.k. Ibland blir det nästan ett magiskt ljus i staden - Försök till kvällsfotografering med Canon S95

Inte långt från vårt hus, strax söder om Stockholm, ligger det ett ganska stort fält. Det finns några mindre vägar med gatubelysning på ena sidan av fältet, men annars finns ingen belysning här. Ljuset på fältet består därför bara av det ljus som reflekteras från den omgivande staden. Har vi sedan en mulen dag med snö på marken blir ljuset nästan magiskt. Det bara finns, men det går inte att se varifrån det kommer.

Igår kväll passerade vi fältet på väg hem från en utflykt till Fotografiska och ljuset var så där magiskt. Det går liksom inte att låta bli att ta några bilder även om man vet att resultatet troligen inte kommer att bli så där lysande. Jag har tagit kvällsbilder tidigare med min Canon S95 och vet att det lätt blir lite grusigt (ISO 800 och uppåt) alternativt suddigt (när slutartiderna drar iväg).

Laddade in bilderna i Lightroom idag och hittade faktiskt några som inte var allt för suddiga eller gryniga. Fick väl kanske inte fram det magiska ljuset riktigt, men är rätt nöjd ändå :)

Bild 1. Påpälsad modell på fält i Solberga (0,3 sek handhållet)

Bild 2. Under häggmispeln på fält i Solberga (0,5 sek stöd mot soffa)

Ha det bra

Kurt

PS. Alla bilder tagna på ISO 500

.k. Funkar inte bilden som tumnagel är den bara skit

Rubriken är en kort sammanfattning av ett citat av Ken Rockwell.

"If your image goes away as a thumbnail-sized image, it has no structure. It sucks. If it doesn't jump out at you as a thumbnail, you've made a boring image, regardless of how big or detailed you print it"

Tycker faktiskt att han har en poäng här.

Citatet är hämtat från Kens site och sidan "The Secret: What Makes a Great Photo". Det är en riktigt inpirerande och lättillgänglig text som på ett osentimentalt och lite drastiskt sätt ger många bra tips om vad som gör en bra bild.

Tycker du att den här bilden funkar som tumnagel?

Ja - kanske värt att titta på den i full upplösning :)

Nej - vilken skitbild, då är det dags att hoppa till nästa blogginlägg.

Ha det bra

Kurt

PS, får tacka Fredrik Karlsson som tipsade om Ken Rockwell i sin hopplösa  blogg ;)

.k. Att fotografera kräver ett visst mått av ansträngning. Gör av med lite återvunnen energi på IKEA

Det är nog bara att inse att fotografi är skapande verksamhet som kräver en viss ansträngning av fotografen för att det skall bli något vettigt. Jag har det senaste halvåret varit fullt uppslukad av andra kreativa aktiviteter (jobb) och inte haft någon energi över för att fotografera aktivt. Nu har det dock lugnat ner sig på den fronten, så det börjar bli dags att komma igång med fotograferandet igen.

Besökte IKEA idag och passade på att träningsfotografera lite under tiden. Det slog mig då att det var ett myllrande folkliv där inne och att man nog kunde gå där flera timmar och fotografera människor om man var lagd åt det hållet. Det är ju lite synd att det inte är allmän plats så att man vet att det är OK att fotografera. Hur som helst passade jag på att ta lite bilder - det var ingen som sa något :)

Bild 1. IKEA restaurangen

Bild 2. IKEA barnavdelningen. Hon var rätt trött :)

Bild 3. IKEA soffavdelningen. 

Bild 4. IKEA infrastruktur. Försökte med svartvitt för kontrasten men det blev lite tamt. Det blev mer tryck i bilden på det här viset :)

Blev fascinerad av alla högar med leksaker. Blev nästan lite groteska bilder när man zoomade in :)

Bild 5. IKEA - mjukishög I

Bild 6. IKEA - mjukishög II

Bild 7. IKEA - mjukishög III

Bild 8. IKEA - mjukishög IV

Alla bilder tagna med Canon S95 på ISO 500. Efterbearbetade i Lightroom.

Ha det bra

Kurt

.k. Är det inte lite omoraliskt att skapa bilder genom att fotografera andra artisters verk?

I lördags var jag på konstutställning igen och som vanligt passade jag på att ta lite bilder under besöket.  Funderade lite över det här med att fotografera andra artisters verk. Var går gränsen mellan att snylta och att skapa något eget?

Lördagens utflykt gick i alla fall till Skrotgruppen på Fullersta Bio Konsthall.

Här är en normal besöksbild på min fru Maria när hon betraktar några verk. Den får väl sägas vara ett eget dokumentärt verk.

Bild 1

Sedan blev det lite mer eller mindre dokumentära bilder av några av konstverken. Frågan är om jag tillfört tillräckligt mycket eget i dessa bilder för att kunna säga ett bilderna är något av mig skapat.

Bild 2

Bild 3.

Bild 4.

Sedan kan man ju alltid leka lite med utsnitt och efterbehandling och då lämnar man ju det rent dokumentära. Kan nog tycka att bilderna då kan vara mina även om jag använt någon annans verk som grund.

Bild 5.

Bild 6.

Bilder av saker som inte är andra artisters verk känns mer OK att utnyttja för sitt eget skapande.

Bild 7.

Bild 8

Bild 9.

Så länge man bara använder bilderna för eget bruk och i lite bloggar behöver man väl kanske inte bry sig så mycket. Men man kan ju alltid fundera lite.

Men nu får det vara nog för ikväll. Godnatt :)

Kurt

Alla biler tagna med Canon S95 (ISO 100 - ISO 400). Efterbehandling i Lightroom 3.5

.k. Canon S95 i skumma miljöer, funkar det? - Test på Lars Bygdéns release party

Behöver man en antik mätsökare från 50-talet eller den senaste japanen med löjligt höga ISO-prestanda för att ta vettiga bilder i miljöer med usla ljusförhållanden? Kanske räcker det med en rimligt prissatt digitalkompakt som går ned i bakfickan? Hamnade i onsdags på Lars Bygdéns release party. Mycket trevligt och perfekt operfekt ljus för en test.

För egen del tycker jag att S95:an ger hyfsat OK bilder upp till ISO 800, så det är det ISO som användes under kvällen. Fotograferade i RAW med brusreducering och bildbehandling i Lightroom.

Bild 1. Lars Bygdén i den obligatoriska konsertbilden. (f 2.0  1/6 sek)

Bild 2. Lars Bygdén (artist) och Mats Hammerman (skivbolagsdirektör). (f 2.0  1/6 sek). Att Lars ser lite berusad ut beror mest på att han blinkar under exponeringen.

Bild 3. Vad ska vi köra för extranummer? (f 2.0  1/6 sek)

Bild 4. Vimmelbild. (f 2.0  1 sek, ISO 400)

Som ni ser blev slutartiderna tämligen långa. Kamerans inbyggda bildstabilisering fungerar ju bra och det blir inte allt för mycket skakningsoskärpa i bilderna. Det stora problemet är att folk rör på sig. Även när de till synes sitter still så  blir de allt som oftast suddiga för att de rör sig. Nu har man ju en digitalkamera med "oändligt" med minne, så det är ju bara ta flera bilder och hoppas på att de är still på någon bild. Det är bara lite tradigt och rensa bort alla skräpbilder efteråt. Jag tror att man med lite träning kan lära sig att läsa av miljön så ett man väntar in tillfället då motivet rör sig minimalt. 

Sitter bara motivet still blir det rätt skarpt. 

Bild 5. Baren Marie Laveau. (f 2.0  1/6 sek)

Till sist en något annorlunda bild. Har lite svårt att låta bli att fotografera konstiga motiv.

Bild 6. Diner and drin. (f 2.0  1/40 sek)

För egen del tycker jag bakfickskameran S95 ger riktigt användbara bilder :)

Vill passa på att skicka ett tack till Lars och Mats för en trevlig kväll.

Ha det bra

Kurt

PS

Här är några länkar till Lars Bygdén för er som undrar vem denne man är.

www.larsbygden.com

Nyhetsmorgon, I belive in you

Tidningen Kulturen, recension Songs I wrote