Ekorre på besök - ett försök
Hej och välkommen!
Detta är mitt första försök att använda blogg-formatet för att dela mina bilder, berättelser och tankar med Dig. Har tidigare testat Kollektion här på FS utan att bli helt nöjd.
Min plan är att producera ytterligare något inlägg av delvis annorlunda karaktär och därefter avvakta responsen från Dig och andra betraktare innan jag bestämmer mig för om jag skall fortsätta min bana som bloggare eller inte 😊
Ha en bra dag!
Hälsningar från västkusten
Per-Åke
***
Idag laddade jag vår fågelmatare med färska fina solrosfrön. Min tanke var att åter locka fram fåglarna från skogen dit de verkar ha återvänt nu när vintern drar sig tillbaka.
När jag efter en stund tittade ut genom fönstret fick jag se att istället för fåglar hade jag lockat fram en pigg liten ekorre. Hen såg ut att göra sig god ro så jag chansade på att hämta kameran, försedd med den nyligen inköpta telezoomen, och öppnade mycket försiktigt altandörren och kikade ut.
Jodå, ekorren satt kvar och jag fick tillfälle att ta många bilder innan den till slut försvann ur sikte. Inte långt efteråt var ekorren tillbaka igen och proceduren kunde upprepas, fast denna gång var kameran närmare till hands.
Ekorren är fantastisk på att hänga och klänga för att komma åt maten. Hela fågelmataren gungar fram och tillbaka men ekorren sitter säkert och obrydd.
Plötsligt stack den fram huvudet och tycktes säga - Hallå, vad håller du på med!?
Efter en stunds väntan, då korren hela tiden gömde sig bakom fågelmataren, beslöt jag mig för att byta strategi. Lite lagom oväsen gjorde att ekorren raskt skuttade en bit upp i trädet och här fick jag äntligen fritt synfält och kunde ta några bilder.
Plötsligt bestämde sig ekorren för att det var nog och försvann bort bland träden i en hastighet som jag inte alls kunde följa... Jag kände mig ändå ganska nöjd och gick in och stängde altandörren.
En stund senare fick jag se ekorren i trädet igen och stack ut kameran. Men vänta - detta är en annan ekorre, pälsen är ljusare.
Även denna korre poserade snällt och lät mig ta några bilder samtidigt som den mumsade på mina solrosfrön.
En sista bild innan jag sticker
Denna gång var jag mer förberedd på återtåget och lyckades i all fall fånga inledningen. På nästa bildruta syntes dock enbart svansen på korren och sen var den borta. Tänk vad snabba de är, men jag är envis och rätt som det är så kommer jag lyckas att fånga den i språnget.