Här kommer en liten fortsättning...

...från Stornäsets naturreservat. Bara för att ni skall få några glimtar ytterligare.

Platsen verkar vara välbesökt av fågelskådare och fågelfotografer. För egen del njöt jag mest av det säregna landskapet, av lugnet och den otroligt vackra sensommardagen. Hösten verkade långt borta.

Nåväl, när vi passerat korna kommer man fram till ett märkligt snårigt träsklandskap. Förra året, fanns det gott om vatten där. Så då var det bra med den uppbyggda "bryggan". I år var det nästan alldeles torrt.

...Stornäsets naturreservat 14/9-13

...

Därefter följer den vida vackra stäppen, med vajande smått gulnande  björkar i bakgrunden...

...

...och när man tagit sig igenom björkskogen så är man till sist framme vid den långgrunda sandstranden...

...

...

Ett ställe att återkomma till...sannerligen.

(K)oväntat...

Utflykten till Stornäsets Naturreservat utanför Sundsvall nu i helgen var helt enkel ljuvlig. Det gjorde inget att morgonens dimslöjor inte väntade in oss, utan försvann precis när vi klev ur bilen. Naturreservatet är så sagolikt vackert, även utan dimma. Där finns så spännande natur; öppna stora savann-liknande fält, riktig träskmark, långgrunda sandstränder och dagen till ära, en nästan spegelblank vattenyta på Östersjön.

Men utflykten började med ett lite oväntat inslag. Eller man kanske skulle säga koväntat...

......

Stornäset 14/9-13

- Det verkar vara kor här i år, sa Thomas när han undvek en komocka. (Vi hade varit där precis för ett år sedan utan att se minsta spår av kossor...)

- De står mitt i vägen, kolla! Och de har horn, sa jag. Och är det inte tjurar...?

Visst stod de mitt i vägen! Och blockerade den enda väg dit vi skulle. Flera stora, som såg ut som tjurar...och en hona med en unge.

Jag blickade bort mot det staket som omgärdade hagen; typ 2 meter högt och laddat med el....och det var långt att springa tillbaka till den stängda grinden....

Men korna var snälla och makade på sig när Thomas modigt klev framåt...

Mot stranden och vattnet.

...

foto; Thomas Engström