Fem minuter
OVÄNTAT SPONTANT OCH TYVÄRR OSKARPT
Att ta sin kamera och ge sig ut på vandring, det öppnar upp för fantastiska möten. Möten mellan människor. Somliga möten blir korta, men väldigt trevliga...och somliga tenderar att bli lite längre, och kanske riktigt värdefulla...
Andra ganska obemärkta, men i alla fall...något sker.
Möten är liv, tycker jag.
Igår, ett hastigt supertrevligt möte...oväntat, spontant och tyvärr oskarpt...
(Här märks min orutin, när något skall ske snabbt och med lite klappande hjärta...
ville ha lite soft känsla och valde för långsam tid....attans!)
Men, jag är mycket glad över mötet. Och återigen förvånas jag över hur pass mycket människor bjuder på sig själva...bara sådär...(vi har aldrig setts förut, och kanske aldrig ses igen.)
Helt fantastiskt, tycker jag!
Hälsningar Lena.
VÄGEN TILL SKOGEN...VAR ÄR DEN?
Jag hade planerat att åka till skogen efter jobbet idag...men på något konstigt sätt så hamnade jag i alla fall i Industrilandskapet...jag vet inte riktigt hur jag bär mig åt. Kanske vet jag inte riktigt vägen till skogen...
Men, vägen till Arbetets museum, den kan jag...
Och alla trapporna upp tog jag...för jag ville ha lite utsikt. Och...tänk på vägen upp mötte jag en av de gamla fabriksarbeterskorna...
31/8 - 10
Dagens bilder är tagna högst upp i Arbetets museum genom (gammalt?) tjockt och väldigt smutsigt fönsterglas...för öppna, det gick inte an, inte minsta lilla springa...Men jag tyckte att effekten av glaset blev...ja, om inte annat så annorlunda...
Hälsningar Lena.
GATUFOCUS IGEN
På utsidan har nog min "fotoutmaning" gått sissådär...dvs det som syns i mina blogginlägg.
Men på insidan av mig...där har det hänt saker. Sedan "utmaningen" kom till så har jag funderat dagligen omkring fotografering, på något sätt. (Så en vacker dag kanske det även kommer att synas...på utsidan, vem vet.)
Jag har dessutom lärt känna mitt eget fotograferande...det är nog den största vinsten! Jag har blivit uppmärksammad på hur jag fotar, vad jag klarar hyfsat och vad jag är dålig på...
Och jag har insett vad jag verkligen gillar att fota...
Jag har bland annat stärkts i min uppfattning av att jag trivs bäst med fotografering bland husväggar, bland puts och betong och gatsten. Där ytor möter ytor. Bland linjer och skuggor...och där storstadsmänniskorna finns...
Gatufocus igen...och lite fötter, men den här gången var det gatan som jag koncentrerade mig på...och målningarna. Fötterna bara kom i vägen...
29/8 -10
Hälsningar Lena.
FOTO MED PRAT
Frukosten var avklarad och kaffet var urdrucket...och det var ledig lördag. Klart som sjutton att vi ville gå en sväng ned till vattnet, Åsa och jag...med våra kameror, förstås!
Och jag passade på att fotografera en fotograf...
Men, av någon mystisk anledning är jag inte bra på att fotografera när jag har sällskap...antagligen för att jag pratar alldeles för mycket...och då klarar jag tydligen inte av att koncentrera mig in i mitt bildtänk...
Men, vad gör det...när man har det väldigt, väldigt trevligt!
Hässelby 28/8 -10.
(Åsa har fotat mig med min kamera)
Tack för bilden Åsa...och för en trevlig promenad förstås!
Hälsningar Lena.
BRA BILDER
Bra bilder...det vill man ju få till.
Men, antagligen måste man lära sig det...det är en väg man måste gå. En väg där man får prova sig fram. Och tillåta sig själv att misslyckas om och om igen, antar jag.
Sedan är det nog så att man måste ta med i beräkningen, att man kanske aldrig kommer så lång bit på den där vägen...men, det är ju väldigt kul att försöka!
Det är på den vägen jag står nu, alldeles i början. Jag har klarat av några småbackar...men oj så lång och slingrig väg det är kvar...
Men den är trevlig.
Fortsatte att testa långsamma slutartider idag (23/8-10.)
för att lära mig få till lagom snygg rörelseoskärpa.
Inte lätt, för det första att veta vilken slutartid som ger det resultat man vill ha...och så måste jag träna mycket mer förstås...så lyder dagens sammanfattning!
Men, det gör jag så gärna...
Hälsningar Lena.