Fem minuter
Två fönsterrutor
mellan jobbmöten.
oktoberselfies -24
ja ibland är det svårt att få tiden att räcka till för fotopromenader (och bloggande)
så då får man ta vad det blir =)
På återseende!
Hej höst!
Norrköping 6/10-24
Den här helgen har varit uppbokad till annat än foto, så idag blev det endast en kort förmiddagspromenad med kameran. Det var härligt väder, soligt men kyligt och min blick fastnade främst på alla färggranna löv på träd och buskar, eller löv som hade blåst lite hit och dit.
På återseende!
Hjärtliga hälsningar...
Och jag har kommit fram till blogginlägg 700. Vilket kanske inte är så mycket att ropa hej över - med tanke på att jag började min bloggkarriär =) för 15 år sedan.
Men...700 är i alla fall 700 =)
Norrköping september -24
På återseende!
Med ovana steg
gav jag mig äntligen ut med min Nikon. Den hade nästan dammat igen. Ja, eller inte, jag har ju förvarat den väl - i garderoben. Men faktum är att kameran inte blivit använd under ett helt år. Inte sedan september - 23. (Suck) Så, det var alltså med tämligen ovana steg jag klev ut över tröskeln häromdagen i den ljuvliga sensommarvärmen, ut på Norrköpings trottoarer med kameran över axeln. Och solen silade sina strålar genom en och annan (något gulnad) trädkrona vilket framkallade väldigt vackra schatteringar på marken.
Och, yes...fotografi-reflexerna fanns kvar! Jag hade kommit ihåg att stoppa in både minneskort och batteri i kameran och tummen hittade lätt till AF/ON-knappen :)
Norrköping september-24
Och en lite lagom anonym skugg-selfie…
Men kul att finnas med i bloggspalten igen.
På återseende!
Kurvigt värre
Och jag som egentligen gillar raka linjer...
Jag har precis haft några semesterdagar i Köpenhamn. Att jag for just dit, var bland annat på grund av att jag länge varit nyfiken på stadens satsningar på sjönära bostadsområden och modern spännande arkitektur.
Ett av utflyktsmålen var Metropolis - ett 11-våningshus i stadsdelen Slusenholmen (arkitekter; Future Systems/Danielsen Architecture). Ett ganska omtalat hus, då det byggdes. Både form och fasad är ju speciell! Fasaden är byggd i fiberbetong, som tydligen är tämligen formbart. (Vilket förmodligen behövdes till alla böjar och kurvor) Byggnaden skiftar också i grå-turkos-blått, beroende på ljuset. Fint tycker jag! De blåaktiga skiftningarna kommer från något slags färgpulver som blandats i betongen, berättade en boende som jag träffade. Jag blev dessutom uppbjuden högst upp på takterassen, så där var jag tvungen ta en selfie... =)