Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Varför använder majoriteten av proffsen nikon?

Produkter
(logga in för att koppla)
Vet inte hur det är med nikon, men min canon manual är väldigt utförlig och bra.

jadå, när man väl förstått att vinjettering kallas periferibelysning, att hjälpfokuspunkt kallas registrerad fokuspunkt, osv.
Jag har mer än en gång behövt hjälp här från forumet för att lyckas ställa in min Canon som jag ville (och hoppades vara möjligt). När man väl fått hjälp med vissa delar är manualen sedan ganska lätt att förstå.

PS:
Jag ÄR Canon fantast!. Jag har varit Minolta-fantast och efter det Nikon-fantast. Undrar vad jag blir fantast på för märke nästa gång?

Petter ...
 
jadå, när man väl förstått att vinjettering kallas periferibelysning, att hjälpfokuspunkt kallas registrerad fokuspunkt, osv.
Jag har mer än en gång behövt hjälp här från forumet för att lyckas ställa in min Canon som jag ville (och hoppades vara möjligt). När man väl fått hjälp med vissa delar är manualen sedan ganska lätt att förstå.

PS:
Jag ÄR Canon fantast!. Jag har varit Minolta-fantast och efter det Nikon-fantast. Undrar vad jag blir fantast på för märke nästa gång?

Petter ...

Det är förvisso sant. Visste inte vad skärpdjupskontroll var, och det enda som stod var vart knappen satt.. Jag kunde grunderna innan jag köpte den, men för en helt nybörjare kan den vara ganska svår.
 
En liten undran kring det här med kamerahusens vikt:
det raljeras nu och då om hur otroligt tunga och klumpiga proffshusen med inbyggt vertikalgrepp är jämfört med t ex Canon 5D mk2. Är inte det en otroligt liten detalj?

D3s/x väger t ex 1,4kg med batteri och en 5D mk2 väger väl runt 1kg med batteri? I min kameraväska är det objektiven som står för merparten av vikten...

Även K&B har med vikten som minuspost på vissa kameror. Att storleken kan vara ett minus för vissa har jag förståelse för :)

Det beror väl på (som allt annat). För mig finns det definitivt en totalvikt på kamera + objektiv som jag orkar fotografera med, med tyngre utrustning tröttnar mina armar väldigt fort och jag orkar inte hålla kameran stilla.

Jag har funnit att jag utan nämnvärda begränsningar kan hantera min 5D Mk2 (som väger c:a 950 gram med batterier) med 24-105 (som väger c:a 700 gram) det vill säga c:a 1,7 kg, jag försöker därför hålla mig under denna totalvikt så mycket jag kan.

Att addera nästan ett halvt kilo (450 gram) i form av ett 1D-hus (c:a 1.4 kg) skulle därför för mig göra mycket stor skillnad, av samma skäl utesluter jag 24-70/2.8 (950 gram) och 70-200/2.8 (1,5 kg) ur min arsenal.

Att bära utrustningen är ett mindre problem, även om jag också här tenderar att försöka minimera utrustningens vikt, då jag bär utrustningen med hela kroppen (inte bara armarna) och kan ställa den ifrån mig när jag fotograferar. Men jag skulle inte bli ledsen om vi kunde banta bort ytterligare ett par hekto från utrustningen.

För den som däremot är stark och vältränad kanske något kilo hit eller dit gör mindre, men jag tror faktiskt de flesta pressfotografer skulle uppskatta en lättare utrustning (man hör mycket om problem med nackar och ryggar i denna grupp).

Sedan finns det kanske någon minimivikt, under vilken man tappar stabilitet, det är väl därför som konsumenthusen (ex. 600D) ofta känns allt för lätta. Men det är inget jag har utforskat närmare.
 
En liten undran kring det här med kamerahusens vikt:
det raljeras nu och då om hur otroligt tunga och klumpiga proffshusen med inbyggt vertikalgrepp är jämfört med t ex Canon 5D mk2. Är inte det en otroligt liten detalj?

D3s/x väger t ex 1,4kg med batteri och en 5D mk2 väger väl runt 1kg med batteri? I min kameraväska är det objektiven som står för merparten av vikten...

Även K&B har med vikten som minuspost på vissa kameror. Att storleken kan vara ett minus för vissa har jag förståelse för :)

liten detalj?
min D3x vägde runt 1,4kg o min 5D mark 2 väger 860g o jag minns rätt. På tex utlandsjobben så har jag alltid 2 kameror framme för att inte sumpa bilder pga fel glugg på kameran. Om du tex tar 14-24 med D3x så blir det en vikt på 2,4 kg sätter du på en 70-200 så rasar vikten upp till runt 3 kg. Kör du som jag med 5D mark 2 med tex 70-200 4is så blir vikten ca 1,4 o en D700 med 14-24 blir ca 1,8kg. Att släpa på ett par kilo extra i långa arbetspass i värmen då uppskattar man mindre vikt. Hade min D3x med på ett jobb till rom fick grymt ont i axeln efter en veckas jobb. Jag har alltid kört tunga prohus tills D700 o 5D mark 2 kom nu kommer jag inte göra det igen för bildkvaliten är oftast likvärdig i semi husen o ska du kånka skiten hela dagarna så är vikten/smidigheten för mig ett stort prio.
 
Vi människor vill gärna vara rationella och fatta beslut på saklig grund, men i praktiken fattas nästan alla beslut på känslomässig grund och rationella argument formas i efterhand.

Jag tror att det är denna egenskap som gör att det ständigt bråkas om vilket märke som är bäst. Man har ju valt ett märke, och man vill för allt i världen inte få reda på att man valde fel. Därför söker man hela tiden rationella skäl till att just sitt eget märke är det bästa. Om inte annat så bara för sin egen skull.

Märke av kamera/bil/klocka, whatever - religion - idrotts/fotbollslag - kamp/extremsport o.s.v... Same same but different. Har aldrig förstått varför man måste välja, är inte det smartaste att hålla alla möjligheter öppna?

Rent specifikt, sett till Canon vs Nikon - det är inte fel att kunna bägge systemen (t.ex. sett till krångel som blixtstyrning o.s.v.) om man siktar mot att bli yrkesverksam inom t.ex. pressfoto - väl på ploats är det nämligen andra som väljer vad man skall plåta med, hehe... ;D
 
Jag tycker vikten har stor betydelse även för oss amatörer,det blir lätt mycket att släpa på.

Det skall man tänka på när man köper nya objektiv och kanske kompromissa.
 
När man sitter och snackar fotografers kameraval så kan man ju undra vad nedanstående citat innebär?

"Så framöver lär vi få en alltmer färghanterad webb, men det kommer ta lång tid. T ex behöver vi ju få skärmar som automatiskt kalibrerar sig korrekt. När inte ens fotografer kalibrerar sina skärmar så att de får en profil som beskriver hur deras skärmar fungerar, hur kan vi då förvänta oss att de breda allmänheten skulle göra det?"

Källa (Se kommentaren längst ner i bloggen)

Men det kanske gäller enbart för den tiondel av alla professionella fotografer som sysslar med pressfoto?...för dom "skiter" väl helt naturligt i hur färgerna ser ut när dom ftp-ar bilderna till redaktionen...eller?

Uppriktigt sagt så trodde jag i min enfald att alla som sysslar med fotografi i någon seriös form och kallar sej "fotografer" bemödade sej mer om sina bilder...som slutprodukt.
 
Jag gissar att en rätt stor andel yrkesfotografer - i alla fall om proffs=pressfotografer - inte gör så värst mycket bildbehandling själva utan lämnar över bilder till en redaktion eller bildbyrå som tar den biten. Det är nog inte fotografens jobb att fixa till bilden för tryck.

Jag som hobbyist har ju däremot ingen sån produktionskedja utan måste göra allt själv från foto fram till utskrift eller beställning från labb, och då är faktiskt en kalibrerad skärm viktigare för mig.

Bara en gissning hur det kan se ut ...
 
Senast redigerad av en moderator:
Självklart Leif Bength! Kameran är bara en del av utrustningen och kalibrerad skärm många gånger lika viktig. Så jag håller med.
 
Jag förstår ditt resonemang men inte det logiska i att bemöta mitt inlägg med det svaret. Notera att jag i mitt inlägg skrev "enda vägen", d v s att många förnekar att det finns fler vägar. Andemeningen i det är precis det som Risedal skriver mer rakt ut. Jag menade alltså att provar man ingen annan väg så vet man inte var de leder. Det var alltså ett inlägg mot märkesfanatism; att vägra inse det egna märkets tillkortakommanden. Och sådant har förstört många trådar på FS.

Att fotografen tar bilden och inte kameran tycker jag är en så självklar sak att den inte behöver tas upp gång på gång. I annat fall skulle ju varje dåligt komponerad bild skyllas på kameran.

Ang det mycket tänkvärda citatet från t-tröjan så är det inte helt sant: Hört talas om geväret som stod laddat i ett avpenställ och ramlade omkull varvid skottet fick av och dödade en människa?
Men grundtänkesättet är ju sant.

MVH//Lennart

Det var väl inte så mycket ett bemötande som att spinna vidare på det där med salighet. Jag kunde tagit upp det utan att citera dig naturligtvis men utgick där och gick vidare, det var inte mer tänkt än så.

Ang. din sista där så har man ju nån gång tagit en bra bild av misstag också, typ fjärrutlöst av misstag och så blev det nåt av det ändå... (c) Ödet ;D

***

F.ö. ångrar jag mig över att jag involverade mig i tråden - man kan ju säga samma sak på 1000 olika sätt och ju längre man hakar på en sån här tråd desto fler gånger gör man ju just det, hehe... Lustigt att det inte spelar någon roll på vilket forum man än befinner sig, det finns alltid en grundläggande 'något vs. något annat' som gång på gång tas upp... ;D
 
Om vi nu frångår instruktionsböcker osv så är det så att Canon har en gammal sensorutläsning, Sony mfl har lagt mycket forskning på att få ner läsbruset och tillverkat en sensor med kort analog signalväg till digitalisering med sina radvisa A/d som sitter på sensorkanten
Oavsett vilken kamera man väljer så har Canon hamnat efter Sony och jag väntar spänt på deras svar.
Canon kan inte förbise DXO mfl uppmätningar och resultat.
Den som fortfarande tror att deras älskade märke Canon leder utvecklingen kan likväl också tro på tomten eller Jungfru Maria
Att försöka förklara bort nyttan av lågt läsbrus, stort DR vilket Sonys sensorer uppvisar är endast okunskap, Canon arbetar febrilt med att få en liknande lösning
 
Jag gissar att en rätt stor andel yrkesfotografer - i alla fall om proffs=pressfotografer - inte gör så värst mycket bildbehandling själva utan lämnar över bilder till en redaktion eller bildbyrå som tar den biten. Det är nog inte fotografens jobb att fixa till bilden för tryck.

Jag som hobbyist har ju däremot ingen sån produktionskedja utan måste göra allt själv från foto fram till utskrift eller beställning från labb, och då är faktiskt en kalibrerad skärm viktigare för mig.

Bara en gissning hur det kan se ut ...

snabba nyhetsbilder kan gå till en centralredaktion, likaså vissa sportbilder som det är brådis med.
I de flesta fall vill nog fotografen ha en finger med i spelet
 
Jag gissar att en rätt stor andel yrkesfotografer - i alla fall om proffs=pressfotografer - inte gör så värst mycket bildbehandling själva utan lämnar över bilder till en redaktion eller bildbyrå som tar den biten. Det är nog inte fotografens jobb att fixa till bilden för tryck.

Både ja och nej. Beror på vem du jobbar för. Elementära saker som beskärning och en enkel färghantering fixar fotografen oftast själv. Sedan har ju varje blaska sin tryckprofil när rgb-bilden ska bli till cmyk. Bilden från fotografen körs då exempelvis genom programmet Color Factory som är automatiskt, men det "vet inte om" ifall bilden är överexponerad/underexponerad eller om rosen är rosa eller röd.
Så att utföra enkel och snabb redigering av bild på kalibrerad skärm är nog bäst.

När man däremot sänder bild direkt från kamera till redigeringsdesk är det en annan sak. Då stämmer det som du skriver.

Men reklambyråer, förlag, facktidningar etc blir inte överlyckliga precis om bilden är åt h-e färgmässigt bara för att någon redigerat på en skärm som står på 9300 Kelvin och hög kontrast.

Mvh//Lennart
 
En del pressfotografer skickar bilderna direkt från kameran till redaktionen via trådlöst nätverk (eller i vissa fall kan redaktionen direkt plocka bilder ur kameran), och då är det förstås upp till redaktionen att se till att bilderna behandlas rätt beroende på om de ska tryckas i papperstidning eller visas på webben.

De som behandlar bilderna själva ute på fältet använder i allmänhet bärbara datorer där det i bästa fall fungerar halvbra med skärmkalibrering, men även då är det förstås upp till den redaktion som publicerar bilden att se till att rätt färgprofiler används.

Jag tror att de flesta fotografer som har tid att sitta och arbeta på kammaren med sina bilder innan de levereras till kund har koll på färghantering och använder kalibrerade skärmar.

Vad detta har med vilken kamera proffsfotografer använder har jag dock ingen aning om :)
 
Jag har egentligen själv bara sett hur sport/motorsport-fotografer jobbar med bilder direkt från en tävling, och då är det ju så snabbt som möjligt från kameran via laptop till en tidning, och jag kan inte tro att man då har full koll på färghanteringen. Det ser säkert annorlunda ut om man sitter i en studio och levererar produktbilder till en reklambyrå.

Vad det har att göra med vad proffs använder? Nikon har förstås bättre färger än Canon. ;-)
 
Angående Joakims inlägg 173 tidigare, jag har lärt känna Joakim sedan några år tillbaka och jag håller med Joakim
Många av mina kollegor, ( jag har varit med i SFF snart i 30år) och träffar en hel del fotografer i olika genre allt från reklam till sport så brister det i kunskap vad det gäller digital fotografering, dia och negativ behärskade de utan samma problem
Jag har hjälpt ett antal med så enkla saker som att få rätt på skärmvisning till utskrift och att hitta enkla photoshopslösningar osv
När jag sedan träffar Stefan Ohlsson så förstår jag hur mycket jag själv har att lära.
Fotosidan är trevlig på många sätt men vi har olika erfarenhet, jag har efterlyst ett forum för oss som arbetar med foto, ett profsforum och där vi i lugn och ro kan diskutera och där andra kan möjligen lära sig något precis som jag lär mig i mötet med Joakim vad det gäller senaste digitalteknik /sensorer och Stefan vad det gäller bildbehandling
 
Senast ändrad:
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar