Ett år efter beskedet

För ett år sedan hittade Annika min sambo knölar i ena bröstet, en vecka senare fick hon besked att hon hade bröstcancer. Den förra sommaren var ett liv i limbo för henne, det blev en lång väntan på operation och fortsatt behandling. Först den 21 augusti blev hon opererad efter det genomgick hon cellgiftsbehandling fram till jul och därefter strålningsbehandling, resten av året kommer hon att få sprutor var tredje vecka.

Nu har det gått ett år och Annika har börjat arbeta, framtiden finns där fortfarande.

Inlagt 2014-06-14 22:32 | Läst 1414 ggr. | Permalink
Tack Stefan,
jag har tänkt mycket på hur det gått för din sambo. Omvälvande händelser som drabbar skrämmande många i min tillvaro just nu. Önskar Er båda allt väl och att ni får rå om varandra i framtiden.
Hälsningar Lena
Svar från Turbo56 2014-06-14 23:09
Tack Lena, glädjen och framtidstron återvänder men allt kommer inte att bli som det var för ett år sedan, någonting har förändrats.
En stark kamp har ni haft,
glad att det gått bra trots allt.
Men visst förändras livet för alltid efter sådant.

//J
Svar från Turbo56 2014-06-15 08:45
Tack Johanna, visst är det tufft, men man måste hela tiden se framåt och undvika att bli sin sjukdom. Man måste försöka jobba för det som kommer efteråt, för trots allt fortsätter livet efter behandlingen och de flesta blir friska.
Däremot kommer livet för alltid att förändras både för den som har gått igenom behandlingen och de närmaste.
Man tar inte allt för givet, det finns risker och livet kommer att ta slut det gäller att göra någonting av det.
Skönt att läsa!
Självklart förändrar sådant det mesta.
Svar från Turbo56 2014-06-15 11:23
Tack Bengt, livet är inte någonting som man kan ta för givet, därför är det viktigt vad man gör av det.
Jag har tänkt på Er under året! Det är ett glädjande besked att Annika har börjat jobba igen och jag önskar allt gott för framtiden!
Hälsningar
Wolfgang
Svar från Turbo56 2014-06-15 11:29
Tack Wolfgang, nu ser vi bara framåt trots att viss del av behandlingen kommer att fortgå resten av året.
Annika har förhoppningsvis många år kvar, inget av det som hon har gått igenom det senaste året kommer att glömmas, men läggas till historien.
Det är skamligt att man ska behöva vänta på en sådan operation. All oro som de patienterna får stå ut med under väntetiden är inte mänsklig. För tio år sedan då jag fick min dom så var det inte så lång väntan för operation fast till strålningen var det dessvärre kö. Men som du förstår så gick det bra och jag önskar er all välgång också.
Man lär sig att njuta på ett annat sätt sedan.
Svar från Turbo56 2014-06-15 22:38
Tack Margareta, 10 veckors väntan är länge när man har en Alien i kroppen, jag förstår precis vad du menar, det är inte ok.
Skönt att det gick bra för dig, det är sådana historier som behöver berättas för att skapa hopp för andra som drabbas.
Skönt att livet återvänder och blir lite positivt för er! Hoppas ni nu får en härlig sommar!
Svar från Turbo56 2014-06-20 18:29
Tack Dan, vi ser fram emot en lugn sommar.