Många påstår att det diskuterades prylar lika mycket förr. Jag delar inte den uppfattningen, personligen tyckte jag inte att det var så mycket diskussion om prylar tidigare. Visst testades olika kameror och objektiv liksom filmer och mörkrumsteknik/prylar. Men det var ändå förhållandevis marginellt mot i dag tycker jag. Om vi tar tidningarna foto och aktuell fotografi till exempel så säger mig mitt minne att de främst handlade om just foto. På tidningen foto fördes i stort den fotografiska debatten, eller det fotografiska samtalet, om normer, värderingar, vad är en bra bild, vad kan man tillåta sig när det gäller fotografi och så vidare. Och det var de i tiden namnkunnigaste fotograferna som till stor utsträckning stod för dessa artiklar och inlägg. Nu tycker jag mest att det handlar om att presentera alla nya prylar som dyker upp varvat med olika förfaringssätt i photoshop om hur man förvandlar ett fotografi till en illustration.
Visst har säkert nätets möjligheter till masskommunikation bidragit till dagens prylnördande. Men jag tror att en orsak som bidragit i högre grad är att kameran blivit mer av en högteknologisk statuspryl. Förr var det ganska få som inte var genuint intresserade av fotografi som höll på med kameror, förutom en ganska ringa del samlare. Nu är det mer inne med kameror som generella statussymboler, företrädesvis hos män.
Mycket här på FS, som jag uppfattar det, handlar om att bräcka varandra i prylar, eller att glänsa med sin kunskaper om prylarna och tekniken i sig. Ganska lite handlar om bilder och om att bli en bättre fotograf. Den gamla klyschan "Köp ett piano och du äger ett piano, köp en kamera och du är fotograf" är aktuellare än någonsin tycker jag.
Jag har faktiskt en ganska annan bild, både av mängden teknikdiskussioner och det här med kameror som statusprylar.
Jag som själv aldrig lyckades intressera mig för mörkrumsteknik minns med fasa de gånger jag var på olika fotoklubbsmöten, bildvisningar och liknande och fick lyssna på de i mina öron oändliga och aldrig sinande diskussionerna fotografer emellan om olika framkallare, temperaturer, agiteringsmetoder, fixbad, sköljgrejer, torkmetoder ... Prylar och teknik alltihop.
Och jag minns - som den unga fotograf jag var på den tiden (nu är jag ju medelålders gubbj**el
en utbredd märkessnobbism. Jag började med en Konica-kamera och fick höra en hel del om alla de svagheter den hade jämfört med mer accepterade märken ... Och det hav av förakt en tjej drog på sig när hon hade mage att visa bildspel från Marocko (eller var det Tunisien?) med underbara diabilder tagna med en enkel kompaktkamera. Aja baja, så fick man inte göra
Jag skulle nog snarare säga att foto som företeelse har avdramatiserats och blivit mycket mer allmänt tillgänglig idag (i och med digitaliseringen) än någon sin förr. Snobbarna finns, visst gör de det, men jag upplever inte att de märks mer idag.
Jag säger inte att du har fel och jag har rätt, bara att vi nog har ganska olika minnen och lite olika intryck av dagens situation
Att det sedan kan kännas glest mellan diskussionerna om normer, värderingar och allmän bildfilosofi ... Det är ju lite upp till oss själva - vill man se en diskussion så kan man ju alltid starta en. Nu vet jag att du Alf faktiskt ofta gör just det, så det är ingen kritik mot dig, bara ett konstaterande att forum på många sätt är vad vi själva gör dem till.