JAG VAR TVUNGEN ATT HEJDA MIG!

Det kunde inte bli något Stockholm den här helgen...heller. Efter fyra veckors intensivt jobbande, fotande, bloggande och influensande i min lilla Norrköpingsfamilj är jag nu istället tvungen att ta hand om hemmet. Dammråttorna är nämligen så stora så att man snubblar över dem och efter veckan som varit är köket belamrat av odiskade tallrikar, glas och muggar...

.

reprisbild från 2009 (hjälp har jag bloggat så länge!!!!)  fast beskuren till kvadrat den här gången...

.

.

Suck....

gatufotande i storstadsvimmel

och pussande på mannen i mitt liv får helt enkelt vänta tills i påsk...

.

.

.

Formstarkt...

.

...helt enkelt.

.

Industrilandskapet. Om man tittar uppåt!

.

.

.

.

Mot jobbet...och en ny vecka!

På Etnografiska

Det blev inga gatufoto-försök i helgen. Istället för att vistas på stan blev det bland annat en skogsutflykt och ett besök på Etnografiska för Thomas och mig. Men jag hade ändå det här med porträtt och svartvitt i tanken. Och jag tänkte, man ska ju fota sina nära och kära lite mer...

I skogen blev det inte många bilder tagna, jag är verkligen ingen skogsfotograf, men på Etnografiska kändes det spännande att använda kameran. En bild på Thomas visade jag ju igår. I den hade ljuset en avgörande betydelse. Och jag hade lite tur för den var ett snapshot. Här kändes det spännande med den uppbyggda miljön av glasmontrar. 

.

På Etnografiska museet Stockholm 15/3

Thomas kollar in spännande föremål...och jag kollar in honom...- kan det bli en bra bild här månntro? 

Vi hade lite olika fokus så att säga... :)

.

.

Men det fanns verkligen mycket att se i museets samlingar och montrar. Det tyckte jag också, trots min foto-iver. Och allt var väldans fint presenterat, dessutom.

Ett besök kan varmt rekommenderas. Jag tror att alla åldrar kan hitta något spännande att titta på där.

.

.

.

.

Och så fanns där också en liten shop

med fina smycken, och annat smått och gott.

RUTIGT OCH RANDIGT

Nästan lite som serierutor...och mest på lek.

.

I Kulturhuset

på en scen...

.

.

...och nedanför.

.

.

Och suck, ni ser....det blev lite mer linjer.

(Men nu är det slut på silhuettbilder på minneskortet, i alla fall...)

SER MAN LINJER SÅ GÖR MAN...

...det kan inte hjälpas!

Men jag lovar, jag tog bara tio minuters paus från min utmaning. 

.

8/3-15

Och det är ju i alla fall människor bland linjerna, flera stycken till och med... :)

.

.

...och rutan med färg är ju väldigt liten.