Hjorthagen anno 1900

Stockholms stadsfullmäktige antog vid sitt sammanträde Luciadagen 1889 förslaget om ett nytt gasverk i Hjorthagen. Ansvarig projektledare blev Adolf Ahlsell som engagerade kvalificerade och hängivna medarbetare som Gasteknikern Inge Pettersson, konstruktören Fredrik Enblom och verkschefen Arvid Knös som några exempel, men mest påfallande var en framstående ung arkitekt, Ferdinand Boberg.

Det första spadtaget togs den 1 april 1890 och den 6 november 1893 togs anläggningens första del tas i bruk.

Värtagasverkets officiella invigning den 25 november 1893 förrättades av kung Oscar II i närvaro av kronprins Gustaf (V), prinsarna Carl och Eugen samt ett flertal andra medlemmar av kungahuset och stadens honoratiores. Från Stockholms centralstation hade ett specialtåg avgått via Värtabanan till Värtans station och därifrån växlats in på verkets egen bana.

Den andra gasklockan i området togs i bruk år 1900, då ansågs den vara världens största med en volym av 65 000 kubikmeter.

Ferdinand Boberg skapade en gasproduktionsanläggning av hög arkitektonisk standard som än i dessa dagar präglas av de röda tegelhusen.

Gasproduktionen är nerlagd och nu är det dags att bygga om de vackra tegelbyggnaderna för andra användningsområden, inför detta måste byggnaderna besiktas, vid dagens förbesiktning tog jag ett antal bilder på klocka nr 2 och byggnaderna intill.

2014-06-11 19:41   janolof

Roligt att se för mig som bott i närheten.

Svar från Turbo56 2014-06-11 20:18

Tack Jan-Olof, i framtiden kommer många att kunna njuta av miljön där inne.

2014-06-11 19:46   Lena Eriksson

Ååååå!!!! Fina bilder! hela bunten.
Jag var där för ett par veckor sedan för att titta och försöka fotografera men stoppades av avspärrningar...jag tycker att det hela verkar vara ett mycket spännande ombyggnadsprojekt.
Tack för titten! :)
/ Lena

Svar från Turbo56 2014-06-11 20:21

Tack Lena, jag har arbetat med projekt Norra Djurgårdsstaden i mer än tio år men det är första gången som jag har fått komma in i klockorna.
Miljön och ljuset är väldigt speciellt i klockorna.

2014-06-11 20:30   Håkan Eklund

Stiligt, klassiskt - alltså bilderna!
- hawk

Svar från Turbo56 2014-06-13 07:17

Tack Håkan, jag har varit bortrest därför sent svar, lite historia om FB.
Redan 1890 ritade han med en borgliknande brandstation i Gävle, 1892 ritade Boberg Stockholms första elektricitetsverk, Brunkebergsverket, vid Regeringsgatan/Smålandsgatan, där den vackra portalen väckte stor uppmärksamhet, byggnaden revs 1960 men portalen flyttades till Tulestationen på Tulegatan. Från 1893 och framåt ritade Boberg Värtagasverket i Hjorthagen som du ser på bilderna ovan, där ritade han en hel industristad med ett 20-tal röda tegelbyggnader. Ytterligare byggnader som FB har ritat är Skagershults kyrka, 1897 Mosebacke vattentorn i Stockholm och Munktells verkstäder i Eskilstuna.

2014-06-11 20:31   Wolfgang

Vackra arkitekturbilder och intressant läsning! Ferdinand Boberg känner jag igen, han har skapat Pildammsparken i Malmö.
För några år sedan såg jag ett musikprogram inspelat i gasklockan, nämligen Carl Orffs körverk "Carmina Burana".

Svar från Turbo56 2014-06-13 06:43

Tack Wolfgang, gasverksområdet i Hjorthagen kommer att rustas upp och de gamla industribyggnaderna skall användas för offentlig verksamhet så att de blir tillgängliga för allmänheten.

2014-06-11 20:41   Lena Holm

Mäktiga bilder inifrån gasklockan och så fint att de ska användas till något. Tack för en lagom dos historisk allmänbildning.
Hälsningar lena

Svar från Turbo56 2014-06-13 06:46

Tack Lena, det är alltid intressant att ta rätt på mer information om de motiv som man fotograferar.
Och ja, gasverksområdet kommer att rustas upp och det finns planer för framtiden.

2014-06-11 21:20   begust

Otroligt vacker arkitektur
Tänk om vi kunde bygga lika vackert idag ;-)
Jag tycker att många moderna hus saknar karaktär.

Svar från Turbo56 2014-06-13 06:54

Tack Bengt, dagens arkitektur präglas till stor del av finansieringen, det skulle helt enkelt bli för dyrt att bygga riktigt bra. Man nog kan vi bygga vackert, det finns många goda exempel.
Variationen i arkitektur och materialval gör byggnader intressanta, om man tar Edinburgh där den gamla delen av staden i stort sett är uppbyggd av byggnader med murade fasader, så kan det kännas monotont trots att det både är vackert och beständigt.
Variation är bra och framför allt goda materialval är viktiga.

2014-06-11 22:54   Peter-L

Fint att se.... Det händer mycket i de krokarna nu.... Ett tag var det ju tal om att Operan skulle flytta in, temporärt.... Just tegelklockorna är ju väldigt tjusiga.... Kul om de kommer till konstruktiv användning... //Peter

Svar från Turbo56 2014-06-13 06:58

Tack Peter, det är på gång, texten nedan är hämtad från Stockholms stads hemsida:

Stadens mål för Gasklocka 1 och hus 7
• Byggnadernas unika karaktär, identitet och kulturhistoriska värden ska tillvaratas
• Verksamheterna ska tillföra Gasverket liv och mångfald och bidra till en trygg miljö
• Byggnaderna ska vara en plats för möten - öppna, inkluderande och välkomnande
• Byggnadernas omvandling ska vara en förebild ur såväl hållbarhetsperspektiv som ur ett antikvariskt perspektiv
• Verksamheten ska samverka med stadens satsning på internationell scenkonst i Gasklocka 2 och komplettera övriga verksamheter som planeras i den pågående stadsutvecklingsprocessen

2014-06-13 02:50   ztenlund

Boberg är lite av en favorit och bilderna var riktigt bra. Eftersom vi är på Fotosidan så kan det ju påpekas att Boberg också ritat Stora Tullhuset, för många här numera känt som Fotografiska.

Svar från Turbo56 2014-06-13 07:20

Tack Martin, Boberg var mångsidig, förutom att han var arkitekt och ritade byggnader så var han en framstående formgivare. Han hade stor betydelse för den svenska jugendstilens utformning inom konsthantverket. Bobergs möbler i jugend lånar ofta inslag från rokoko och empir. Hans större möbler och spegelramar har ofta en yttäckande rikt skuren dekor av blommor, tallkvistar, kottar eller liknande. Boberg gjorde även förlagor till textilier åt Handarbetets vänner. Han har formgett keramikpjäser för Gustavsberg och Rörstrand, silver för Hallbergs Guldsmeds AB och glas för Kosta och Reijmyre glasbruk.