Fikastund har guld i mun!

Vad vore livet utan alla dessa urtrevliga fikastunder? Svar; mycket tråkigare, och säkert jobbigare också...för jag tror nämligen att  man underskattar nyttan och värdet med dessa härliga kravlösa fikapauser...Jaa, jag är alldeles säker på att det just är under dessa små pauser från livets slit och vedermödor som man stärker vänskapsband som bäst , hämtar ny kraft, för vidare en massa bra information och löser många små och stora problem...

En annan sak som är så trevligt med de här små fikastunderna är att de nästan alltid uppstår spontant! När man som minst anar det ringer det på dörren, eller som i dag när jag bara hux flux på morgonpromenaden stöter ihop med en kär vän och blir hembjuden till henne på lite frukostfika...och strax sitter man vid ett lagom stökigt och hemtrevligt köksbord med en stor kopp nybryggt kaffe, och så är skrattet, skvallret och samtalet snart i full gång..."Hur är det med din mormor?" "Jag läste en jättebra artikel i..." "Det är ju så typiskt för 14-åringar..." "Å jobbet, får du vara kvar?" "Men om du gör som jag gjorde en gång..." etc etc...

Tove bjuder på lördagsmorgon-fika...en jättebra start på helgen!

En och en halv timma senare styrde jag stegen hemåt och jag var på väldigt gott humör.

Tack för vänskap och nybryggt kaffe!

Hälsningar Lena.