BILDER BAKÅT I TIDEN

Bilder ja...och mer och mer går jag bakåt i historien och letar bilder bland kända och okända fotografer.

Den här helgen var jag åter igen och tittade på fotoutställningen "Åter till verkligheten"  som ju är en samlingsutställning från Moderna muséet,  som man för närvarande kan njuta av här i Norrköping i det ståtliga Strykjärnet. Utställningen visar bilder från sjuttiotalet och verkliga pärlor av fotografer såsom; Ralph Gibson, Paul Hill, Melissa Shook och Anders Petersen...för att nämna några av mina favoriter. Väl värt ett besök, ni som har vägarna förbi...

Läs mer om utställningen;

http://www.arbetetsmuseum.se/Default.aspx?&a=442566&c=4329&b=1

Men, efter det besöket styrde jag mina steg till Norrköpings stads museum, och slogs av hur mycket bilder från förr i tiden man även bjuds av där. Inte från några superfotografer kanske...men det var väldigt roligt att se.

Och jag undrar om det inte är så i många städer; det egna stadens museum bjuder nog på många och intressanta bilder från svunna dagar. Både på väggar och i arkiv.

Kanske också värt ett besök för någon som är bildintresserad...

Inne på Norrköpings stadsmuseum 10/10

Hälsningar Lena

UTRYMME

Jag funderar igen på det här med utrymme...

Utrymme, det är fint att ha...helst ett eget. Och helst väl tilltaget.

Utrymme för  långa ben.  Och utrymme för själen. Utrymme för karriär och utrymme för expansion. Och utrymme för alla våra prylar...

Men jag funderar också på det här med  bloggutrymme. Utrymme för kreativitet och personlighet det är också väldans fint att ha...men vad gör vi med det?

Vad gör jag med det?

Vad vill jag visa världen i min blogg? Lite tillspetsat kanske...men väl värt att fundera på. Tycker jag.

Det är ju väldans lätt att skriva hellre än bra. Hellre...än med tanke bakom. Och det är så väldans lätt att slänga in alla möjliga tagna bilder...också hellre, än med tanke bakom.

Men vad blir konsekvenserna i längden...

Ett bloggutrymme fullt av pladder och bilder och bilder och bilder och bilder och bilder som inte säger någonting...det gör ju ingen glad!

(Här fattas det en bild...den tog jag bort...

för den var hellre än bra...och mest intressant för mig själv...)

Så jag funderar vidare på det här hur jag kan och vill använda mitt bloggutrymme...

Hälsningar Lena. 

VISST KOM DEN...

Det är lika dant varje år; jag tror alltid att sommaren skall stanna kvar, för evigt...

Men nu kom den alltså, hösten...i år igen, och lika överraskande som alltid. Den kom, med sin färgprakt och sitt sällsamt vackra ljus. Och sitt vemod.

Så nu är det bara att kapitulera; i går ställde jag undan sandalerna och imorse åkte sockarna på...

Och förresten, har ni tänkt på vilka vackra klingande namn höstmånaderna har; September oktober och november. Nästan poesi...

Hälsningar Lena