swordsman skrev:
Jag tycker misstolkningarna mer och mer börjar dominera denna tråd åt båda håll.
Jag tror att alla vi som hållit oss på "tekniksidan" och "det-är-väl-ok-att-ta-många-bilder-sidan" förstår poängen, att det inte är meningsfullt att använda avtryckaren på kameran som man använder den på en kulspruta och bara blåsa av bilder för glatta livet. Allt det där, och att det självklart krävs analys av både egna och andras bilder för att komma någonstans, det är vi överens om...
Problemet är att jag aldrig upplevt något som helst medgivande av att det kan vara bra att vara lite lekfull, snabb och frikostig med bilderna så att man får möjlighet att prova nya saker, nya bilder att analysera och också upplever att man lyckas fånga något bra ibland. Det tror jag är en viktig del för att få folk intresserade av foto - och för att få dem bra på det också för den delen.... Det kanske finns några enstaka som kan bli bra fotografer bara genom att titta på bilder, men de flesta behöver säkert kombinera det med att prova på själva. Trial-and-error kallas det visst!
Där var alltså kärnan till det hela enligt min åsikt. Så fort man nämner att det kan ju vara bra att vara frikostig med bilderna ibland, då tolkas man som om man ansåg att 2000 bilder på en helg är ett självändamål, och som att man dessutom tycker att det räcker med att ta bilderna - aldrig någonsin tänka analytiskt kring dem. Det är givetvis fel, och så kan jag inte minnas att varken jag eller någon annan sagt i denna tråd?!!
Det känns alltså väldigt polariserat. Jag håller med om att det är bra att analysera, och det måste givetvis vara en underbar känsla att förbereda allt, ta en exponering och få allt rätt direkt. Men så kommer en nybörjare aldrig kunna arbeta!
Hoppas poängen gick fram till alles.
Frågan är vilken sida det är ömmast på?
