.k.
.k. Inspiration är för amatörer
”Inspiration is for amateurs – the rest of us just show up and get to work” - Chuck Close.
Citatet kommer från en artikel på motivation.se som handlar om nödvändigheten av uthållighet när det gäller inspiration och kreativitet. Oftast en underskattad komponent när vi hyllar våra kreativa genier. De flesta framgångsrika fotografer eller konstnärer har har ofta varit mycket uthålliga.
Själv tränade jag uthållighet med en kulturtur till Djurgården igår. Först Tore Johnson på Nordiska och sedan Francesca Woodman på Moderna Museet. I anslutning till Francesca Woodman fanns även några rum med bilder från Modernas egna samlingar. Allt intressant om än inte så överraskande.
Positivt överraskad blev jag dock av utställningen Verklighetsmaskiner av Olafur Eliasson som också finns på Moderna Museet. En blandning av konstutställning och ett besök på Tom Tits i Södertälje. Här får man också ett exempel på vad energi och uthållighet kan åstadkomma. I Berlin har han en studio med ett 90-tal personer som jobbar åt honom.
En fundering jag fick var om konstnären medvetet skapat utställningen för att vara mobilfotovänlig.
De flesta gick omkring med ett leende på läpparna
och fotograferade vilt
Rummet var fyllt otrevligt gult ljus, men på bilderna blev det denna monokroma kulör - funderar på om det var en avsiktlig funktion från konstnären.
Färg och form där det är lite oklart huruvida besökarna ingår i verken eller ej
Och som sagt - alla är fotografer
Klart sevärd utställning
Kurt
.k. Vem behöver en sådan här bild
Tycker det finns en viss kontemplativ kvalitet i den här bilden.
En sorts hommage till Mondrian
Kurt
.k. När det är straffbart att manipulera bilder
så får man ta till andra metoder
för att glorifiera sina modeller.
Nu måste jag dock erkänna att jag brutit mot manipulationsförbudet å det grövsta genom att lägga på massor av korn på en i från början krispig digitalbild bara för att ställa mig in hos Thomas som jag vet är lagd åt det analoga hållet. Hmmm - vi får se hur det här slutar.
Kurt
.k. Capere momento - lyckas sällan i bild - avnjutes nog bäst i stunden
Jag bor rätt nära staden och för det mesta rör jag mig någon form av stadslandskap av människa skapat. Det är vägar, parker, köpcentrum och diverse allmänna kommunikationer. Men precis utanför där jag bor finns ett lite mer vildvuxet område som jag passerar då jag hoppat av bussen i slutet av Västberga industriområde. Området är bara lite drygt hundra meter långt men det räcker. Efter något tiotal meter så är det bara natur och man får en helt annan känsla. Något rent fysiskt och man blir på något sätt påmind om varifrån vi kommer.
Och så plockar man fram kameran och gör ett fåfängt försök att fånga ögonblicket. På sätt och vis fungerar det väl, men det blir ju inte samma sak som när man rent fysiskt är där.
Nästan vildmark
Annars var det tandläkarbesök inne i stora staden. Allt gick bra. Som belöning unnade jag mig att flanera en stund. Det är så sällan jag är där inne numera.
Har haft lite svårt med motivationen senaste året. Har funderat en del på vad jag håller på med och vart jag ska ta vägen med fotograferandet. Lite existentiella funderingar helt enkelt. Men jag tänker att man får jobba på så lossnar det kanske så småningom.
Några timmars flanerande i city (det går att klicka på bilderna om man vill se dem större)
Som ni ser spretar det rätt rejält just nu, vi får se vart det tar vägen.
Och så har jag funderar lite på varför jag tyckte att sista bilden skulle vara med.
/Kurt
PS. Och så såg jag något skumt på stan