Tack för bildjämförelserna Tore, intressant som vanligt att se hur smaken/bedömningarna skiljer sig...
Inga komentarer, men jag bara undrar om du skulla kunna lägga upp en ekvivalent bild från D300s också? Ett 35mm F/0.9 vidöppet, 1/50s och ISO45000?
Kakburkarna ser lite "speedade" och hoppiga ut, så du får inte lov att använda längre tider än 1/50s (samma som D3s) - då blir dom nog rörelseoskarpa. Så till nöds får det väl gå det bra med D300s med 35F/1.4, 1/50s och ISO102400 också. Det viktiga är att du inte får gå över 1/50s.
Som jag ser det är "skillnaden" mellan FX/DX att man ofta
väljer ett lite kortare skärpedjup på FX - man bländar inte ner de fulla 1.17 stegen som man egentligen "borde" göra, utan man väljer något mellanting. Så länge man håller sig på hyffsat stora bländartal ger detta FX en fördel i att man använder mer ljus per bild (mindre brus) fastän att man bländat ner (kanske 2/3 steg?) och alltså i de allra flesta fall kan ta skarpare bilder med mindre brus - på bekostnad av en ganska obetydlig minskning i skärpedjup. Många tycker att detta är värt kostnaden/vikten.
Ifall man har "nytta" av detta eller inte, och om man tycker att ökad vikt (längre brännvidder) är värt det beror helt på användaren - vilken "typ" av bilder man oftast tar.
Undantaget specialfallen supertelen och makrofotografering finns det inga egentliga
bildkvalitetsmässiga fördelar med DX, bara nackdelar. Och fördelarna beror enbart på luckor i objektivutbuden som användaren kan välja på, inte på sensorformatet i sig självt.
En ofta förbisedd fördel med FX är att autofokusen med automatik blir över ett fullt steg nogrannare "per skärpedjup". Det är MYCKET lättare för en D700 att sätta fokusavståndet med 50F/2.8 klockrent precis där man siktade än vad det är för en D300 att göra samma sak med 35F/2. För att inte tala om 50F/2 vs 35F/1.4...