Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Storlek på digitala bilder

Produkter
(logga in för att koppla)
De som envist håller isär dessa bägge begrepp brukar hävda att en Pixel kan vara uppbyggd av flera Dottar i en utskrift. Vi andra sätter likhetstecken mellan P och D.

Per

Ref.
DPI: http://en.wikipedia.org/wiki/Dots_per_inch
PPI: http://en.wikipedia.org/wiki/Pixel_density

För att krångla till det ytterligare kunde man hävda att DPI = Dots Per Inch, kunde betyda rasterpunkter per tum i samband med tryck, eftersom det verkligen är punkter det handlar om, inte linjer per tum som LPI står för.

Men men, så länge man förstår varandra är det lugnt :)
 

Bilagor

  • raster.jpg
    raster.jpg
    81.1 KB · Visningar: 305
Senast ändrad:
För fotografer som använder bläckstråleteknik för att printa sina bilder är det bra att lära sig skillnaden på ppi och dpi. Då är det enkelt att förstå om man säger att man vill printa en bild i 360 ppi på en Epsonskrivare i 1440 dpi upplösning. För den grafiska branchen och de fotografer som alltid lämnar bort sina bilder för utskrift på Fuji- och Lambdamaskiner där ppi = dpi har det ju ingen större betydelse vad man säger.
 
För att krångla till det ytterligare kunde man hävda att DPI = Dots Per Inch, kunde betyda rasterpunkter per tum i samband med tryck, eftersom det verkligen är punkter det handlar om, inte linjer per tum som LPI står för.

Men men, så länge man förstår varandra är det lugnt :)

När man pratar "LPI" trodde jag det var själva pappret man pratade om?

Och om ett papper har väldigt hög LPI så finns det anledning för bilden att en väldigt hög PPI.?
 
Jo, jag vill se det så, medan andra bestämt hävdar att DPI står för en skrivares upplösning. Oavsett, använder man termen DPI i den grafiska världen förstår alla vad man pratar om.

Är det inte synd att alla använder termerna felaktigt? Om jag säger att min skrivare har en upplösning på 2880 dpi så därför är det bra om du lämnar bilden i 360 dpi, verkar inte det lite förvirrande?
 
När man pratar "LPI" trodde jag det var själva pappret man pratade om?

Och om ett papper har väldigt hög LPI så finns det anledning för bilden att en väldigt hög PPI.?

Olika papper klarar olika hög rastertäthet. Dagstidningstryck brukar ligga på 85 LPI medan högbestruket "finpapper" kan klara 300 LPI, beroende på tryckteknik. Och som håkan skriver brukar man ha dubbla upplösningen i bilden jämfört med rastertätheten. Till dagspress räcker 170 dpi, mer är så kan inte pappret och rastertätheten tillgodogöra sig.
 
Är det inte synd att alla använder termerna felaktigt? Om jag säger att min skrivare har en upplösning på 2880 dpi så därför är det bra om du lämnar bilden i 360 dpi, verkar inte det lite förvirrande?

Min poäng var att bara alla vet vad man pratar om spelar det ingen roll, termen DPI för att ange bildens upplösning har ju använts i massor av år. Nu är det plötsligt ett mått på skrivarens upplösning. Det är ju också ganska förvirrande, eller hur?
 
Min poäng var att bara alla vet vad man pratar om spelar det ingen roll, termen DPI för att ange bildens upplösning har ju använts i massor av år. Nu är det plötsligt ett mått på skrivarens upplösning. Det är ju också ganska förvirrande, eller hur?

Nja, nog var det så att antalet pixlar per tum som ett mått på bildens mått har använts bra länge. Och jag har mätt skrivares och fotosättares upplösning i dpi lika länge.
 
Nja, nog var det så att antalet pixlar per tum som ett mått på bildens mått har använts bra länge. Och jag har mätt skrivares och fotosättares upplösning i dpi lika länge.

Som sagt, bara man förstår varandra är det lugnt. I den grafiska värld ja jobbar i är det fortfarande termen DPI som gäller för bildens upplösning, men det kanske ändras så småningom. Ett tryckeri/prepress bryr ju sig inte så mycket om en skrivares upplösning. Annars kan jag hålla med om att PPI är en mer logisk förkortning på upplösning i en bild, medan DPI egentligen borde vara rastertätheten rent ordagrant. Voine voine :)
 
Senast ändrad:
Nu blir det ännu värre :) All vektorgrafik och en-bits-tiffar får ju vanligen en upplösning på 2540 dpi efter rippning. Vad ska vi kalla det då? VPI, PPI, DPI, LWR? Fältet är fritt för förslag :) Nu väntar kudden.
 
Nu blir det ännu värre :) All vektorgrafik och en-bits-tiffar får ju vanligen en upplösning på 2540 dpi efter rippning. Vad ska vi kalla det då? VPI, PPI, DPI, LWR? Fältet är fritt för förslag :) Nu väntar kudden.
Upplösningen i en bildfil är fortfarande i ppi.

När det gäller lpi, så kan man förklara tanken där lite: När man säger att man rastrerar en bild i t.ex. 150 lpi för tryckning kan man tänka sig att man vill kunna skriva ut 150 linjer/tum och fortfarande kunna uppfatta dessa som linjer. Detta uppnår man normalt om man dels har en bild som är minst 300 ppi, dels har ett papper som är bra nog för att klara tryck i 150 lpi - annars flyter linjerna ihop och mellanrummen försvinner/blir grå.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.