Natt i Vasaparken

År 1910 öppnade en offentlig toalett i Vasaparkens nordvästra del. Toaletten, eller "kabinett" som den också kallades, hade bevakning. Toaletthuset är arkitektoniskt genomarbetat och har ett säteritak täckt med glaserat taktegel, och fasaderna är klädda med träpanel i olika riktningar. Byggnaden är numera upprustad men inte längre toalett utan ett sommarcafé.

År 1911 skapades en spegeldamm intill den stora gräsplanen. Den ändrades dock om till en plaskdamm 1931. Under första världskriget användes parken, liksom många andra av Stockholms parker, som potatisland. I samband med Olympiska sommarspelen 1912 användes parken som träningsarena. De flesta lövträden i parken är från tiden då parken anlades, av de ursprungliga barrträdgrupperna finns ingenting kvar idag.

I samband med breddning av Torsgatan färdigställdes 1947 tre terrassträdgårdar i grovhuggen granit och betongytor med reliefer. Kompositionen är formgiven av trädgårdsarkitekten Erik Glemme. En av terrasserna är möblerad med soffor och fontäner och har ett golv belagt med kullersten och betongplattor i olika mönster och färger. En liten bäck rinner nerför berget mot Torsgatan.

Idag är Vasaparken en av stadens mest populära parker och besökarna är fler än på mycket länge. Vasaparken fick Sienapriset år 2007 för bästa landskapsarkitekturprojekt. Juryns motivation var: Projektets kvalitet ligger i hur det förra sekelskiftets stadspark blivit uppgraderad. Vasaparken är ett ambitiöst och lyckat exempel på hur en stadspark i en tät stadsdel utvecklats för att också i framtiden vara en angelägenhet för alla åldrar och intressen.