GRATTIS STRYKJÄRNET 100 ÅR!

.

.

Hoppas du kommer att få stå där ståtligt i Motala ström i minst 100 år till!

Om Strykjärnet och dess intressanta historia, kan ni läsa via länken nedan. Och även se andra fotografier både nutida och från byggandet av Strykjärnet;

https://www.arbetetsmuseum.se/huset100/

.

Majmorgon

Jag är ute på promenad i Industrilandskapet. Det är vackert och rofullt. Motala ström brusar och luften är full av fågelkvitter. Inte en levande själ möter jag. Men det är kallt, väldigt kallt för att vara en bit in i maj.
Så nu ska det smaka gott med lite kaffe! 

.

.

Trevlig helg!

Lägger in en gammal bild på tuben, som jag hittat på webben, tycker den är så bra!

.

.

MOBILEN, DIN BÄSTA VÄN?

Industrilandskapet 2/5-17

Njaee, men bra är den att ha, eller hur? Och rolig! 

Vyn är från Norrköping och Motala ström. Där vattenkanten slutar rinner ett vattenfall, men det syns inte från den punkt där jag står. Däremot är det förmodligen vattenfallet som gubben med vit skjorta fotograferar. Och de andra två också, kanske - selfies med fallet som bakgrund? 

Industrilandskapet har utgjort promenadstråk för mig nu i många år. Industrilandskapet är vackert och originellt med sina stora gula industribyggnader som numera är uppblandade med nybyggd spännande arkitektur. Dessutom tillför vattnet så mycket; liv, rörelser, speglingar. Och vill man möta på människor så behöver man inte bli besviken  - om inte annat brukar det alltid dyka upp någon turist. (Eller flera - som man kan passa på att fotografera!)

Fast jag fotograferade med en RIKTIG kamera.... =)

.

UNDER TIDEN

...mamma och pappa står och väntar i världens längsta glasskö, kan ju jag kolla in den här coola bilen.

Utanför Halvars glasskiosk 1/5-17

Igår var det fullt med flanerande människor ute på gatorna i Norrköping. Somliga hade nog gett sig ut för att kolla in raggarnas traditionella 1 maj-kortege. Andra hade förmodligen längtat hela vintern efter en glass från den legendariska glasskiosken Halvars. (Som  bl.a. Uffe Lundell sjunger om). Jag trodde inte mina ögon när jag fick se två megalånga köer, som bara fortsatte och fortsatte mot var sitt håll på promenaden. Hur glassugen kan man bli?

Själv kände jag mig lycklig och fågelfri med att bara knalla omkring med en kamera över axeln för första gången på flera månader. Men, det är bra konstigt det här med fotografering; de bra bilderna uteblev totalt. Trots att jag var jätte-fotosugen, och trots att det fanns gott om motiv. Kan man bli ringrostig, helt enkelt ??? =)

På vägen hem gick jag i alla fall förbi tobaksaffären, och köpte mig en GB-glass - och tänka sej, ingen kö alls!

GENOM MORGONDIMMAN

.