Slut på sim sala bim!

Så är det, för jag har gjort bort mej. Jag har nämligen laddat hem testversionen av DxO Nik collection 3 för en dryg månad sedan. Jag var lite nyfiken på vad som var nytt. Och så långt allt lugnt förstås. Men när testversionen slutade att gälla efter 30 dagar då slutade också min gamla version att fungera. Den jag haft i flera år. Min trotjänare, mitt trollspö...

Och visst, egentligen tycker jag att man ska betala för bra grejer, men 149 euro känns väl mycket när man som jag nästan enbart använder Silver efex och inte de andra programmen som sviten består av. Å andra sidan sett så vet man ju inte hur länge den gamla versionen som inte uppdateras längre skulle komma att funka i nya versioner av Lightroom och Photoshop. 

Hmmm...kan man hoppas på ett Black Friday-pris hos DxO?

(Och dagens bild är förstås också uppfiskad från arkivet)

Lust...

Ja fotolust alltså. Hur håller man igång den när dagarna blir allt mörkare, kylan tvingar på en vantar och vardagen starkt påverkas av corona-eländet?

För min egen del tänker jag att det är nu jag borde fotografera mer - helt enkelt för att jag ska jobba hemifrån ett bra tag och hemarbete ger mig större möjligheter till foto mitt på dagen. Det är verkligen nu jag borde passa på och förkovra mig inom foto, experimentera och ta alla de där bilderna som jag inte brukar ta, men som jag absolut egentligen verkligen vill få till...

Goda råd om hur man håller igång fotolusten kan man läsa om emellanåt. Råd som kan variera starkt; allt från att lägga kameran på hyllan och göra pauser ibland, till att det handlar om självdisciplin. Andra tipsar om att sätta igång med särskilda fotoprojekt kopplat till intresse, eller att helt enkelt bejaka lekfullheten inom sig och slå sig ihop med fotovänner i mer lättsamma fotoutmaningar. Ni vet, typ den här veckan fotar vi något runt.

Själv lutar jag nog mot att hårdare självdisciplin är det rätta för mig. Och att köpa varmare vantar...

Den som lever får se om det kommer att hjälpa.

(Och bild förstås från hårddiskens gömmor)

Norrköping...

Jag får väl stå ut med dej ett tag till!!! Och traska runt här på gatorna.

Och med dagens bild ställer jag också frågan om varför det (fortfarande) inte finns någon lämplig kategori att märka inlägg med för oss bloggare som mest visar stadsmiljö-bilder här i bloggen? Att kryssa i "intresse landskap” eller "intresse arkitektur" känns inte alltid helt rätt. Varför kan det inte finnas motivkategori; urbana miljöer, stadslandskap eller cityscape?

Äntligen

 
...lite solsken! Och äntligen orkade jag ut på en promenad.
Jag har varit sjuk nu i tre veckor i någon slags influensa. Dock visade covid-19 testet negativt - men jag undrar om det inte kan vara fel? En av mina närmaste kollegor har testat positivt och min arbetsplats (en förskola) är så hårt drabbad av covid att igår stängde utbildningskontoret verksamheten hos oss fram till den 30 november. 

Jag hoppas verkligen det blir bra till slut...

Bilden är nog är ett exempel på min vurm för minimalism, arkitektur och de skarpa kontraster mellan ljus och mörker som fotografering i solsken kan ge. 

Håll i och håll ut!

Och med dagens blogg-bild (genom ett fönster) passar jag på att slå två flugor i en smäll; dels att stilla min alltmer tilltagande lust att börja blogga igen...så nu gör jag nya försök! Dels att skriva lite om min förkärlek till en viss sorts bilder. Nämligen bilder som kan sorteras in under benämningen "less is more". Ni vet sådana där bilder med få detaljer, rena ytor, tydliga linjer och eventuellt med någon enstaka människa som bidrar med lite liv. Sådana bilder har alltid höjt pulsen hos mig - nästan på vippen att ge mig lyckorus.

Ofta är det även den typen av bilder som kommer ur min egna kamera. (Som ovan) Och det finns gott om den typen av bilder på nätet, särskilt på sådana sajter där det gäller att fånga någon med en liten tumnagelbild. Inom street-kategorin har den typen av bilder blivit mycket populära tycker jag. Eller också är det bara jag som SER den typen av bilder???

Det jag slogs av dock häromdagen var hur kortlivade de flesta av sådana bilder ändå kändes för mig; de har stor wow-faktor i några korta ögonblick, men är sällan intressanta någon längre stund. De blir liksom färdigtittade supersnabbt! 

Men är det kanske sådana snabba bilder vi orkar med, eftersom vi översköljs av bilder nu för tiden?

Nåja, nu har jag börjat blogga igen i alla fall!