Från Fujifilm till Sony

Kameraskåpet:
För några veckor sedan bestämde jag mig för att det var dags att göra någonting åt mit överfulla kameraskåp, vilka kamerasystem skall jag faktiskt satsa på och vad kan jag släppa.
För att göra en kort historia lång:

Nikon:
Jag har i hela mitt liv använt och älskat mina Nikonkameror, de har på något mystiskt sätt blivit ett med mig, kamerorna har blivit en förlängning av tanken så egentligen har jag bara behövt titta och trycka, allt annat har bara suttit.

Fujifilm:
När Fujifilm släppte sin X-Pro 1 så var det många som lovordade kameran och även jag köpte en med några riktigt bra objektiv, den kameran gillade jag verkligen, den var liten, smidig och satt bra i handen, dessutom var den logisk att arbeta med, när de sedan släppte X-H1, med IBIS, så köpte jag även den och tyckte att den gav bra bilder hanterade vitbalans bra, den blev min arbetskamera under flera år och jag hade den med mig på många resor.

Återfödelse:
Tiden går och mina Nikon blev liggande i skåpet, vilket gav mig lite dåligt samvete, så jag började använda min gamla D750 igen och kom på att där satt ju allt igen, den var lite större och kanske inte lika smidig som Fujifilm, men ta mig tusan det kändes rätt. Här kände jag igen att Nikon är mitt märke så jag köpte en D850 som är helt underbar och tar magiskt bra bilder, fast den är ibland lite stor och tung.

En liten plutt:
Med storleken som bevekelsegrund köpte jag en pocketkamera, en Sony RX1R som var någonting helt annorlunda, en pytteliten kamera med fullstor scensor och att fantastiskt objektiv, en kamera så liten att den går ner i en ficka men lika kraftfull som mina Nikon, jag blev faktiskt lite kär.
Nu har tiden gått ännu längre och spegelfria kameror är snart i var mans hand, på alla fotodager och på alla fotomässor har jag klämt och känt på Sonys små kamerahus lite avundsjuk på storlek och vikt.

Sköna nya värld:
I höstas besökte jag Kamerakungens konkursutförsäljning och kom därifrån med en Sony A7C och några objektiv, helt plötsligt var det lätt att alltid bära med mig en kamera igen och bilderna blev ju riktigt bra, så efter några månaders tänkande bestämde jag mig för att sälja allat Fujifilm och köpa ytterligare en Sony.
Jag plockade ihop en Fujifilm X-Pro1, en Fujifilm X-H1, 9 objektiv och dessutom min älskade lilla Sony RX1R, en gammal Leica och tre stativ som jag aldrig använder.
Jag packade allt i originallådorna och byte in hela rasket mot en Sony A7CR och en Batis 85mm.
Det känns helt rätt och det var ett bra beslut.

Sony A7CR:
Är den bra då, jag skulle säga att Sony A7CR är helt rätt på nästan alla sätt, den är lätt, liten, smidig och med enn FF scensor på 61 MP så tar den fantastiska bilder, vitbalansen sitter och autofokus är en dröm, jag missar aldrig en bild. Det enda som jag saknar från mina Nikonkameror är en stor och ljus sökare, fast det fungerar alldeles utmärkt med Sonys.
Objektiv, jag har köpt 4 Batislinser som är otroligt bra och så har jag tre Zoomar från Sony, 16-35, 24-105 och 70-200.

Bilderna nedan är tagna med Sony A7CR + Sony FE 24-105/4 G OSS.

2025-03-27 10:53   syntax

Fina och bra bilder på alla sätt - men jag åstadkommer lätt motsvarande med en Contax II från 1930-talet. Därför framstår din historia som du berättar, som lite självplågeri.. :-)

Svar från Turbo56 2025-03-27 11:05

Tack!
Bilder är ju bara bilder och vilket media man använder spelar för mig inte någon roll, jag ville absolut INTE starta en debatt om analogt vs digitalt.
Det skall vara kul att fotografera och jag skall alltid vilja ta med en kamera utan att känna att den tar plats eller är i vägen.
Den stora skillnaden mellan din Contax och moderna kameror är tiden mellan det att man trycker på avtryckaren och när bilden är färdig, med de nya kamerorna är bilden i princip klar när jag släpper knappen och så slipper jag mörkrummet som alltid var ett elände, även fast det var kul att ta fram bilder.
Det som jag verkligen tycker om med Sony A7CR är autofokusen som gör att skärpan alltid sitter där jag vill ha den.
Under viss vånda och protest så konverterade jag från analogt till digitalt för ganska många år sedan och det har jag aldrig ångrat.
Mörkrummet är ersatt med Photoshop och två 27" skärmar, jag slipper slaskandet och det tar ingen extra plats.

syntax 2025-03-27 12:29

Jag slaskar inte heller i något mörkrum. Man kan säga att jag är analog/digital. Efter kameran, är det digitalt för hela slanten. Jag älskar digital bildbehandling.
Det du säger om fördröjning, är enligt min mening helt fel. En Contax har som en Leica ytterst liten fördröjning. När jag släpper avtrycket på min Contax II är bilden färdig för länge sedan (om vi räknar i millisekunder). Dom kameror som har stor fördröjning är spegelreflexkameror och tidigare digitalkameror (som kunde ha en rent monumental fördröjning)

Lite bild-titt:

https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/min-gamla-juvel-del-2.htm

Sensmoralen är att om detta är möjligt med en ljusstark glugg från 1940 - så är inte behovet av nya grejer så tvingande som folk vill tro alla gånger.

Svar från Turbo56 2025-03-27 13:52

Jättefina bilder i din länk!
Som du kanske såg i inlägget så bytte jag in en Leica. Begränsningar som jag får i de få negativfilmer som finns idag är alltför stora för mig och skall man framkalla på papper på riktigt sätt, så är även detta en begränsning.
Det är ganska kul det här med analogt och digitalt, eftersom jag började fotografera på 1960-talet så kommer jag väl ihåg att prat om kameror och objektiv, precis som nu, men dessutom pratades det om vilka negativfilmer, vilka papper, vilka vätskor och vilka förstoringsapparater som var bäst, i min lilla värd så var det mer materialsport då än det är nu.

En stor orsak till att jag helt övergav analogt var just begränsningarna i negativfilmerna, det var helt omöjligt att ta bra bilder i svagt ljus, antingen tog man fram ett stativ och körde med långa slutartider eller så använde man film som var riktigt grynig, det var väldigt svårt att ta bilder i svagt ljus på människor eller annat som inte var helt stilla.
De begränsningarna finns fortfarande även med dagens negativfilmer och jag fotograferar mycket i svagt ljus.

Idag kan nästan vem som helst skaffa en tillräckligt bra kamera, där inte denna är en begränsning det är positivt, därefter handlar det mycket om handhavande och bildsinne.

syntax 2025-03-27 15:44

Du har naturligtvis helt rätt utifrån de förutsättningar du skissar upp.
Jag för min del saknar Kodachrome 25 svårt. Då förstår man vilken slags motivvärld jag rör mig i ... :-)

2025-03-27 12:17   DanneWest

Känner igen mig där och har provat runt med både Fuji , Sony och Nikon. Köpte för något år sedan en Nikon Z8 med några fina gluggar och känner att det inte behöver bytas på ett bra tag nu. Extra lätta kameran är numera en iPhone 16 Pro med Leica lux grepp. Fina bilderna är väl från dina hemtrakter misstänker jag.

Svar från Turbo56 2025-03-27 15:45

Tack Dan, Nikon Z9 eller Z8 var heta alternativ innan jag bestämde mig för att storleken spelar roll och i stället valde en Sony A7CR.
Bildkvalitén är nog ungefär densamma oavsett vilken av dessa kameror som man väljer, denna gång var det storleken som vägde över för mig,
Jag har kvar mina Nikon D850 och D750 och kommer inte att göra mig av med dem, framför allt är D850 en stor favorit när jag tar porträtt.
Det var skönt att rensa i kameraskåpet och det var på tiden, man skall inte samla på saker som inte används.
Bilderna är från min morgonrunda med Freja (Jack Russel)