Dagen efter
En ny dag, jag försöker att inte tänka på bilolyckan som vi blev vittnen till härom natten, fast det går inte, scenen spelas upp gång på gång i mitt medvetande. Jag kan inte sluta tänka på hur det gick för föraren, vi vet fortfarande inte.
Jag kände i morse för att åka till trygga vana platser, Nybroviken, Skeppsholmen och Hammarby Sjöstad, jag valde färgbilder.
Inlagt 2013-01-02 14:39 |
Läst 893 ggr. |
Permalink
Innehållskategorier
Arkiv
- November 2024
- Oktober 2024
- December 2021
- November 2021
- Oktober 2021
- September 2021
- Januari 2021
- December 2020
- November 2020
- Oktober 2020
- September 2020
- Augusti 2020
- Juli 2020
- December 2018
- November 2018
- Oktober 2018
- September 2018
- Augusti 2018
- Juni 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Februari 2018
- December 2017
- November 2017
- Oktober 2017
- September 2017
- Augusti 2017
- Juni 2017
- Maj 2017
- April 2017
- Mars 2017
- Februari 2017
- Januari 2017
- December 2016
- November 2016
- Oktober 2016
- September 2016
- November 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- April 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
I dag är en dag för trygga bilder, jag körde med autopiloten påslagen.
Stockholm i nattbelysning är vackert, mycket tack vare allt vatten som reflekterar och förstärker alla stadens ljus.
Mina tankar är svåra att styra i dag, de finns på annat håll.
Det var i alla fall skönt att ta en promenad i natten för att en kort stund kunna tänka på annat.
Det var en stunds avkoppling när jag tänkte på annat, minnet bleknar säkert med tiden men just nu är det svårt att tänka på annat.
Och jag förstår mer än väl att du kan behöva skingra tankarna.
Sista bilden, där skulle man väl kunna bo, eller?? :) Allt gott! //Peter
Ja, Hammarby Sjöstad blev lyckat, där skulle även jag kunna tänka mig att bo.
Jag läste ditt förra inlägg men eftersom jag är 7 timmar senare än de flesta såg jag inte bilden och avstod från att kommentera. Jag kan förstå varför du behövde trygga platser och kanske även den nattliga promenaden som jag just sett att du varit ute på. Bland dykare pratas det en hel del om huruvida man ska ställa upp i organisationen "Missing people" eller ej. Få kan nog föreställa sej hur det är att hitta en död (eller svårt skadad) människa och hur det kommer att kännas efteråt. Om man gör det under vatten är det ju i princip alltid någon som är död och som kan ha legat där länge. Eftersom det dessutom är så dålig sikt i svenska vatten kommer man att vara mycket nära när man hittar personen och även om man har linkontakt med en annan person, så är man väldigt "ensam" precis i ögonblicket. Missing people behöver dykare men jag är väldigt tveksam till att privatpersoner ska göra detta. Leta på land OK men i vatten ska det göras av proffs. Jag har varit med om en del (på land och i vatten) och det bleknar, men finns alltid kvar. Jag kan bara beklaga det ni blev vittne till och inte heller kunde göra något mer åt än tillkalla hjälp. Den kom dock snabbt till platsen tack var dej.
Hälsningar Lena
Du träffar helt rätt i det som du skriver, tankarna snurrar och bilderna spelas upp så fort man inte tänker på annat. Man försöker värja sig men det går inte, troligen beroende på att intrycken måste bearbetas.
Att som privat dykare ställa upp på att söka efter försvunna människor känns inte rätt, man är inte utbildad och förberedd på det som man kan finna. Tanken är god men då krävs antagligen förberedande utbildning för de som ställer upp.
Jag önskar er en god fortsättning på året.