Ser ni mig bland pixlarna?

Ja, nu är det ju inte jag som är ute och springer på Årstabron...men Alf Johanssons blogginlägg idag "En spårvagn i natten" satte igång en och annan fundering om det här med att alla ens bilder egentligen på sätt och vis är självporträtt?  

Och nog måste det vara så? Lite i alla fall?

.

.

Så jag återupprepar frågan i rubriken; ser ni mig bland pixlarna? :)

.

.

På återseende!

Att dela intresse för bild...

Att dela intresse för bild och fotografi med sin käresta, vilket jag gör sedan några år tillbaka är väldigt roligt och givande. Och jag tänkte sparka igång 2015-bloggåret, (sent...jag vet!) med att berätta lite om just det. Jag tänkte dessutom vara lite djärv och släppa in Thomas här i bloggen. Både indirekt genom bilder och berättelser och mer direkt faktiskt. Det senare återkommer jag till.

Thomas och jag tillbringar ju de flesta av årets veckoslut tillsammans och mycket av det som hamnar här i Fem minuters-bloggen är bilder och tankar från gemensamma fotoutflykter. Egentligen handlar det om att utforska Stockholm med omnejd. Men givetvis med våra kameror. Vi gillar båda att flanera omkring och fotografera i stadsmiljöer, trots att Thomas är lite mer naturfrälst än jag. Han är mer förtjust i böjda linjer, jag vill ha räta :) Men det brukar fungera för oss båda med stadsmiljöer, det finns ju gott om grönska och vatten mellan betongen i Stockholm!

Och så pratar vi en massa bild förstås, och tittar på mycket bilder tillsammans. På våra egna givetvis, men också på andras. I fotoböcker, på Fotografiska och andra museer och på internet, som jag faktiskt tycker är en guldgruva. 

Och här kommer just några bilder från gemensamma utflykter. Och på Thomas. Han brukar ju fastna på en och annan bild :) förmodligen för att han alltid ligger steget före mig...

.

I närheten av Stockholms Universitet och Laduviken.

.

Kvarnholmen Nacka...mycket ny och spännande bebyggelse där...

.

"Munspelet"  Kvarnholmen.

.

Aula Medica i Solna, har föranlett flera besök.

.

på Mariaberget

en bild som funnits med förut här i bloggen, men inte i svartvitt.

.

Stockholmspromenad...en regnig dag.

.

Väl hemkommen från en utflykt är det ju alltid kul att se vad som finns på det egna minneskortet. Det är också väldigt roligt att ta del av varandras bilder, och jag är många gånger förvånad över att vi har med oss hem helt olika bilder trots att vi gått omkring på samma ställen, i stort sätt. Spännande, eller hur?

Ett ämne som är utvecklingsbart här i bloggen, tänker jag. Att man helt enkelt ser olika motiv, eller väljer olika teknik vid exponeringen för samma motiv så att bilderna blir olika...och att man efter några års fotande förmodligen förvärvat någon slags personlig bild-stil??? För att analysera det lite närmare tänker jag släppa in Thomas här i bloggen då och då, så han får visa sina bilder och komma till tals parallellt med mina funderingar och mina bilder.

Men nästa inlägg tänker jag faktiskt låna ut bloggutrymmet helt och fullt till Thomas...han får helt enkelt gästblogga i min blogg!

.

På återseende!

foto; Thomas Engström.

Fjortonde december

"Hon stod under taket i Monumentalhallen. Oktobersolen kastade sina strålar in bland pelarna och bildade randiga diagonaler på stengolvet. Då och då gick människor förbi; En barnfamilj, ett par med en hund, en gammal dam med käpp, en grånad man med paraply. Men ingen stannade, de bara drog förbi.  

På väg, tänkte hon. På väg längs livets väg."

.

Trettonde december

"De vackra vyerna, tänkte hon...det är ju dem man slås av allra först när man anländer till Stockholm. Och då är det väl inte konstigt att man vill fästa dem på bild? Kanske måste man börja där, tänkte hon, jag är ju faktiskt turist i Stockholm. Kanske måste man beta av de motiven först, innan man kan hitta in till något annat?"

.

...och rätt som det var när jag stod där och blickade ut över det vackra Stockholm, så började det att snöa!

.

.

.

Tionde december

"Hon hade precis satt sig till rätta med en kopp kaffe. Utanför tågfönstret svepte Stadshuset förbi och framför henne syntes Mariaberget i morgondiset.

Hon var på väg hem igen. Till sina barn. Till Norrköping, sin lägenhet och till sitt jobb.

Men hon var lika mycket på väg ifrån...

Ifrån sin bästa vän och älskade. Ifrån deras värld tillsammans. Och ifrån ett Stockholm som hon allt mer började att förstå sig på.

Till och ifrån.

Till och ifrån."

.