Fem minuter
Bakom regndropparna
...på fönsterrutan =)
Norrköping, hemmavid 28 september-24
Skönt att sitta inne, hemma i vardagsrummet och titta ut - när det regnar...
På återseende!
Längtar
...efter det normala livet igen; efter att träffas, mötas, umgås. Obekymrat, lite hit och dit. Och innerligt och nära.
IRL.
Ett skitigt fönster...
kan vara rena guldgruvan om man vill ha annorlunda selfies =)
Smutsen blir ett naturligt spännande filter och inga extra dopp behövs i program som Color Efex eller liknande. Dessutom gör smutslagret på fönstret att kamerans autofokus har svårt att hitta ”rätt” i spegelbilden, vilket kan vara ännu en fördel - man framträder alldeles lagom mycket...
Ja, och jag har återupptagit min lista på fotoutmaningar som jag påbörjade i höstas. En lista på högt och lågt konstruerad av mig själv, för att få fart på fotograferandet och kreativiteten. En lista som bland annat innehåller utmaningar som; dubbelexponeringar, annorlunda perspektiv, mer människor i bilden, använda M-knappen och som dagens bild ger exempel på, selfiespeglingar.
Håll i och håll ut!
Och med dagens blogg-bild (genom ett fönster) passar jag på att slå två flugor i en smäll; dels att stilla min alltmer tilltagande lust att börja blogga igen...så nu gör jag nya försök! Dels att skriva lite om min förkärlek till en viss sorts bilder. Nämligen bilder som kan sorteras in under benämningen "less is more". Ni vet sådana där bilder med få detaljer, rena ytor, tydliga linjer och eventuellt med någon enstaka människa som bidrar med lite liv. Sådana bilder har alltid höjt pulsen hos mig - nästan på vippen att ge mig lyckorus.
Ofta är det även den typen av bilder som kommer ur min egna kamera. (Som ovan) Och det finns gott om den typen av bilder på nätet, särskilt på sådana sajter där det gäller att fånga någon med en liten tumnagelbild. Inom street-kategorin har den typen av bilder blivit mycket populära tycker jag. Eller också är det bara jag som SER den typen av bilder???
Det jag slogs av dock häromdagen var hur kortlivade de flesta av sådana bilder ändå kändes för mig; de har stor wow-faktor i några korta ögonblick, men är sällan intressanta någon längre stund. De blir liksom färdigtittade supersnabbt!
Men är det kanske sådana snabba bilder vi orkar med, eftersom vi översköljs av bilder nu för tiden?
Nåja, nu har jag börjat blogga igen i alla fall!