En passande grå dag
Långfredagen sägs vara den dagen då Jesus pinades på korset och dog. Under den katolska tiden hände det att man därför piskade varandra på morgonen med fastlagsris som en påminnelse om Jesu lidande. Det gällde att vara först uppe på långfredagens morgon, för dem som låg kvar i sängen fick smaka på riset. Det var fritt fram för alla att risa vem de ville – drängarna kunde risa sin husbonde och barnen sina föräldrar. Det här kallades för påskskräcka eller risning. Dagen var under många år en lång och sorlig dag då man inte fick göra nästan någonting, barnen fick inte leka, allt var stängt och man fick inte besöka vänner utan man skulle bara vara hemma i stillhet.
Inlagt 2017-04-14 07:02 |
Läst 1142 ggr. |
Permalink
På långfredag skulle det vara tyst, på radion var det stillsam sorgemusikmusik och på tv som var nytt i min barndom var det inga underhållningsprogram över huvud taget denna kväll.
Det var verkligen årets längsta dag.
Bara en biograf var öppen : Cosmorama. Där visades en svartvit stillbildsfilm om Jesu lidande.
Långfredagen, påskdagen och juldagen var det i Sverige förbjudet med teater, bio, dans, konsert, idrott och att gå på restaurang.
Framför allt på långfredagen var allt stängt.
Möjligen gick det att ta en promenad, men inget skrattande i onödan.
De flesta satt hemma medan tv:s enda kanal visade "Matteuspassionen" eller någonting liknande i tre timmar.
På 60-talet kunde man söka dispens hos polisen och det gjorde biograferna.
Så just långfredag visades bibliska amerikanska stor-filmer som "De tio budorden,Barabbas eller någonting liknande.
Den 1a april 1969 avskaffades nöjes-förbudet.
Hälsningar Lena
Men kommer också ihåg 1969 när nöjesförbudet på långfredag släpptes och så klart var jag ut och dansade den kvällen. Kommer ihåg hur kul jag hade, kan bero på att alla var glada att slippa den trista stillheten.
De öppna krogarna lockade däremot folk och i biograferna var det fullt, efter några år hade vi hektiskt nöjesliv även på långfredagen.
Ha en fin påskhelg.
Om man förr gillade eller ogillade långfredagens stillhet beror väl helt på vilken relation man själv hade till Jesu lidande och död.
Eftersom vi har haft präster i släkten så har jag även upplevt den relationen, mina föräldrar har dock aldrig varit troende, så hemma hos oss upplevde vi bara stillheten och inte lidandet.
På mor var lite religiös trodde hon, åtminstone på Långfredagen, då skulle det vara lugnt o tyst, inga lekar, kommer ihåg att jag o min storebror fick smyga oss undan o spela kort under tystnad, jaja ett minne det också, må gott, LO
Tro och religion har genom historien utnyttjats för att styra människor, ofta genom bannor och hot, fortfarande styrs vissa nationer, världshändelser och terror många gånger med hänvisning till religion.
Förra veckans fruktansvärda händelser i Stockholm, där människor visade styrka och sammanhållning, där ondskan inte får vinna, ger hopp för framtiden, vi upplevde precis samma styrka i Nice förra året då vi var där när terrordådet skedde.
Ha en fortsatt fin Påskhelg.