Fem minuter
Augusti-snö
...eller snarare effekterna av en dubbelexponering.
Vid vattenfallet Norrköping 2/8-20
Exponering 1; mot det forsande vattenfallet. Exponering 2; mot några turister som stod och beundrade utsikten över Motala ström. Sedan fixade kameran resten. En bild som jag tycker blev fin och fick följa med in i Lightroom. Men de flesta foto-försöken slängde jag redan på plats - det blev bara röriga bilder. Dock, efter ett tag tyckte jag nog att jag fick lite kläm på vilka motiv som skulle kunna fungera tillsammans.
Och det var väldans roligt att testa något som jag inte brukar göra.
Men såklart...
första semestermorgonen måste ju bara inledas med en promenad till industrilandskapet och vattenfallet.
Och precis som vanligt blir jag ståendes vid den nakna vattenfallsväggen - som ju just bara är en kal vägg innan vattenflödet släpps på. Det är något med den mörka väggen som möter den ljusa himlen som tilltalar mig. Som får mig att vilja fotografera just där -om och om igen.
Att det alltid är fågelliv där på morgonen gör väl sitt till. Men jag är ingen fågelfotograf och jag är inte intresserad av fåglarna egentligen, mer än att de bidrar till liv i mina bilder.
Den blå ballongen
Industrilandskapet 10/6
Målmedvetet gled den fram på Strömmens vatten. Förbi det stumma vattenfallet. Hemdags? Partyt var väl förmodligen över? Det var ju ändå tidig söndagsmorgon...
Själv hade jag precis startat min första morgonpromenad sedan evigheter. Det var ljuvligt!
.
.
Under fält av mörker och ljus.
Långpromenaden var kall. Landskapet fruset, vitt och vackert. Under den stora bron stannade jag till och lyfte blicken uppåt. Kanske på grund av det annorlunda ljuset eller på grund av de annorlunda dova ljuden av alla bilar som for förbi över mig. Dudunk, dudunk, dudunk. Eller förmodligen stannade jag nog till helt enkelt på grund av linjerna jag såg =) Linjer och fält av mörker och ljus.
Samtidigt kunde jag inte undvika den påtagliga känslan av hur civilisationen trängde fram genom naturen; den jättelika bron med alla bilar som for fram. Dudunk, dudunk, dudunk. Betongpelarna ner i den fina sköra isen. Träden som fond. Fälten runt om. Det vackra vita och blå som mötte den gråsvarta betongen.
.