Gult är väl höstens färg?

Om bilden: ett av industrilandskapets husfasader målade i det vi Norrköpingsbor kallar för ”Norrköpingsgult”. 

Så jag passar väl på då eftersom det är höst nu, att stoppa in (ännu en) gul husfasad =) Men jag hoppas ni ser alla ni fågelintresserade, att jag ju också fick med en häger…

Höst ja, och snart är vi inne i november. En svår tid att hitta fotoinspiration och fotoentusiasm i tycker jag, i alla fall om man som jag mest fotar stadslandskap. Mörkret faller tidigt, färgerna bleknar och tenderar gå mot smutsbrunt och det är kallt om fingrarna när man ska knäppa bilder. Så det gäller att fundera ut något som kan hjälpa till att hålla lågan uppe. Ett litet minifotoprojekt kanske?

Och har ni bra tips på foto-vantar så tar jag tacksam emot sådana!

Ps borde det inte finnas fingervantar utan fingertoppar, alltså nåt mittemellan vanliga fingervantar och torgvantar…?

Eftersom Måns undrar (i ett eget blogginlägg) över vilken plats bilden är tagen ifrån

så stoppar jag in den obeskurna och oupprätade bilden här.

Svårt att beskriva var jag stod…tänkte väl inte så noga på det…

58 mm 1/1000 f 20 =)

Använder du Lightroom?

Om bilden; Industrilandskapet förstås, och ingen märkvärdig bild alls - tyckte bara att den låga höst-morgonsolen framkallade så mustiga färger i Strömmens vatten.

Det gör jag - använder Lightroom alltså. Lightroom Classic. Och har gjort nu i rätt så många år. 

Men nu funderar jag på att övergå till det molnbaserade Lightroom. Ett program som från början kändes lite tunt, men verkar fyllas på med allt fler redigeringsfunktioner. Dessutom tilltalas jag av att bilderna faktiskt sparas i ett moln och att jag kan komma åt dem på både laptop, platta och hemma på bilddatorn. Eftersom jag abonnerar på Adobe-programmen så skulle jag ju kunna köra båda programmen parallellt för att testa, men det verkar lite krångligt.

Så därför skulle det vara kul att höra om det finns andra som har erfarenheter av att byta eller använda de båda programmen? 

Idag stannade mitt hjärta...

lite grann i alla fall.

Så här var det: Jag hade städat golvet på morgonen, runt den stationära datorn. (Himmel så mycket damm det samlas där!) Sedan när jag kände mig nöjd och förtjänt av en liten paus framför datorn, så startade den helt enkelt inte. Så jag började att trycka och trycka om igen på startknappen, men inget hände. Olustigt minst sagt! Men sedan kom jag ju på att jag farit omkring med en golvmopp runt datorn så det var nog bäst att kolla kontakterna. Men nix, de satt där de skulle (tyckte jag). Så jag återgick till att paniktrycka på startknappen - men den var död. DATORN VAR DÖD! Det var då jag kände hur hjärtat började sakta ned....

BACKUP for det igenom min skalle. Sånt ni vet som alla med förstånd i knoppen gör REGELBUNDET, men som jag bara ägnar mig åt då och då och som omfattar endast en bråkdel av mina bilder. Trots att jag har en Synology NAS, och trots att jag har ett par andra externa bärbara hårddiskar liggandes i lådorna.

Det är nog det här med rutiner som fattas, ja eller helt enkelt - en skruv hos mig, i min knopp!

Suck.

Men så tänkte jag att jag nog skulle kolla kontakten som sitter därbak i datorn en gång till. Och det var då jag kände;  jag hade lyckats komma åt sladden när jag moppat så att kontakten åkt ut bara ytterst lite, det var inget som syntes men kändes när jag kände efter mer noga. (Förmodligen hade jag inte tryckt in kontakten riktigt, riktigt som man ska efter att flyttat datorn för några veckor sedan) - men efter den glada upptäckten trycktes kontakten i alla fall in HÅRT och RESOLUT. Och i samma takt som datorn satte igång så började även mitt hjärta slå normalt. Eller kanske lite fortare till och med - av pur lycka!

Så vad har jag lärt mig av det här nu då? Just det; Att jag ska börja utarbeta rutiner för REGELBUNDEN backup! Helst skaffa ett system för det. Har ni några goda råd???

För övrigt har jag börjat plugga igen parallellt med mitt jobb, det är nog den största orsaken till att det är så tyst här i bloggen. Men, jag känner alltmer att innesittandet med böcker framför näsan nog kräver en balans i form av fotopromenader. Så hoppet för bloggen, kanske inte helt är ute.

PS; gällande bilden så var jag inte riktigt nöjd med 2:3 beskärningen, så jag ändrade...bättre eller sämre är förmodligen en smaksak. men det är ju min blogg... =)

(PS I förstoringsläget ligger den gamla 2:3-bilden kvar). 

Och ränderna går aldrig ur...

En överbliven bild

från minneskortet igår och min promenad ned till hamnområdet. En smått märklig bild kan tyckas med ljuskronan svävandes över hustaken, men jag gillar bilden så den får hänga med in här i bloggen.