Vissa motiv...

...måste bara fotograferas om igen. Det kan inte hjälpas. Särskilt när det är lördagsmorgon och dimma rullar in över Motala ström och Industrilandskapet.

Men när jag gick omkring och fotade funderade jag på det här med dimma. Landskapet förändras ju påtagligt, djupet försvinner och färger suddas ut. Det är spännande att uppleva tycker jag, och spännande att fotografera i förstås. Men det är ju långt ifrån att man får bra bilder, bara för att det är dimma. Är dimman tät och det är ljusfattigt är det lätt att bilderna mest blir grå och trista. Det gäller att passa på att höja kameran vid de få tillfällen som solen bryter igenom lite grann - om den nu gör det...då blir det varmare sken också i vattendropparna.

Jag gillar i alla fall det här med morgon-fotopromenader; man kommer igång rejält...och efteråt kan man känna sig lite nöjd med att ha dokumenterat en liten bit av världen. Som idag, morgonen den 21 september mellan sju och halv nio...

.

Industrilandskapet 21/9-13

...

...

...

...

.

...

Men plötsligt bröt solskivan igenom...

Jag var ju på väg mot bussen till Stockholm, men hade blivit totalt överrumplad av en stad inhöljd i dimma. Vilken häftig start på helgen!

Efter att ha tagit några bilder på Saltängsbron och det dimmiga vattnet, var det dags att gå upp på bron. Det kändes ta mej sjutton magiskt! Dimman rullade fram, ena stunden tjockare än nästa. Det var en vy jag aldrig sett förut. Och det var så vackert. Dovt, lågmält. Och det kändes så stilla.

Men, plötsligt bröt solskivan igenom....och plötsligt skimrade vattenytan till.

Jag knäppte förstås en bild, som inte på något vis kan återge det jag såg...

...

Men, jag hann att se det...jag hann att uppleva lite magi...precis innan jag var tvungen att springa till bussen! 

...

...

Ett blekt inlägg...

Även jag klev ut i dimma i lördags morse. En sällsynt envis dimma som inte löstes upp med solen, utan höll sig kvar. Den kändes väldigt spännande att leta sig ut i, även om jag inte riktigt hade tid med den. Jag skulle nämligen med en buss till Stockholm på morgonkvisten.

Men jag fick en dimmig promenad ned till busstorget, och hann att ta några bilder i flygande fläng.

Bitvis var dimman inte särskilt fotovänlig dock. Den var lite för kompakt. Och det kändes som det behövdes lite tydliga linjer och fält som skar igenom för att det skulle bli intressanta bilder. Som en mörk bro till exempel.

Men jag missade också exponeringen när jag skulle försöka fotografera bron, särskilt från långt håll. Kanske var jag lite för stressad, eller för ivrig att passa på när det kom en människa, tidspressad som jag var. Eller också kanske man måste tänka lite annorlunda när man fotograferar i dimma? Bilderna blev ganska brusiga eller rejält brusiga som den jag valt att lägga som tumnagel... (Men jag gillar den brusiga brobilden iaf.) Man får väl låta den vara liten...

Och hoppas på fler dimmiga morgnar...och att man lärt sig något mer om fotografering?

Saltängsbron 7/9-13

...

...

Jag har minsann också varit uppe tidigt och fotat!

...och då måste man ju skriva ett nytt blogginlägg - idag! Trots att jag förmodligen finns här lite längre ner i spalten...

Men, i alla fall...ibland kan det vara bra att bli kissnödig sisådär vid fyratiden. Och har man dessutom ingen toa pga av renovering, utan helt enkelt måste gå över till en annan lägenhet...ja, då upptäcker man hur vädret är - på gott och ont!

Men idag var det på gott, för när jag klev ut i arla morgonstund så var Norrköping insvept i dimma...

Klockan halv sex ungefär i morse...24/8-11

den gamla rostiga vattentuben, nere vid fallet

riktigt tät dimma när jag kom över på andra sidan

...och så mitt allra käraste foto-objekt förstås - Strykjärnet.

Och här hade dimman lättat lite.

dimmig vattenspegel

Hälsningar Lena

Åt två håll

Den här morgonen, var det alldeles stilla och det låg ett tungt dis över Norrköping. Solskivan kunde bara anas.

Men det var vackert.

När jag stod där i hjärtat av Industrilandskapet på bron mellan de två muséerna...så fick jag för mig att jag skulle skruva upp isot lite extra, för att få fatt på lite mer korn...lite mer fotografi-känsla. Tyckte att det skulle passa där till dis-bilderna. Men det kanske inte blev så lyckat...

Åt ena hållet...

...och åt det andra

 (Och ursäkta att jag postar två inlägg idag...men just nu på morgonen kom jag på hur jag vill ha det här i fem-minutersbloggen!)

Hälsningar Lena