Kan man fotografera (på) Skogskyrkogården?

Under ett besök i Stockholm nyligen stod ett besök på Skogskyrkogården på min önskelista. Jag har under det sista året blivit intresserad av arkitekten Sigurd Lewerentz och har (tillsammans med Wolfgang Gerlach, som delar samma intresse) gjort fotoutflykter till S:t Petri kyrka i Klippan och Östra kyrkogården i Malmö. Jag har även besökt Markuskyrkan i Bredäng och ville nu avsluta med Skogskyrkogården, som Lewerentz ritade tillsammans med Gunnar Asplund.

För den som vill fotografera är utmaningen med Skogskyrkogården att den (välförtjänt) är upptagen på UNESCO:s världsarvlista och därmed nästan har blivit ”sönderfotograferad”. Det innebär att både de kända byggnaderna (de flesta ritade av Asplund) och det av Lewerentz designade landskapet redan är så grundligt dokumenterade att det under några få timmars besök kan vara svårt att hitta ett personligt perspektiv.

En lösning är att kapitulera och göra ett besök utan kamera, en annan att ändå göra ett försök att hitta ”platsens ande” i motiv som inte hunnit bli överexploaterade. Jag valde förstås det senare alternativet och kunde besöka Skogskyrkogården en januaridag med lågt stående sol, växlande molnighet och frånvaro av snö.

Från huvudingången i kyrkogårdens norra del går den stenlagda Korsets väg upp mot Skogskrematoriet med dess Monumenthall och det stora Granitkorset. Det ritades av Asplund som en symbol för gravplats snarare än för den kristna tron. Bilder på korset finns till och med hos Adobe Stock men upplevelsen av motljuset på kors och stenväg gjorde att det blev nödvändigt med en egen bild härifrån.

Längs vägen ligger två mindre kapell. För mina ögon har de ett avvisande och nästan brutalt formspråk med sina massiva stenväggar och en mörk port som kan påminna om ett slags bunker. Men det var knappast så Asplund menade, och kanske är öppningen som speglar himlen ovanför porten ett tecken på en mer hoppfull avsikt.

Inifrån Monumenthallen kan man betrakta landskapet utanför, kanske som ett trösterikt uttryck för att livet går vidare efter individens död.

Den här bildkompositionen med lågt stående sol som lyser över enkla gravar i skogen är så vanlig att den har blivit utsliten. Men för mig symboliserade scenen begravningsritualens ord att ”jord skall du åter varda” så starkt att jag blundade för klichén. Kanske kan sentimentalitet någon gång innehålla en äkta känsla...

Almhöjden med sin Meditationslund brukar fotograferas från Monumenthallen över en stor damm, och det är nog så som Lewerentz har tänkt att den skall betraktas. Min bild är tagen från den andra sidan av kullen för att skapa ett annorlunda uttryck. Intressant nog verkar Lewerentz ha blivit inspirerad till Almhöjden av en målning av Caspar David Friedrich, Kulle och åker nära Dresden (1824)

Skuggspel från Almhöjden och dess träd över ingången till kyrkogården.

Mitt fotografiska bokslut för 2022

Flera bloggare på Fotosidan har sedan nyår publicerat verksamhetsberättelser för 2022 som det har varit mycket roligt och inspirerande att ta del av. Jag har själv inte tänkt i de banorna tidigare, men det har slagit mig att detta kan vara en trevlig anledning att återvända till sina bilder och granska dem på nytt. Kanske kan det också underlätta jämförelser mellan åren för att se om val av motiv eller sätt att fotografera förändras.

Så jag gav mig själv uppdraget att leta fram tio bilder, som representerar vad jag har fotograferat under 2022. Här är resultatet:

Jag börjar med en bild som inte alls är representativ för mitt sätt att fotografera, eftersom jag arbetar mest med statiska motiv. Den visar stormen som drog in över Malmö den 30 januari. Det blåste från väster, och vågorna slog in med full kraft rakt mot Västra Hamnen.  En sådan upplevelse, och bild, lär för mig bli en "once in a lifetime"-erfarenhet. Det blev blött, men var värt varenda vattendroppe!

Stadsdelen Västra Hamnen invigdes år 2000 och har med Turning torso kommit att symbolisera det nya, post-industriella Malmö. Här finns en rikedom av intressant konstnärlig utsmyckning.

Om Västra Hamnen symboliserar det nya Malmö, kan Flygbåtsterminalen sägas symbolisera det gamla. Härifrån gick flygbåtarna till Köpenhamn innan de konkurrerades ut av den nya Öresundsbron. Terminalen revs under hösten 2022, några månader efter mitt besök.

Ett annat hav finns längs Skånes sydkust, här några kilometer öster om Sandhammaren.

Vi har en Shiba som kär familjemedlem. En vacker hund med stor integritet, och det blir många porträttförsök varje år för att försöka fånga detta på bild.

En intressant upptäckt under förra året var att det finns tulpansorter som bara blir vackrare allteftersom de vissnar. 

En lek med skärpa och oskärpa. Hur mycket behöver vara i fokus för att man fortfarande skall kunna se vad bilden föreställer? 

Bild från en sommarkurs i naturfoto på Fridhems folkhögskola. Uppgiften var att abstrahera en blomma så långt som möjligt.

Abstraktion och makrofoto gränsar ibland till varandra.

Till sist min personliga favorit från det gångna året.