Fem minuter
Bilden jag tar om och om igen...
Almhöjden, Skogskyrkogården
(förra vintern)
Den kullen gör sej så himla bra på bild! Särskilt med lite nysnö. Det är nästan en magisk plats att fotografera på. Så dit återkommer jag varje vinter, och kommer hem med samma bild om igen. Och jag kommer förmodligen att återvända dit den här vintern också. Såklart! Och komma hem med samma bild, igen...
.
Island igen...
Kvälls-biltur i Södra Island juli-16
.
Jag har arbetskamrater som reser och far ganska mycket. Somliga inte så långt, men de har döttrar och söner i grannländerna och åker ofta dit. Sedan har jag en arbetskamrat som är mycket förtjust i Barcelona och har redan i år varit flera vändor dit, med sin pojkvän. Och några kollegor har mött våren i Kroatien och någon i Paris. Och på lördag åker en av mina närmaste kollegor och semestrar till Island...
Åååå Island!!! Jag var ju där en vecka förra året, och det var alldeles, alldeles magiskt! Jag har nog aldrig tidigare känt så starkt för en plats. Och idag blev det mycket prat om Island, på jobbet. Min kollega ville se bilder och få tips. Och jag fick förstås en omedelbar reslängtan...till Island igen!
Bridgeblandning
Island juli-16
(och lite ögongodis, kanske?)
Det finns en godispåse som heter Bridgeblandning, vet ni vilken sort jag menar? Den har funnits ett tag på butikshyllorna. Enligt Wikipedia sedan 1965 - då var jag sju år och min bror två. Bridgeblandning har jag en speciell relation till, om man nu kan säga det om en godissort? Det var nämligen så att under flera år, kanske runt 65-68, så spelade mina föräldrar kort tillsammans med ett annat par. De träffades hemma hos oss varje lördagskväll. Och då skulle vi barn förstås i säng extra tidigt, vilket inte var så kul, vi ville ju vara med!
Jag kommer så väl ihåg hur mina föräldrar klädde sig fina och ställde i ordning hemmet. Och det jag minns starkast, var karamellskålen! Sådär mot slutet av fixningen hälldes det alltid upp en stor påse Bridgeblandning i den fina silvriga karamellskålen. Där låg de alla sorter; de stora gula dragerade mandlarna, de fina runda chokladdragerade kulorna, de goda doppade russinen, de smaskiga gröna lakritspinnarna. Och så förstås alla små nonstop.
Vi barn fick absolut inte röra karamellskålen förrän dagen efter - men då var det oftast bara de tråkiga icke festliga små nonstopen kvar!
Och varför i all sin dar berättar jag den här historian här? Jo, jag kom att tänka på att mitt bloggande nog är ganska likt en Bridgeblandning. Det vill säga, lite mandlar, lite chokladdragerade kulor, en och annan lakritspinne...men förmodligen mest små halvtrista nonstop.
SOM MÖNSTRET PÅ EN GIRAFF!
Besöket på Skogskyrkogården i måndags gav bra utdelning för mej som är förtjust i linjer och mönster. Det var snö som hade lagt sej så fint i skarvarna mellan stenarna nedanför Almhöjden. Mycket vackert tyckte jag!
.
Skogskyrkogården 2/1-17
.
.
.
För övrigt känns det kul att att åter knacka fram en blogg här.
God fortsättning till er alla som läser!
.
SOM ETT FÄRGSPRAKANDE LAPPTÄCKE...
får bloggen bli idag.
Och trots att jag skrivit att jag inte skall visa mer Islandsbilder här, och inga färgbilder...så kommer här en hel bunt. Både Islandsbilder och färgbilder! Tänker att bloggen är ett bra ställe att visa bilder i trots allt. Det är bilder från det isländska landskapet och..tjaa, semesterbilder. Somliga mer turistiga än andra. Och jag är absolut ingen landskaps/naturfotograf. Men då jag blev mycket förälskad i det isländska landskapet, så är det kul att visa i alla fall...
Några bilder är tagna genom bilrutan så de kan ha lite sudd i nederkanten. Bild sju ser lite dimmig ut på vänster sida men det är för att det blåser vattendroppar från vattenfallet.
Och jag har låtit färgen bli rejäl i vissa bilder. Raka motsatsen till det svartvita. Men det landskap vi färdades i var verkligen inget mesigt landskap. Det var ett landskap som nästan slog knock out, på i alla fall mej. Och det fanns gott om färg.
Och klicka på bilderna förstås om du vill se dem stora !!!
.
Islandssemester juli-16
Men sen blir det svartvitt igen!