Snabb som vinden...

Ja det var han, den lilla killen. Snabb som vinden.

Men jag var beredd. Jag hade sett hela familjen gått runt hörnet om kapellet, och de vuxna komma tillbaka. Men inte pojken. Så jag tänkte att han borde komma efter...

Framför Uppståndelsekapellet, Skogskyrkogården.

...

...

Vid Strömmens mörka yta

Jag har saknat att blogga här. Så nu gör jag ett nytt försök...

Igen.

Vintern har varit lång och våren hektisk, men idag har min sommarledighet börjat! Och det blir några sammanhängande dagar. Hela 21, närmare bestämt. Jag ser hur de ligger framför mig - dagarna, liksom i en lång rad och bara skall fyllas med helt andra saker än jobb. Oh yes!

Bloggat har jag inte gjort sedan i höstas. Ibland hinner man bara inte allt man vill. Men jag har förstås fotograferat av och till och bloggfunderingar har jag gott om också. De ligger i ett virrvarr innanför pannbenet och trängs. Skall försöka trassla fram ett och annat och fästa här.

Jag kommer att fortsätta mina funderingar omkring det här med att försöka streta sig fram med sin kamera i hopp om någon slags utveckling. Dessutom har jag några fotoprojekt, eller mer kanske fotoidéer som jag kommer att återkomma till. Några pågående - om än i långsam takt, och några som jag bara drömmer rosa drömmar om...

Men...vi startar i Industrilandskapet, vid Strömmens mörka yta.

" genom fönsterglas "

Jag gillar effekten av gammalt fönsterglas, det ger alldeles gratis snygg bokeh...

---

" morgonspegling "

Här tycker jag att Arbetets museums kända gula fasad med väldigt blå-grå fönster gav ett ganska nytt och oväntat uttryck i svartvitt. Jag lät bilden vara obeskuren och oupprätad, tycker att den fungerar ändå, kanske eftersom det är fråga om en vattenyta...?

Senaste året har jag funderat rätt mycket på det här med bildsyn. Om jag tolkar Göran Segeholm rätt så menar han att bildsynen förändras över tiden, vartefter man lär sig mer om bilders uppbyggnad, tittar på bilder och ju mer man använder sin kamera. Det verkar ju logiskt. Hjärnan påverkas förstås av nya intryck och nya möjligheter. Men...sker alltid den här processen, och hur mycket är man medveten om själv? Och leder förändrad bildsyn-förändrat bildtänk alltid till att man förändrar sitt sätt att fotografera?

---

Tack för digitaltekniken!

Att fotografera har blivit något av en livsnödvändighet för mig. Det har nog att göra med min lust till färg och form allra mest. Men tanken att man dessutom stannar tiden och fångar in en liten liten bit av livet runt omkring, gör ju inte det hela sämre. Den vardagliga fotopromenaden blir poesi... :)

Igår gick jag en sådan promenad. Det var sol och jag styrde stegen genom kolonilottsområdet. Sommarens färgprakt var över, förstås. Istället fångades mitt intresse av de många hösttomma växthusen i plast...

-------------

Himmelstalund  8/10

solen gav skarpa kontraster

----

instängd sommar

---

blå tunna framför blå plast

---

likt ett femtiotals-tygtryck...

------

När jag gick där och kisade i solskenet mellan växthusen med min kamera så mådde jag bara gott, tankarna vilade mest. Men när jag kom hem och dagens bilder framträdde på min skärm så tänkte jag på hur tacksam jag är för digitaltekniken. Om det är riktig fotografi eller inte det jag styr med, kvitt samma för mig. Att fotografera med en digitalkamera och sedan hålla i hela bildprocessen själv via ett dataprogram, och sedan kunna förmedla enkelt och snabbt till andra, berikar mitt liv!

Jag får väl dra mitt strå till stacken...

Varför är vi så få kvinnor som bloggar här, undrade Rauni i ett blogginlägg. Det har jag också funderat på. Speglar bloggarna könsfördelningen bland medlemmarna, kanske? Eller har det mest med det här tråkiga rådande könsrollsmönstret att göra? Kvinnor har fortfarande mindre egen tid, så är det ju. 

Men har det också att göra med rådande inriktning, hos de etablerade bloggarna? Eller om klimatet i bloggspalten. Hur är det med takhöjden, egentligen?

Jag funderar ibland på vad en blogg på Fotosidan bör handla om...men kommer bara till en slutsats; om vad som helst egentligen. Om livet här på jorden... Det är ju det vi försöker fånga, ringa in, förstå...och förmedla via våra kameror. Och att komplettera med lite text...om livet, kan väl aldrig vara fel?

Men, ibland kan det vara lätt att känna att man bör skriva om sådant som rör fotografi direkt. Att man bör hålla sig där...

Men mångfald är härligt, eller hur?

Tidig morgonspegling

(...vid stilla vattenfall )

Ljusförhållanden, fält, skuggor...

...linjer och geometriska mönster. 

- Det går bara inte att låta bli att fånga sådant som man gillar, eller hur? 

----

Utanför slottet -12

Vakt på väg...

(Bilden har fått en inramning i pixlr-o-matic)

------------

Innehåll och budskap?

Tjaaa, kanske andra får skapa sådana bilder. Eller man kanske lär sig och förändras med tiden? Till viss del i alla fall, tror jag. Jag fotograferar inte likadant nu som för några år sedan.

Men det estetiska, har alltid varit viktigt för mig. Även när jag fotograferar.