SJU FANTASTISKA ISLANDSDAGAR

Vi bodde på ett bra hotell i Reykjavik . Där startade vi varje morgon med rejäl hotellfrukost och tog oss sedan runt med hyrd bil, lite kors och tvärs. Ett tillvägagångssätt som passade oss väldigt bra - man vill ju kunna styra dagarna själv och kunna stanna när man ser något man vill njuta av lite extra...och dessutom kunna försöka fånga det med kameran.

Vi höll oss till den södra och syd-östra delen av ön, mest på grund av tidsbrist. För att kunna upptäcka hela Island skulle det behövts minst en vecka ytterligare och att man kanske planerat några rutter och olika hotell i förväg.

Men det räckte gott med den sydöstra delen. Det var så himla vackert var vi än drog fram, så för att komma någon vart var vi ibland tvungna att blunda med ena ögat, och inte stanna överallt...

.

Någonstans på Island första veckan i juli -16

.

.

.

Och jag vill jättegärna åka tillbaka. Jag vill se mer av ön och faktiskt skulle jag vilja uppleva den i ett vinterklimat.

.

OCH TUR MED VÄDRET...

Regnskurarna under den här veckan kunde räknas på ena handens fingrar.

För övrigt var det mellan 12 och 18 grader varmt, ibland klarblå himmel och ibland dök det upp dramatiska moln. Det var bara att tacka och ta emot. Och höja kameran.. =)

.

Någonstans på södra Island 5/7-16

JAG KOMMER NOG HÄNGA HÄR ETT TAG NU...

Och fy bubblan för virus på balansnerven!!!! Och fy bubblan för att komma hem från en kortare vistelse på sjukhus, och inte känna igen sig själv alls. Och ändå har jag inte drabbats av något "farligt".

Smack sa det i torsdagsnatt och det fanns inget upp och ned längre i rummet. Det enda som var möjligt var att blunda och ligga totalt still. Allt annat framkallade omedelbara kräkningar och det var som att fara runt i en cyklon. Som tur var fanns en son hemma och kunde ringa ambulans.

Efter några dygn på US Linköping och fastställande av diagnos kunde jag gradvis titta upp. Kortison och hårdträning sattes in. Nu gällde det att lära upp hjärnan på nytt att fokusera och hålla balans. Och nu är jag alltså hemma igen. Jag har lärt mig gå några steg men det är väldigt vingligt. (Spännande att se vart man hamnar =) Och att fokusera tar enorm kraft. Lite bildredigering eller knack på datorn tio minuter framkallar omedelbart behov av att sluta ögonen och sova en stund.

Men, säger de lärde...det är bara att kämpa på, och träna på! Läsa, skriva, fokusera...tvinga blicken åt olika håll. Upp och gå...och så småningom ut och gå, helst i eländig terräng. Tänker att skriva blogg är nog bra träning inne, behövs mycket koncentration till det (som man förmodligen inte är medveten om). Så jag kommer nog att hänga här ett tag nu...i bloggspalten.

.

En bild från Reynisdrangar får illustrera min kamp. Och min förkärlek för hårda svartvita kontraster, just nu!

Framåt och vidare!!!! Reynisdrangar 8/7-16

OCH TURISTER FÖRSTÅS

som jag inte kunde låta bli att fotografera där de parkerat sig bland de egendomliga svarta basaltklipporna vid Reynisdrangar.

-

Reynisdrangar Island 8/7-16

.

DEN SVARTA STRANDEN

...och två ganska banala bilder från en mycket vacker plats.

.

Reynisdrangar Island 8/7-16

.

.

Och jag är åter hemma igen från US i Linköping - väldigt skönt! Och trevligt att kunna knacka på en dator igen. (Om än med stor möda och väldigt långsamt,)

Igår postade jag (med hjälp av telefonen) ett inlägg som sedan försvann bit för bit när jag bara skulle ändra på en liten textrad, och inget trixande fick det tillbaka. Men där skrev jag bland annat att jag vill behålla bloggen svartvit och därför går rätt många bilder bort från Island. Men så småningom kommer jag att länka till ett färgalbum.

.