Fem minuter
Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan
Under fält av mörker och ljus.
Långpromenaden var kall. Landskapet fruset, vitt och vackert. Under den stora bron stannade jag till och lyfte blicken uppåt. Kanske på grund av det annorlunda ljuset eller på grund av de annorlunda dova ljuden av alla bilar som for förbi över mig. Dudunk, dudunk, dudunk. Eller förmodligen stannade jag nog till helt enkelt på grund av linjerna jag såg =) Linjer och fält av mörker och ljus.
Samtidigt kunde jag inte undvika den påtagliga känslan av hur civilisationen trängde fram genom naturen; den jättelika bron med alla bilar som for fram. Dudunk, dudunk, dudunk. Betongpelarna ner i den fina sköra isen. Träden som fond. Fälten runt om. Det vackra vita och blå som mötte den gråsvarta betongen.
.
Jo det va det här med linjer...
Industrilandskapet 3/2-18
Sådana är svåra att låta bli. Att fotografera alltså =) Och här tycker jag verkligen att linjerna blev framträdande och fina, tack vare snön på den "upphottade" fasaden till en av Industrilandskapets gamla byggnader.
.
För vad skulle jag ha en kamera till???? - blogginlägg 600!
Och här kommer en åtta-års-bloggtillbakablick =) Ett blogginlägg utan bilder - ja vet. Men, de stora orden går att klicka på - där finns det bilder!!!
Min bloggkarriär här på Fotosidan startade alltså för snart åtta år sedan, efter att jag fått en systemkamera i 50-års present. Fast det dröjde flera månader innan jag packade upp kameran ur kartongen, för vad skulle jag ha en kamera till? I alla fall, med mitt nyvunna fotointresse startade jag den här bloggen. Jag hade en tanke om att bloggande skulle göra mig bättre på att fotografera. Vilket jag nog också tror att det gjort! Och fotointresset tilltog! När det var som värst med mitt fotointresse kunde man inte ens få en kopp kaffe hemma hos mej utan att bli utsatt för mina fotoexperiment. Och här i bloggen har ju förstås även mina barn hamnat, liksom min nästan 100 år gamla mormor Och Thomas förstås, kärleken som jag mötte här i bloggspalten =) Men också okända som haft oturen att hamna i min väg. Jag har skrivit om tunga saker och använt bloggen som terapi och jag har skrivit om glädje och häftiga upplevelser. Men mest om vardagen. Ibland vääldigt vardagligt! Och jag har bloggat mycket från Norrköping och mitt kära Industrilandskap, men också om Stockholm och Skogskyrkogården, och om att slitas mellan två platser. Fotoprojekt har jag startat lite då och då såsom kolonilottsprojektet eller Blogg 100. Fast det där med projekt egentligen inte är min grej...men somliga lär sig aldrig - såsom jag!
Slutsatsen får väl i alla fall bli att det är väldans roligt att skriva blogg, och jag tänker att det var himla bra att jag packade upp kameran istället för sälja den oanvänd, som jag tänkte då på min 50 årsdag! För jag har verkligen haft mycket upplevelser, tack vare kameran! Och till och med mött kärleken, tack vare den och bloggen...
Moooooooooot 700!
.