Skulpturer i skogen
Den tallskog som växer längs Skånes sydkust från Ystad och österut har blivit hårt åtgången av vintern. En tidig episod av tung blötsnö och ett antal vinterstormar, som ibland har närmat sig orkanstyrka, har brutit av trädstammar och fällt grenar av olika storlekar. Trots många år i Skåne har jag själv inte sett så stora skador på skogen tidigare och har undrat om den har försvagats av något skäl, t.ex. det varmare klimatet. Men tydligen är denna typ av skador på tallar ett vanligt fenomen, som ingår i deras livscykel.
Tallen är knappast ett trädslag som man förknippar med Skåne, själv trodde jag att boken är vårt landskapsträd (vilket är fel, det är pilen, medan boken tillhör Västergötland). Tallskogen i sydöstra Skåne förklaras av planteringar som gjordes under 1800-talet för att förhindra sandflykt från stränderna upp mot åkrarna längre norrut.
Överallt i tallskogen ser man nu spår av skadorna. Det är förstås lätt att drabbas av existentiella funderingar om livets gång och alltings förgänglighet, men det går samtidigt att upptäcka (paradoxala) skönhetsvärden hos de skadade träden genom att se dem som naturens skulpturer. Det finns också något majestätiskt (och tragiskt) över trädkronor och mäktiga grenar som nu kan studeras nere på marken istället för att skymtas långt däruppe längs höga trädstammar.
Den här bilden bör ses förstorad.
Hälsningar Sven
När jag var ung var tallgrenar sega och motståndskraftiga. Numera är dom lite som knäckepilar, tål inte mycket. Jag kunde konstatera detta redan på 1980-talet - och trodde att det var någon negativ miljöfaktor i samband med storstaden, men tydligen har det en mycket större spridning, tyvärr.
Som Björn fastnar jag för sista bilden.
Roligt att du uppskattar den sista bilden!
Hälsningar Sven
Tallen är ju mer vindkänslig på vintern än boken, på grund av att dess krona med alla barr är ett vindfång, medan bokens krona är "naken" på vintern. Dessutom växer tallen i sandjord som inte ger ett lika fast grepp för rötterna än boken har som växer i fastare jord.
Men så har jag en annan fundering. En snickare sa till mig att nya fönsterbågar i trä ruttnar snabbare än de bågar från gamla tider.
Dessutom måste jag tänka på gamla violiner som förutom att de har en vackrare klang än nya, så har de ju bevisligen hunnit bli upp till 300 år gamla. Troligen beror det på, har jag läst, att det fanns mindre föroreningar förr i luft, vatten och jord.
Mvh Wolfgang
Roligt att du uppskattar bilderna. Motivet i den sista har jag försökt fotografera flera gånger utan att lyckas, men med mitt Pancolar 50 mm blev bilden äntligen som jag ville ha den.
Hälsningar Sven
Hälsningar Sven
Tillägg: Då träd numera verkar växa snabbare är de svagare och motstår röta sämre som virke.
Hälsningar Sven