En stad med minnen

Likt fågel Fenix växer det nya Berlin fram ur minnen från kriget och efterkrigstidens kommunistiska styre.

Nationaldag i en nygammal stad

Jag har precis kommit hem från Berlin, en av mina favoritstäder som jag har besökt många gånger ända sedan slutet av sjuttiotalet, då var det den stad i Europa där kriget fortfarande inte riktigt hade tagit slut, en stad där det kalla kriget var påtagligt. Väst-Berlin var fram till öppningen av muren 1989 en ö mitt i det kommunistiska östblocket, omgärdat av en mur runt om. För att besöka den östra delen av staden så var man tvungen att passera någon av de hårt bevakade gränsövergångarna.

John Le Carrés värld var ständigt närvarande.

Efter 1989 har allt hänt i rasande fart, Den tredje oktober 1990 anslöt sig de nya delstaterna, från det tidigare DDR, liksom östra Berlin, till Förbundsrepubliken Tyskland, dagen har sedan dess blivit Tysklands nationaldag.

Kurfurstendamsom som en gång var stadens centrum är numer sömnigt och lite avslaget medan stadens gamla centrum runt Unter den Linden och Alexanderplatz åter myllrar av liv och rörelse.

Jag har för första gången bott i Friedrichshein som var en av de gamla östra stadsdelarna.

Den gamla staden

Höstmorgon

Efter en lång period av tystnad så är det åter dags för mig att återuppta bloggandet.

Gryningen kommer senare för varje dag, så jag behöver inte stiga upp lika tidigt för att ta bilder i soluppgången.

Sommaren går mot sitt slut

Bonussommaren går mot sitt slut men det är fortfarande skönt på dagarna Nätterna är kyliga och morgondimman ligger tät ända till dess att solen börjar värma.

Morgon vid Årstaviken

Platsen är bokad, någon väntar på dagens sol

20mm brännvidd, bländare 8 skärpedjupet är oändligt.