Det där med lusten...

Lusten, den är underbar - eller hur? Synd bara att den inte alltid är på samma ställe som man själv. Och synd också att den är så himla svår att fånga in, när man då och då får den i sikte. Lynnig är vad den är, tycker jag.

Men när man äntligen fått fatt i den ja då känns den obeskrivligt värdefull. Så värdefull att man nästan skulle vilja binda fast den. Med extra stark tråd. Kanske vid handleden eller så.

Och behålla den där, varför inte över sommaren?

Mitt liv går ständigt upp och ned med svårt sjuka barn bl.a. Och med det går också lusten starkt upp och ned. Jobblusten, matlusten, kärlekslusten, umgängeslusten, skrivlusten, fotolusten, blogglusten...kort och gott; livslusten.

Just nu är både livslusten och fotolusten på besök hos mig i alla fall...och jag vill så gärna behålla den.

Kanske finns det stark tråd att köpa på Clas Ohlson?

Min dotter i vårsolens sken...

Hälsningar Lena

Ansikten...

Att fånga in ansikten det är vad jag mer och mer vill göra med min kamera. Så när det ges tillfälle och man sitter runt ett kaffebord med skapligt fönsterljus...ja då måste man ju bara passa på att träna lite, eller hur?

Jag skulle behöva investera i ett bra porträttobjektiv dock. Skulle vilja ha tillgång till kortare skärpedjup..och få till lite softare bakgrund, sådär direkt i kameran.

Förslag på bra fast porträttobjektiv till min eos 450...tas tacksamt mot. Förra sommaren lånade jag ett 50mm makro...som jag tyckte var trevligt, men det kanske finns bättre...om man mer vill träna på att fånga ansikten?

Och ge mig gärna kritik och goda råd på vad jag skall förbättra och tänka på vidare...

Bilder runt ett kaffebord hemma hos min mormor på äldreboendet. (Tillfixat på min laptop...så kanske färgerna är sådär...?)

...och för er som inte vet...i höst fyller min mormor 100 år!

19/3-11

(På bilderna ser ni också lite av min mamma och min dotter.) 

Hälsningar Lena

Fotosidan...hmmm...och fyra bilder i repris.

Jag har funderat mycket fram och tillbaka över Fotosidan, över vad den kan ge mig i nuläget...

Jag gick med i Fs nästan samtidigt som jag höll min första systemkamera i mina händer. (För ca två år sedan) Och att ha hittat Fs då, det var helt perfekt. Jag fick grunder och vägledning av Fotosidan. Och alla kommentarer gav mig omedelbar feedback. Jättehärligt! Jag kan nog säga att Fs hjälpte mig in i ett nytt intresse...ett livslångt hoppas jag.

Efter ett halvår eller så, hittade jag till bloggarna...ett nytt hallelujah-moment. För att inte tala om att börja blogga själv!

Sedan kom jag till någon dyster platå, i höstas...då jag tyckte att varken mitt fotograferande eller kommentarer här från Fs kändes utvecklande längre. Det var inte ens roligt att skriva blogg. Och alla bloggar på Fs som jag återkommande brukade läsa med stort intresse, kändes plötsligt tjatiga och tämligen tråkiga.

Jag gick ur gatufotografi-gruppen, porträtt-gruppen och cityscapes-gruppen. Och alla mina bilder med såååå många fina, varma, vägledande kommentarer, plockade jag helt enkelt bort...och jag var nog på vippen att släcka ned bloggen också.

Vad jag kanske inte såg...som jag ser nu, är att behoven skiftar förstås. De behov av vägledning som en total nybörjare har och den hjälp jag fick då, den är jag inte i behov av nu. Men jag behöver förstås massor av annan vägledning och feedback om jag skall fortsätta med mitt fotande och kunna  utvecklas...och jag tror nog att Fs är unik här. Här finns sååå mycket kunskap och flera kanaler.

Vad jag kanske inte heller såg...som jag ser nu, det är att livet runt mig, som det varit nu ett tag...kanske krävde en paus från fotandet och bloggandet och Fs.

Att blogga vidare här, har jag ju bestämt mig för, vilket känns väldigt roligt. Och just bloggen känns mer och mer som en bra väg till utveckling, för mig. Den kan jag utforma efter egna behov, och jag tycker just att det är i bloggarna som mycket intressant diskuteras. Och där kan man få suverän feedback!

Och att åter lägga in lite bilder på min sida, har jag också tänkt mig. Tror jag. Huruvida jag kommer att vilja bli medlem i olika grupper det vet jag inte riktigt. För det där med att få kommentarer inom grupperna känns lite för mycket som det är samma fotografer/medlemmar som kommenterar och oftast får man enbart positiv uppbackning...roligt iofs, väldigt roligt. Men, huruvida det är utvecklande det  funderar jag just nu på...

Livet är fortfarande rätt tufft för mig, med min hjärt/njursjuka dotter (som vi hoppas kommer att njurtransplanteras i vår)...och med en son som tappat livslusten litegrann. Så jag vet inte alls hur våren för mig kommer att se ut...men lite lust till foto, till att blogga här...och lust till Fs, har i alla fall vaknat hos mig. Peppar, peppar... :-)

Fyra bilder i repris, sådana som kanske skall få en ny chans  att få synas...

gode gud låt allt bli bra (min då 97-åriga mormor...nu är hon 99!)

foggy road nov -09 

 vacker vägg och försök i sv/v vår-10

solo-vandrare och mitt absoluta favoritfotoobjekt... :-) vår -10 

Hälsningar från mig!