äkta och falska pärlor.

Köp av äkta pärlor.

Efter 4 timmars bussresa checkade vi in på Hotel Lucky 3 i Hanoi.
Gemensam vandring genom stan till en restaurang där vår vietnamesiska guide hade ordnat bord. Han skötte också matbeställningarna eftersom ingen i personalen kunde engelska.

*) Junk på engelska kan betyda skräp, skrot, lump, smörja, knark, heroin - och djonk.

Del 2 >