Fem minuter
När man får oväntat besök...
...då är det bra att ha kameran till hands. Vad trodde ni? Gott nybryggt kaffe? :)
Neej...i alla fall inte när det oväntade besöket heter Torsten och är en väldigt charmig och personlig katt. Då är det kameran man är glad åt.
Torsten tillhör min granne, egentligen. Fast det bryr sig inte Torsten om - vem han tillhör. Han går och kommer lite som han vill här hos oss i hyreshuset. Och han vet precis i vilken fåtölj eller garderob det är skönast att sova eftermiddagssömn i...eller var han kan vänta sig en godbit.
Men idag var det mina halvvissna växter i bokhyllan som hägrade. Verkade smaka gott för en katt...
Torsten i min bokhylla 8/2-14
Hur sjutton ska man komma åt de där goda bladen...
...
såhär kanske
...
eller såhär
...
jaaa, just så!!!!
...
mums....
...
Vardagsvackert
Igår var Stockholm insvept i dis. Grått och trist tyckte nog de flesta, men jag gillade det. Vädret var skönt att vandra i dessutom, och diset tillsammans med snön och alla grå-svarta toner gifte sig fint. Diset dämpade kontrasterna och gjorde storstan vardagsvacker, tycker jag...
Jag tog en rejäl långpromenad med början vid Gullmarsplan. Jag gick över Skanstullsbron och följde sedan vattnet bort mot Årstabron.
...
Långpromenad 3/2-14
från tvärbanan mot Skanstullsbron
...
.... jag hittade fina linjer...
...
uppe på bron
...
februari-vackert vid vattnet
...
Och hem gick jag över Årstabron. Så, fortsättning följer...
..
En massa skitbilder blir det!
Jag har nu fotograferat varje dag i 18 dagar. Och det har jag gjort för att jag hoppade på ett 365-projekt nu till nyåret, där varje dags bild måste vara dagsfärsk.
Jag hoppade på ett sådant projekt för att jag ville testa vad det kan göra med mig i mitt bildskapande. Kan ett visst tvång utveckla mig som fotograf...eller är allt man får en massa skitbilder, när man tvingas ut och jaga motiv av tvång och inte av lust? När man tvingas ut under tjugo minuter en lunchrast - rakt ut bland tristessen, eller vid sju på kvällen när man släpar sina ben hem från jobbet? Och dessutom regnet öser ned?
Visserligen kan man ju fota ett stilleben på sitt fruktfat eller liknande, men min idé var att hålla mig kvar inom de fotoområden som jag normalt brukar verka i, vilket är det som intresserar mig; Cityscape, street och människor.
Men visst får man en massa skitbilder! Absolut!!! Och man tvingas publicera en och annan också, vilket inte känns särskilt kul. Men då hoppas jag att skitbilderna helgar målet...
Den som lever får se.
...
i måndags på lunchrasten...
...och här gällde det att höja kameran uppåt, ovanför papperskorgar, parkeringsplatser och reklamskyltar.
.
...
Men, förstås...365-projektet fortsätter. Kanske jag lät lite väl negativ nyss...men själva idén är jättespännande. Det som känts lite jobbigt vissa dagar är tidspressen om man jobbar långa dagar i kombination med vintermörkret. Men, vi går ju mot ljusare tider!
Har ni pulsat i snön idag?
Det har jag! Och det kändes faktiskt härligt, trots att jag egentligen inte gillar vinter, och trots att kylan bet friskt i kinderna. Men hellre snö än gråväder och regn tycker jag. Snön gjorde världen vacker igen!
...
.Skogskyrkogården 12/1-14
...
...
Norrköping-Stockholm tur och retur
Nu för tiden åker jag väldans mycket tåg, och jag gillar det. Det är vilsamt. Kostar man dessutom på några extra kronor på biljetten och åker i första klass är det gott om plats i kupéerna, och ofta lite folk. Då kan man breda ut sig med tidningar och laptop och ha det hur skönt som helst. Man kan också sitta och titta på det framrusande landskapet, och förundras över hur det skiftar karaktär beroende på väder och ljus. Och man kan passa på att fotografera lite.
Visserligen blir det riktiga snapshots och resultatet ofta suddigt av fart och av skitiga rutor och man får en del speglingar på köpet. Men det är i alla fall spännande fotografering tycker jag...- man vet aldrig riktigt vad som fastnat förrän man kollar i datorn.
Från spår 10 Sthlm Central
...
Över Årstaviken
...
...Januari-landskap
...
Susar förbi Södertälje
...