Beroendeframkallande.

Det är underligt hur vanebildande konst kan vara. I varje fall för egen del.  Jag kan snart inte göra en ”naturlig” bild utan att pröva och se hur den blir med medel som lägger till fler dimensioner.  Jag vill lyfta fram udda detaljer. Små egenheter hos motivet som annars kanske skulle störa helhetsintrycket. Det kan till exempel röra sig om smuts på en blomma eller bruna vissna fläckar.   De kan helt plötsligt bli till en extra Pop Up – effekt. För mig räcker det inte med att avbilda en vacker blomma och låta den lysa i all sin glans. Jag bara måste ge den en viss skitig effekt. För så är ju livet – ofullkomligt!

VERKLIGHETSFLYKT.

  En del anser att Konstfoto bara kan vara det man åstadkommit med kamerans hjälp. Det jag sysslar med är inte verklighet . Nej inte ens foto! Är det för att försvara att jag förvanskar ett foto eller manipulerar det som jag vill diskutera detta?  Nej faktiskt inte, för ingen har anklagat mig, utan det är för att jag tycker det är kul att bolla och vrida på en del begrepp. Kanske för att mycket är så relativt.

Ta detta med begreppet verklighet! Det finns en filosofisk ide´ att det sinnena visar oss är en illusion eller en slöja som döljer en egentlig verklighet

Om vi en tar en påsklilja till exempel och ber några personer beskriva med ord hur den verkligen ser ut för någon som aldrig sett en sådan förut så får vi ett antal versioner som kan verka förvirrande. Men tar vi ett foto av en påsklilja då måste man väl ändå få denna sanna bilden av verkligheten? Men den ena bilden är tagen i starkt solljus och den andra i djup skugga, den tredje är suddig osv . Hur ser blomman egentligen ut? Det här är väl hårklyverier kanske en del tycker för ” vi ” har ju  nu en gång bestämt att det  omanipulerade  fotot visar” ett objekt som det en gång såg ut vid fototillfället”. Alltså en verklighet. Vilken verklighet?  Man kan tex märka i en bild att det var dimma  eller att dagen var mulen  mm, men om bilden avspeglar verkligheten varför måste man då ange Exif? Vilken tid på dagen det var.,vilken  bländare  man använde osv. Varför är det så noga inom fotovärlden? Ingen kommer väl på tanken att be en konstnär ange vilka penslar han använt och om han målat med kadmiumgult eller karmosinrött, ultramarin eller koboltblått. Nej man accepterar hans version  helt och fullt. Det är hans verklighet. Jo, men det är konst, säger du och målningen gör inte anspråk på att vara en objektiv verklighet. Ja, men varför är suddiga foton eller panoreringar där man knappt ser vad det föreställer både konst och verklighet då?? 

Ligger kärnpunkten i att allt är gjort med kamerans hjälp? Då är det verklighet och konst.

 Om vi tar ordet FOTO så betyder det ju ”måla eller rita med ljus”   Då är det mycket som skulle kunna vara foto. Även en målning.

Jag är för grön i branschen för att ha följt resonemangen om hur alla regler för hur det äkta,  naturliga fotot kom till och stadfästes. Jag vet att jag måste nöja mig med vad som gäller vid  fototävlingar. Det ändrar man inte på så lätt. Men det hade kanske varit utvecklande att ge litet mer svängrum för vad som ska gälla med att dra i reglagen.  Det är bara en tanke, men visst vore det kul att få se ännu mer variation i naturfotot. Tills des får jag väl nöja mig med att se mina bilder som en form av verklighetsflykt.

Onaturligt?

Finns det naturliga och onaturliga bilder ? Vad är Konstfoto? Är det att man trixar med kameran eller förvandlar - förvanskar en bild? Är det alla bilder som på något sätt är manipulerade? Var går gränserna?

Själv tar jag till de redskap jag har till förfogande i Photoshop när jag vill "konstra" till en bild. Jag har ett beteende för de så kallade " äkta bilderna. De som man kan tävla med där strikta regler gäller och ett annat förfaringssätt med de bilder jag själv kallar konstfoto. I den typen av bilder känner jag mig hemma. Här får min konstnärliga sida nytt liv samtidigt som jag känner att en bild framträder tydligare för mitt öga och sinne. Strukturer lyfts fram och färger accentueras. Vad andra tycker är naturligtvis inte oväsentligt men min egen magkänsla är avgörande för vad jag tycker blir  en bra bild.