Testbilder Nikon Nikkor AF-S 28/1,8 G

Gamla välkända platser men med ett nytt objektiv, Nikon Nikkor AF-S 28/1,8 G.

Bilderna nedan är det första testbilderna med det nya objektivet, bilderna är jpg-konverterade och så har jag lagt på en tunn ram.

Objektivet är lätt, snabbt, ljuskänsligt och lättarbetat. Brännvidden är lite ovanlig, de flesta väljer 24 eller 35 mm brännvidder, eftersom jag sedan tidigare har fasta 20, 40, 50 mm så passar ett 28 mm bra.

Pryssgränd i morgonljus

Ratad plats för frukost

Alla moderna lägen heter skall ha balkong, men hur många är det egentligen som utnyttjar dessa? Under hela mitt liv så har jag suttit ute så fort vädret har tillåtit, däremot har jag aldrig haft en balkong. Är det egentligen så att vi drömmer om att känna gräs under fötterna och då räcker det inte med en balkong?

Dagens bilder är tagna vid Tessinparken på Gärdet i Stockholm.

Ett hus

Bergsätra byggdes 1914 på initiativ av Gustaf Dalén, detta efter AGAs flytt från Södermalm till Lidingö 1912. Pga de långa resorna för arbetarna så beslutade man att bygga nya bostäder i närheten av fabriken. Gustaf Dalén fick Nobelpris i fysik 1912.

Arkitekt Erik Hahr fick av byggmästaren Nils Lundberg i uppdrag att rita byggnaden. Längan som uppfördes hade 15 uppgångar med totalt 85 lägenheter, de flesta på ett rum och kök. När byggnaden var klar 1914 så var hyran 150 kr per år. Det fanns även en ungkarlsvåning där man kunde hyra rum för 30 kr per månad. 1917 varierade lönerna mellan 46 och 56 öre per timme plus ackord, en normal arbetsvecka var 56 timmar.

Erik Hahr som ritade byggnaden utbildade sig i dekorationsmåleri och arbetade bland annat med restaureringen av Gripsholms slott. Hahrs arkitektur präglades av tyska influenser, precis som de tyska förebilderna uppfördes byggnaden med tydliga sociala ambitioner att skapa goda bostäder. Arkitektoniskt hämtades idéerna från de tyska förebilderna, byggnaderna skulle vara enkla och strikta utan för mycket dekor.

På gården uppfördes dansbana, där Bergsätraborna ordnade höst- och vårfester. I valvet fanns bion Röda Ugglan och speceriaffär. Dock hörde bostaden ihop med anställningen och den som slutade på AGA fick också lämna lägenheten.
I dag är hela Gamla längan (bilden) ombyggd invändigt till exklusiva bostadsrätter.

Mariaberget i morse

Bastugatan som sträcker sig på Mariaberget i ost-västlig riktning, mellan Söder Mälarstrand och Hornsgatan, är omkring 600 meter lång. Här i bergssluttningen vid nuvarande Bastugatan låg badstugor ännu under 1600-talet.

Järnbron över Bastugatan leder till Mariahissen från 1880-talet. I hörnet Bastugatan/Bellmansgatan ligger det röda Laurinska huset med ett rund hörntorn. Huset byggdes 1891-92 och fick sitt namn efter konsthistorikern Carl Gustaf Laurin. Han hade sitt hem i tornet med en utsikt över staden.

Brännkyrkagatan 18, på bildens högra sida.

Huset har en tredelad fasad. Mittpartiet byggdes 1755, hörndelen uppfördes i flera etapper på 1770-talet. Den västra delen tillkom först 1876.

Vid branden 1759 ägdes husen i kvarteret av det lägre borgerskapet, hantverkare och skeppare. De flesta hyresgästerna stod utanför borgerskapet som t.ex. sjömän, arbetare av olika slag, änkor och fattighjon.

År 1780 beboddes huset förutom av ägaren av en bokhållare, en skomakarmästare, en avskedad gardessoldat, en bancokammardräng och två bancobetjänter. Dessutom fanns i huset två änkor och två sängliggande och ofärdiga jungfrur. Sammanlagt bodde i det dåvarande husets 15 rum och 8 kök 39 personer.