Mina erfarenheter "migrerar" åt ditt håll när det gäller Focus Peaking. När jag använder sökarförstoringen 6x resp. 12x (5,9x resp. 11,7x för petimetrar) så är de redan där. Ingen inlärningskurva då (fast jag har ju använt mattskivefokusering sedan hedenhös). När det gäller Focus Peaking är jag ännu inte igenom inlärningskurvan (har inte disponerat A77:an så länge). Peakingen kräver en del experimenterande för att få grepp om hur man ställer in och utnyttjar den i olika situationer. När jag kombinerade den med sökarförstoringen så såg jag till att börja med inga färgade konturer alls, inte ens efter att jag insåg att jag nog borde switcha in något av MF-lägena... Sedan insåg jag att peakingområdet blev mycket smalare vid förstoring - därför svårare att träffa rätt på, men i gengäld mycket högre noggrannhet.
En sak man behöver ha klart för sig är att Peaking-områdena inte "peakar" vid maximal skärpa utan vid maximal kontrast. Sammanfaller i och för sig för det mesta, men inte alltid riktigt.
Hursomhelst, på det stadium jag befinner mig nu så kan jag i alla fall säga att med de manuellfokushjälpmedel som finns i A77 (liksom i A65 utgår jag ifrån) samt i alla NEX:ar (som jag vet - de äldsta av dessa efter FW-uppgradering), så kan jag fokusera med åtskilliga gånger större noggrannhet än jag kan manuellt med någon SLR eller DSLR-kamera, och naturligtvis ännu noggrannare än med AF (inte bara med PDAF utan även med CDAF).
Många hävdar att CDAF alltid måste vara exakt, eftersom de pixlar (egentligen fotodioder) som används för att ställa in fokus ligger i bildplanet. Det sista är förvisso sant, men det blir ändå inte exakt. Det är inte bara enstaka fotodioder som används, utan ett antal inom en area där man söker maximal kontrast. Kameran vet ju inte att i just det här fallet så var det t.ex. den närmaste mörka pupillen du ville att fokuseringen skulla hamna på. Utöver det fel man alltid får genom att objektivet först måste fokusera fram och tillbaka och sedan försöka avsluta med att ställa fokuseringen på det ställe där det nyss var högst kontrast (vilket gör att denna teknik inte klarar annat än stillatående eller långsamt rörliga motiv).
De manuella hjälpmedlen i A77, A65 och NEX-7 som finns till dessa är en storleksordning bättre än vad som idag finns till något annat system på marknaden. Vi har helt enkelt fått ett enastående hjälpmedel i våra händer !
NEX-5N har visserligen samma upplösning i sin externa EVF som de tre ovannämnda, men eftersom den "bara" har 16 p blir precisionen något lägre, och för första generationens 14 Mp NEX:ar ännu något lägre. Här är ett av de områden där det gäller att ju fler pixlar sensorn har, ju skarpare bilder får du, och dessutom högre upplösning förstås, så att du kan se det.
Även en liten "sketa-billig" 14 Mp NEX-3 med adapter är kapabel att sätta skärpan väsentligt bättre med toppobjektiv från t.ex. Nikon eller Leitz än vad som går med dessa märkens egna allra dyraste kameror ! Efter FW-uppgradering som sagt.
Detta är en av de saker inom Sony-världen som jag finner vara remarkabel. Borde inte detta vara ett tillräckligt väsentligt språng inom kameratekniken för att platsa på förstasidan på varenda seriös fototidskrift, eller foto-sajt?
Men det går bara att höra någon enstaka svag röst emellanåt. Detta nya redskap som har ställts till krävande fotografers förfogande förefaller ha gått de allra flesta besservissrar och testare förbi. För att inte tala om den stora fotograferande allmänheten (utom en del NEX-användare då, förstås)
.
