.k. Kan kameran lyfta lite på Mayas slöja?

Har suttit och bläddrat i ett nummer av tidningen Hjärnstorm med tema Psykedelia vid fikabordet några dagar. Mycket är krångligt och långsökt, men intressant ändå. En tanke som återkommer är att vi normalt bara ser och upplever en mycket begränsad del av verkligheten.  I Österlandet kallas detta ibland Mayas slöja. Det finns lite olika teorier i hur man skall kunna se igenom slöjan och ta sig utanför sinnenas fängelse; meditation, droger och religiös extas är väl några vanliga metoder. Psykedelisk konst och litteratur är väl också ett sätt att försöka komma åt något mer än det vi normalt upplever.

Funderade på hur man kunde förhålla sig till denna tanke utifrån ett fotografiskt perspektiv. Kan vi använda det fotografiska uttrycket för att lyfta lite på slöjan ;)

Det som triggade blogginlägget var en några bilder som jag tog utanför Berns i förrgår. Under renoveringen av Berzelii park har man utanför Berns satt upp någon sorts spegelglas som avspärrning. Bilderna blev klart "psykedeliska" med sina skrattspegeleffekter :)

Bild 1 - Ett sannare självporträtt?

Jag vet inte om den här bilden säger något mer om mig och min omgivning, men den ger ju i alla fall ett tillfälle att motionera perceptionen.

Ha det bra. Dags för en sinnesutvidgande frukost.

Kurt

.k. FART for Fantastic Photos - Hur svårt kan det vara

Uppskattar verkligen Ken Rockwells enkla men lysande analys av vad vi kan göra för att öka chansen att våra bilder skall bli fantastiska.

En kort sammanfattning av FART = Feel,  Ask, Refine and Take

Feel - Känn. Du ser något och blir sugen på att ta en bild.

Ask - Fråga. Varför blir jag sugen. Vad är intressant. Varför är det intressant. Fråga igen. Försök hitta själva kärnan i varför du fick känslan.

Refine - Förfina och förstärk det som fick dig att reagera. Skala bort allt som inte bidrar. Komponera bilden och välj kamerainställningar utifrån det du vill få fram. 

Take - Ta bilden. Den enkla delen :)

Kens mer utförliga beskrivning av FART hittar ni på http://www.kenrockwell.com/tech/fart.htm.

Kom att tänka på att det här tänkande kan man ju även använda sig av efter det att bilden är tagen. D.v.s. att i bildbehandlingen förstärka och skala bort det som inte bidrar.

En promenad in till Södermalm

Själv försökte jag träna under en promenad in till Stockholm idag. Det gick väl lite sådär, då jag hade sällskap och då behöver man ju vara lite social :)

Här är några bilder. Vi börjar med lite intressant metallskrot i Västberga industriområde. Jag kom nog inte riktigt fram till varför jag var tvungen att ta en bild.

Bild 1 - Försök med grafisk form och kontrast

Bild 2 - Samma bild men med färg och form.

Färden fortsatte under broarna där Essingeleden och Årstalänken möts.

Bild 3 - Trafikleder är fina underifrån. Härliga linjer och former.

Strax innan Årstabron hittade vi de här filurerna.

Bild 4 - Robotar eller aliens på besök? Kontrasten mellan den kalla metallen och det varma berget.

Fika är ett måste på söndagspromenaden. Idag hamnade vi på Fabrique på Rosenlundsgatan. De hade några stora lampor över disken som intresserade mig. Kom inte riktigt fram till varför de var intressanta, så bilderna blev väl inte några riktiga mästerverk.

Bild 6 - Stående format med dam.

Bild 7 - Liggande format med herre

Vi avslutade med Galleri Kontrast och diverse andra gallerier på Hornsgatspuckeln.

Ha det bra

Kurt

.k. Är inte Slow Photography ett förlegat sätt att fotografera? Är detta det nya sättet att gatufota?

Det hävdas ofta att det finns ett värde i att låta fotograferingen ta tid. Att känna in motivet och att göra klart bilden i kameran. En obeskuren bild har liksom ett extra värde bara för fotografen gjorde bilden klar i fotoögonblicket. Men är detta ett förhållningssätt som fortfarande är giltigt i dessa digitala tider då kostnaden per bild börjar närma sig noll och då verktygen för att jobba med bilderna efteråt är så lättillgängliga?

Började fundera på detta efter det att jag (via DN) hamnade på sidan http://9-eyes.com/ där konstnären Jon Rafman samlat bilder från Google Street View. D.v.s. bilderna är automatiskt fotograferade från nio kameror som sitter på en bil som sedan kör omkring i världen. Många bilder är fantastiskt spännande. Dels för själva innehållet, men förvånande många är också helt enkelt "bra bilder".

Frågan som inställer sig är då om det det här är en fotografisk metod som kommer att slå igenom även bland oss fotografer som fortfarande trycker på knappen manuellt? D.v.s. kommer själva fotoögonblicket bara att vara en insamling av råmaterial och där själva bildskapande sker efteråt genom urval och förfining?

/Kurt

PS - Google Street View måste väl vara världens främsta gatufotograf ;)

Bild 1. Ett omodernt sätt att fotografera där fotografen komponerat bilden i kameran.

.k. Fotofika med "Dagnys" på Fotografiska - Ett tecken på att virtuella möten leder till "riktiga möten"?

De som hävdar att de virtuella mötesplatserna kommer att göra att människor träffas mindre har nog inte helt rätt. Min upplevelse är att virtuella möten ofta leder fram till ett behov av att träffas "på riktigt".

Hur som helst passade jag på att ta mig en titt på lite virtuella människor då "Dagnys" gjorde ett gästspel på Fotografiska. Nu var väl de nyfikna Stockholmarna fler än de tillresta Uppsalaborna, men det gjorde ju inget då vi blev ett glatt gäng som hade en trevlig stund tillsammans.

Morgonen var solig och gnistrande kall.  Stockholm visade sig från sin allra bästa sida. Mina fingrar blev dock snabbt nedkylda och zoomen gick efter en stund lite trögt på mitt Nikon 18-200. Annars var det en fröjd att promenera ned till Fotografiska.

Bild 1 - Stockholm visade sig från sin mest vykortslika sida idag

Bild 2 - Det var fler än jag som tyckte Stockholm var värt en bild.

Bild 3 - Härligt ljus idag med intressanta grafiska mönster i isen.

Bild 4 - Affe - min tolkning av dagens modell

Bild 5 - Jesper och Björn och en de "mystiska" kamerorna  ;)

Bild 6 - Efter ett tag var alla borden runt oss fyllda med fikande människor

Bild 7 - Fika och kameror, precis som de ska vara när det är fotofika.

Bild 8 - Efter fikat tappade jag snabbt bort resten av gänget. Roade mig i min ensamhet med att undersöka Fotografiska från lite andra vinklar.

Bild 9 - När jag lämnade Fotografiska var det fortfarande ett härligt vinterväder.

Tack för idag. Det var en riktigt trevlig riktigt trevligt att träffa alla virtuella bekantskaper "på riktigt" även om jag inte hann prata ordentligt med alla.

Ha det bra

Kurt

.k. Snabbt besök på Fotografiska med Aitor Ortiz som positiv överaskning

Avverkade Fotografiska på en timma i fredags kväll för en vecka sedan tillsammans med fru och guddotter som var på besök över helgen. Det fungerade förvånansvärt bra med 15 minuter per avdelning ;)

Största intrycket gjorde avdelningen med Aitor Ortiz som jag inte hade någon relation till alls tidigare. Men det var givetvis intressant att se övriga utställare också.

Som vanligt när jag går på utställning kunde jag inte låta bli att ta lite bilder under tiden.

Bild 1 - Utställningen med Aitor Ortiz bilder var väldigt suggestiv. Raffinerat ljussatt och med ett mystiskt ljud från en videoinstallation som bakgrundsljud.

Bild 2 - Den röda brandsläckaren lyste vackert i mörkret.

Bild 3 - Det röda ljuset från nästa avdelning blev även det lite suggestivt.

Bild 4 - Presentationen av bilderna var verkligen mycket bra. Det var ett nöje att vandra runt i utställningen.

Bild 5 - Blev nästan lite rörd då jag såg de här ensamma stolarna.

Bild 6 - Fotografiska hade "after work" på fredagskvällen så stämningen var avslappnad och lite uppsluppen. Ganska många par sågs smyga omkring i lokalerna :)

Även om det var mycket trevligt, så gick det kanske lite väl snabbt för att kunna ta till sig allt i fredags. Såg att uppsalagänget skall till Fotografiska på lördag, så då vore det ju ett utmärkt tillfälle att ta ett varv till :) Får se om jag får ihop det.

Ha det bra

Kurt

PS - Vill man veta vad som snurrade i huvudet på min fru efter besöket så går det att få reda på det i hennes egen blogg "Meningsbyggnad - Fredagskväll på Fotografiska".