Det låg förväntan i luften...

.

Junikvällen var ljummen och bryggan var en given mötesplats. Där fanns enskildheten. Där var det vackert. Och, som de hade längtat; efter värmen, efter sommarlovet och efter varandra!

Och jag smög förbi, obemärkt.

.

(PS. Jag tillät mig fantisera lite kring bilden - har förstås ingen aning om vem jag fotograferat....)

.

Söndagsfrukost

Utomhus. Finns det något bättre?

.

Dagens bild visar ett stulet ögonblick. Ett sådant där ögonblick som jag snodde åt mig med min kamera, när jag traskade omkring en morgon i Gamla stan. Jag gillar att gå omkring och fotografera människor i stadsmiljöer. Och nästan alltid är det situationerna jag vill åt. Som här. Den kändes lite speciell och de två unga kockarna (?), som förmodligen hade rast, gjorde sig bra mot husväggen. Men egentligen kunde det ha varit några helt andra som suttit i morgonsolen och ätit frukost. Eller det kunde varit en helt annan situation som ådragit min uppmärksamhet.

Men ibland funderar jag över hur de som blir infångade - som blir fotograferade, tänker om det hela. Förstår de att det är situationen som är anledningen till att jag höjer kameran? Inte att det är just dem, som personer jag "vill åt"? Många bryr sej säkert inte - människor med kameror dräller omkring överallt nu för tiden. Men jag kan också tänka mig att en och annan av de som blir fotograferade verkligen undrar varför någon okänd kvinna vill fotografera just dem? 

Hålkort

Norrköpings stadsmuseum 14/5

.

VÄLKOMMEN SKÖNA MAJ!

Idag på tåget... (1/5-17)

.

Jag har tillbringat vintern utan kamera. Jag blev helt enkelt tvungen att lägga undan den för att hinna med mina studier. Men idag kände jag starkt suget till fotandet igen. Tyvärr hade jag inte med mig någon kamera idag heller när jag åkte tåget hem från Stockholm. Vilket jag ångrade jäkligt mycket!  Men nu får jag väl plocka fram den i alla fall. Kameran alltså.

Men jag sparkar i alla fall gång min blogg igen med en mobilbild jag knixade till idag, tagen i knepigt ljus - men jag var bara tvungen. Paret såg så ömma ut mot varandra och de drog sig mot fönstret där en riktigt skarp vårsol flödade in. Och jag vet - bilden är riktigt risig kvalitetsmässigt, men den känns hoppfull! Precis som livet just nu känns för mig. Välkommen sköna maj!!!

.

NYFIKEN I EN STRUT!

Och tillbaka igen till det svartvita uttrycket. Det härliga mustiga svarta mot det kritvita. Det grafiska, det okomplicerade. 

.

Utanför Heliga korsets kapell, Skogskyrkogården

Och bilden? 

Ja den är väl ganska alldaglig och inte ens ny

Men jag gillar den

och så hade jag helt enkelt lust att avsluta helgen med ett blogginlägg! 

-