.k. 100 mm vid en 1/6 sekund utan bildstabilisering - fotografi eller konstnärligt uttryck med fotografiska medel?

Jag vet, man gör som man vill och att man behöver inte bry sig om vad andra tycker. Men jag kan inte låta bli att fascineras av de reflexer som dyker upp när man tittar på bilder. Hur viktigt det verkar vara för hjärnan att kategorisera bilden innan en bedömning kan göras. Jag kom på mig själv med att fundera på om bilden nedan är ett fotografi eller ett "skapat konstnärligt uttryck" (alltså inte ett traditionellt fotografi). Det kändes viktigt att avgöra det innan jag kunde bestämma mig för bildens kvalitet. Har vi några bildmässiga arketyper inpräntade i huvudet som alla bilder måste förhålla sig till? Kanske är det så, men det är ändå alltid intressant att fundera på vad det är som styr vår uppfattning om huruvida bilden framför oss är bra eller ej.

Bilden tog jag i all hast strax innan vi kom hem efter en utflykt till Gamla Stan. Det var tämligen mörkt, men ljuset var häftigt. Fördelen med det digitala är att marginalkostnaden för en bild i stort är noll, så det blev en bild trots att jag visste att det "inte skulle bli något".  Med ISO 3200 blev slutartiden ändå 1/6 och bilden blev tämligen oskarp på grund av rörelseoskärpan. När jag laddade in bilden i Lightroom såg jag att det hade blivit en rätt lyckad rörelseoskärpa utan någon tydlig riktning och bilden fick ett drömsk och nästan lite overkligt uttryck över sig. Men var det en en bra bild? Nja - färgerna och stämningen känns bra, men jämfört med ett traditionellt fotografi känns den lite undflyende och lös i konturerna. Jaja - jag får fundera vidare ;)

Bilden är beskuren och brusreducerad.  Exponering, kontrast och kurvor är justerade. Lite extra klarhet för att få lite mer "pop", några få justeringar med dodge/burn och så lite vinjettering för att hålla ihop bilden. Jag tycker bilden ser mer efterbehandlad ut en vad den faktiskt är. Här är originalbilden för den som är nyfiken.

Ha det bra

Kurt

föregående blogginlägg

.k. Älvsjö station i ruiner

Idag invigdes den nya bussgatan vid Älvsjö station. Bussgatan var fin men omgivningen ser mer än lovligt dyster ut för tillfället.

Tyvärr kom bussen och skymde motivet, så det blev bara en bild. 1/15 sekund var lite för lång tid för att det skulle bli riktigt skarpt på ett försök.

Ha det bra

Kurt

föregående blogginlägg

PS - såg att Bengt har samma motiv i sin blogg :)

.k. Looking out of Bukowskis a Saturday afternoon

One photo

and nothing more...

föregående blogginlägg

.k. Färdigfixad Sony RX100 - Varning prylnörderi

Så - nu är kameran klar!

Fördelen med en kompaktkamera är att det inte finns så mycket man kan göra med den. Det är i stort bara att gilla läget och börja fotografera. Man slipper hålla på att fundera på vilket objektiv man ska ha eller om man inte borde fixa någon annan nödvändig pryl som skulle lyfta ens fotograferande till nya höjder.

Nu finns det även på en kompakt lite man kan fixa till för att fotograferingsupplevelsen skall bli optimal. Så här ser utrustningen ut när jag fixat klart.

En kamerarem från gordy's camera straps är mycket trevligare än standardremmen som följer med. Den här köpte jag för ett år sedan till min S95:a för $18.

Richard Franiec's Custom RX100 Grip köpt på Lensmate för $42 inklusive frakt. Jag tycker det blir bekvämare att hålla kameran med extragreppet.

Två extrabatterier att ha med sig i fickan för att undvika soppatorsk. Köptes från TradeShop via ebay för 190 kr inklusive frakt. De har fungerat bra än så länge :)

Det här klarar man sig långt med och så går den lätt ned i bakfickan på ett par jeans :)

Det var allt för nu

Kurt

föregående blogginlägg

.k. Att inte ha någon stil är kanske också en stil - en bild om dagen i fyra dagar

Framkallade minneskortet från min RX100 idag. När jag såg alla bilderna på kontaktkartan i Lightroom slog det mig hur att spretigt innehållet var. Bilderna är tagna under fyra vanliga arbetsdagar den här veckan när jag haft lite tid över och då jag sett något intressant. D.v.s. bara ett antal snapshots.

Nästa sak som slog mig var vilken kontrast detta var i förhållande till de fotoutställningar jag sett och de fotoböcker jag läst. Där finns nästan alltid en helhet, en viss stil och ett visst uttryck i bildspråket. Måste det vara så? Skulle man kunna kunna använda spretigheten i sig som en stil? Hmmm - får fundera vidare på det. Här kommer en bild om dagen + bonusbild sista dagen då det helt plötsligt dök upp en fotomodell.

Bild 1- 2012-10-15

Bild 2 - 2012-10-16

Bild 3 - 2012-10-17

Bild 4 - 2012-10-18

Bild 5 - 2012-10-18 - bonusbild

Hur som helst, ha alltid kameran med och glöm inte att plocka fram den. Några bilder blir det alltid även om det spretar åt alla håll :)

Ha det bra

Kurt

föregående blogginlägg