Mot nya semesteräventyr...

Ja vem vet? De såg i alla fall glada (och varma) ut när de åkte förbi mej på perrongen i Norrköping, vidare ned mot Europa. Själv stod jag och väntade på snabbtåget till Stockholm. Och ett eget litet äventyr. Ett helgäventyr.

Och skönt nu är bloggen återställd; svartvit åter igen (och utan fåglar... =)

.

Jag hoppas det gått bra!

Norrköping 16/6-2011

Jag sitter hemma och försöker bli klar med en uppgift som ska lämnas in till högskolan innan midsommar. Men jag har lite svårt att koncentrera mig. Utanför mitt öppna fönster jublas det och visslas och lastbilsflaken sveper förbi med glada och förväntansfulla ungdomar. Tänk att den här dagen känns så speciell, antingen man firar någon som tar studenten eller inte. Men det är lätt att smittas av feststämningen och jag skulle faktiskt helst vilja avsluta mitt skrivande och dra ut med kameran. Men nix, det är disciplin som gäller nu. Jag rotar istället snabbt fram en bild från en annan examensdag då jag var lös och ledig och drog omkring med kameran. (En liten skriva-blogg-paus kan jag nog unna mig i alla fall... =)

Under tiden jag redigerar bilden far tankarna omkring. Jag kommer ihåg fotopromenaden, trots att det var sju år sedan. Samma feststämning då som jag tycker mig se genom fönstret idag. Samma glädje och samma förväntan. - Undrar hur det gått för tjejerna på flaket, som jag fångade med min kamera? Jag hoppas det gått bra!

En liten turist?

10/6

På väg med raska steg mot vattenfallet. Som tur var dök det upp vuxna strax bakom den lilla...

.

.

Och om bilderna är suddiga, så beror det nog inte på kameran eller optiken - utan förmodligen på mina ögon, på min begynnande starr. (Jag tänker att kunde Monet så kan väl jag! =) Men egentligen handlar det nu om att jag är ute och testar lite, vad som är möjligt för mig. På nära håll tycker jag att jag har skärpa emellanåt, men på avstånd är det helt enkelt ganska suddigt. Så där får kamerans autofokus jobba åt mig...men jag är lite rädd för att vi nog inte tänker samma tankar alltid.

.

.

Två ögonblick

Det första trixade jag till mig under tiden jag höll på att bli nedmejad på plattform 12 A i morse på Centralen. Så där hamnade fokus fel när jag i hastigheten knäppte av. Men jag vill ändå stoppa in bilden här, för kameran fångade lite av stressen vi kände alla tror jag efter att precis fått vårt tredje besked om ny avgång och ingen riktigt visste vilken plattform vi skulle ta oss till. (Jag avskyr verkligen den situationen!)

Den andra bilden tog jag under den nya stunden av väntan. Runt mig var det full trängsel men på plattformen bredvid var det öde. Och kontrasten mellan solljuset och de mörka skuggorna fångade min blick.

Stockholm Centralstation 4/6

.

Den här helgen har jag faktiskt också använt en kamera för första gången på flera månader. Det var jätteroligt! Men det kändes också ringrostigt. Och lite annorlunda av flera anledningar. Och en anledning är inte kul alls; jag håller på att utveckla grå starr. Samtidigt tänker jag att det kan kanske vara spännande ur bildsynpunkt - kanske kan jag få till annorlunda bilder mot jag brukar under tiden jag bestämmer mig för operation? Man måste ju se lite positivt på eländet!

För vad skulle jag ha en kamera till???? - blogginlägg 600!

Och här kommer en åtta-års-bloggtillbakablick =) Ett blogginlägg utan bilder - ja vet. Men, de stora orden går att klicka på - där finns det bilder!!!

Min bloggkarriär här på Fotosidan startade alltså för snart åtta år sedan, efter att jag fått en systemkamera i 50-års present. Fast det dröjde flera månader innan jag packade upp kameran ur kartongen, för vad skulle jag ha en kamera till? I alla fall, med mitt nyvunna fotointresse startade jag den här bloggen. Jag hade en tanke om att bloggande skulle göra mig bättre på att fotografera. Vilket jag nog också tror att det gjort! Och fotointresset tilltog! När det var som värst med mitt fotointresse kunde man inte ens få en kopp kaffe hemma hos mej utan att bli utsatt för mina fotoexperiment. Och här i bloggen har ju förstås även mina barn hamnat, liksom min nästan 100 år gamla mormor Och Thomas förstås, kärleken som jag mötte här i bloggspalten =) Men också okända som haft oturen att hamna i min väg. Jag har skrivit om tunga saker och använt bloggen som terapi och jag har skrivit om glädje och häftiga upplevelser. Men mest om vardagen. Ibland vääldigt vardagligt! Och jag har bloggat mycket från Norrköping och mitt kära Industrilandskap, men också om Stockholm och Skogskyrkogården, och om att slitas mellan två platser. Fotoprojekt har jag startat lite då och då såsom kolonilottsprojektet eller Blogg 100. Fast det där med projekt egentligen inte är min grej...men somliga lär sig aldrig - såsom jag! 

Slutsatsen får väl i alla fall bli att det är väldans roligt att skriva blogg, och jag tänker att det var himla bra att jag packade upp kameran istället för sälja den oanvänd, som jag tänkte då på min 50 årsdag! För jag har verkligen haft mycket upplevelser, tack vare kameran! Och till och med mött kärleken, tack vare den och bloggen...

Moooooooooot 700!

.