Söndagsfrukost

Utomhus. Finns det något bättre?

.

Dagens bild visar ett stulet ögonblick. Ett sådant där ögonblick som jag snodde åt mig med min kamera, när jag traskade omkring en morgon i Gamla stan. Jag gillar att gå omkring och fotografera människor i stadsmiljöer. Och nästan alltid är det situationerna jag vill åt. Som här. Den kändes lite speciell och de två unga kockarna (?), som förmodligen hade rast, gjorde sig bra mot husväggen. Men egentligen kunde det ha varit några helt andra som suttit i morgonsolen och ätit frukost. Eller det kunde varit en helt annan situation som ådragit min uppmärksamhet.

Men ibland funderar jag över hur de som blir infångade - som blir fotograferade, tänker om det hela. Förstår de att det är situationen som är anledningen till att jag höjer kameran? Inte att det är just dem, som personer jag "vill åt"? Många bryr sej säkert inte - människor med kameror dräller omkring överallt nu för tiden. Men jag kan också tänka mig att en och annan av de som blir fotograferade verkligen undrar varför någon okänd kvinna vill fotografera just dem? 

Hålkort

Norrköpings stadsmuseum 14/5

.

Majmorgon

Jag är ute på promenad i Industrilandskapet. Det är vackert och rofullt. Motala ström brusar och luften är full av fågelkvitter. Inte en levande själ möter jag. Men det är kallt, väldigt kallt för att vara en bit in i maj.
Så nu ska det smaka gott med lite kaffe! 

.

.

Trevlig helg!

Lägger in en gammal bild på tuben, som jag hittat på webben, tycker den är så bra!

.

.

MOBILEN, DIN BÄSTA VÄN?

Industrilandskapet 2/5-17

Njaee, men bra är den att ha, eller hur? Och rolig! 

Vyn är från Norrköping och Motala ström. Där vattenkanten slutar rinner ett vattenfall, men det syns inte från den punkt där jag står. Däremot är det förmodligen vattenfallet som gubben med vit skjorta fotograferar. Och de andra två också, kanske - selfies med fallet som bakgrund? 

Industrilandskapet har utgjort promenadstråk för mig nu i många år. Industrilandskapet är vackert och originellt med sina stora gula industribyggnader som numera är uppblandade med nybyggd spännande arkitektur. Dessutom tillför vattnet så mycket; liv, rörelser, speglingar. Och vill man möta på människor så behöver man inte bli besviken  - om inte annat brukar det alltid dyka upp någon turist. (Eller flera - som man kan passa på att fotografera!)

Fast jag fotograferade med en RIKTIG kamera.... =)

.

UNDER TIDEN

...mamma och pappa står och väntar i världens längsta glasskö, kan ju jag kolla in den här coola bilen.

Utanför Halvars glasskiosk 1/5-17

Igår var det fullt med flanerande människor ute på gatorna i Norrköping. Somliga hade nog gett sig ut för att kolla in raggarnas traditionella 1 maj-kortege. Andra hade förmodligen längtat hela vintern efter en glass från den legendariska glasskiosken Halvars. (Som  bl.a. Uffe Lundell sjunger om). Jag trodde inte mina ögon när jag fick se två megalånga köer, som bara fortsatte och fortsatte mot var sitt håll på promenaden. Hur glassugen kan man bli?

Själv kände jag mig lycklig och fågelfri med att bara knalla omkring med en kamera över axeln för första gången på flera månader. Men, det är bra konstigt det här med fotografering; de bra bilderna uteblev totalt. Trots att jag var jätte-fotosugen, och trots att det fanns gott om motiv. Kan man bli ringrostig, helt enkelt ??? =)

På vägen hem gick jag i alla fall förbi tobaksaffären, och köpte mig en GB-glass - och tänka sej, ingen kö alls!