Sony SLT-A77 entusiast/semipro-kamera + lillbrorsan SLT-A65 - Officiellt

[Sten-Åke Sändh]

Jag vet inte om du försöker vara lustig, men det är ju inte direkt ovanligt att både stora och små tillverkare ändrat i menyerna i nya modeller. Att de som testar kamerorna kommenterar sådant är inte heller direkt konstigt.

Menysystemet i min Nex är bedrövligt, och om och när det görs om skulle jag bli förvånad om inte keameratestarna kommenterar det, även rättningar som de inte tänkt på tidigare.

Tycker det är väl mycket trams om tester och testare i det här forumet, som inte har ett dugg med verkligheten att göra

Jag tror inte menysystem kan vara bra. Problemet med menysystemen i kameror är att moderna kameror idag har så många funktioner att hur man än väljer att hantera dessa så blir det antingen en jäkla massa flikar eller som i NEX 7:s fall ikoner. I värsta fall har man ännu djupare strukturer som effektivt döljer de alternativ som finns, vilket ibland tenderar att bli en lek a la skattjakten när man letar efter det man söker.

Professor Lars Kristiansson på Chalmers forskade i detta och om jag inte missminner mig så kom han fram till att 7 +- 1 alternativ i menyer var en gräns som folk max kunde hantera utan att hjärnan tvingades växla om för att hantera situationen. Den andra stressnivån var om man bara hade två alternativ att välja mellan som skulle vara extra stressande eftersom man då löpte 50% risk att "välja fel", vilket en del skulle uppleva som ångestframkallande . NEX 7:a menysystem innehåller allt det där, men det är det väl inte ensamt om.

Min korta reaktion på kritiken mot NEX 7:s menysystem är att den som nojar på det nog inte riktigt fixat att konfigurera om gränssnittet i kameran så att det passar användaren. Efter omkonfiguration av Tri Navi med hjälp av menyerna, så behöver jag pratiskt taget bara gå in i menyerna av ett enda skäl och det är för att formatera. Ställer man så om i menyerna så att de ska öppna sig på samma ställe man var förra gången så är ju inte det heller något problem.

Jag kan faktiskt inte förstå att folk har problem med detta. Gränsnittet i NEX 7 är så våldsamt flexibelt att den som kamera kan visa upp väldigt olika ansikten mot användaren. Den levereras konfigurerad på ett sätt men ingen tvingar en att leva med det. Det är värt att lägga lite tid på att få kameran precis som man vill och jag tror att de allra flesta nog kan få en konfiguration som passar den enskilde väldigt väl. Tri Navi är nog efter peakingen det bästa som hänt mig som kameraanvändare sedan 2005 då antiskak kom.



http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Kristiansson

 

[Sten-Åke Sändh]

För många är livet en tävling, men att tävla genom att försöka hävda att ett kameramärke man äger är bättre än ett annat är något udda. Tävla på riktigt gör man genom att jämföra varandras prestationer.

Tävla på riktigt gör man väl i så fall genom att jämföra förmögenheter och inkomster och det görs ju kontinuerligt i kvällspressen. Vem har den dyraste bostaden i din kommun. Vem tjänade mest? Vem har största förmögenheten i Vaxholm, Botkyrka eller på Lidingö. I en kapitalistisk ekonomi kan det mesta omvandlas till pengar och det finns inget enklare att jämföra. Penninghögen kan väl dessutom sägas vara ett resultat av i bästa fall dina egna prestationer eller åtminstone den accumulerade rikedomen den siste i "dynastin" satts att förvalta. En del är ju välbeställda redan som spermier så det är väl inte riktigt så att alla börjar vid samma startlinje heller riktigt.

Minns vad Gunther Sachs den gamla arvtagare till Opel miljarderna sade: "Pengar har man. De pratar man inte om". Men ett sätt att "prata om pengar" är att välja varumärken som säger "jag har pengar". Så alldeles enkelt är inte det.

I kameravärlden kan man exv. köpa sig en onödigt dyr Leica som accessoar och kanske någon blaffig klocka som idag är en dubbel raritet eftersom armbandsklockor är på väg att försvinna när folk nu har allt i mobilerna. Tycker man det är för beige så kan man ju alltid ropa in någon Leica-raritet som bara tillverkats i två exempler typ.

Visst, folk skaffar sig nya prylar hela tiden men tyvärr är det väldigt mer sällan vi utvecklas så pass att vi skaffar oss nya uppfattningar eller om man så vill åsikter om saker och ting.

 

[Sten-Åke Sändh]

När det gäller leksaker (till vilka jag räknar kameror, datorer, och i viss mån även bilar men det var mer så förr) har jag slutat med sådan efterrationalisering för länge sen. Jag köper kameraprylar fullt medveten om att det är för att jag vill ha en ny leksak.

Dagens högsta vuxenpoäng! Sagt helt utan ironi. Jag tror också att det är därför jag nu är inne på mitt 6:e kamerahus sedan 2005. Å andra sidan så är det bara ett uttryck för att jag kunnat prioriterat mitt fotointresse sedan 2005 på ett sätt jag inte gjort tidigare eller så kompenserar jag undermdvetet för att jag hade min Pentax ME säkert i 25 år.

Men jag har nog planat ut nu och har inget drag längre åt att köpa nya kamerahus. Sony kommer nog inte att ha någon vidare kund i mig framöver. De har varit korkade nog att göra så bra grejor att jag ser få behov att uppgradera under överskådlig tid.

Vet inte om jag håller med Joakim i hans analys även om de mekanismer han skissar definitivt finns där men att välja något annat än Canon eller Nikon behöver väl inte vara ett utslag av en avvikande personlighet. Det är som att säga att det inte skulle finnas rationella skäl att välja Sony. Det finns fortafarande folk som bara köper elektronik det står Sony på, så i det fallet så står väl den kategorin inte helt på någon annan sida än Canon-konsumenterna.

Själv valde jag Konica Minolta D7D inte bara för att jag haft en Minolta Dynax 5D och några taskiga Minolta-kitobjektiv utan för att det var den första systemkameran som hade inbyggd bildstabilisering och ett fantastiskt analogt användargränssnitt med massor av spakar, vred och knappar. Jag hade ju ingen aning om att KM skulle slänga in handduken efter något år och köpas upp av Sony. Det steget betraktar jag dock numera som rena lyckokastet helt utanför min kontroll. Jag valde inte Sony utan Sony valde faktiskt mig och hade de inte gjort det hade jag säkert valt Nikon istället. Canons "gummiklumpliknande designer" har aldrig appellerat till mig.

I övrigt tycker jag att de som väljer Canon och Nikon i hög grad är folk som riskminimerar. De litar på någon kompis eller på statistiken som säger att de flesta valt Canon. Men vi som läst Blandaren har också läst: "Tusen flugor kan inte ha fel. Ät skit!" och då blir det liksom mer naturligt att lita på sin egen uppfattning istället för på andra. En kamera behöver ju inte passa mig för att andra tycker den passar dem. Men det är ju omvänt också så att man aldrig varaktigt kan få den majoritet att köpa dåliga grejor eller grejor som är betydligt sämre än konkurrenternas och det finns väldigt många belägg för att Canon har nöjda konsumenter så jag tycker inte de som väljer Canon väljer fel. De har alla skäl att lyssna på andra nöjda vänner och konsumenter. Dessutom är det en fördel om ens kompisar har samma märke om man vill prova kompisarnas grejor. Om man vill testa Sony-grejor måste man omvända fullständiga främlingar till vänner först och även det kan faktiskt vara en fördel utvecklingsmässigt.

 

[Photocon]

I kameravärlden kan man exv. köpa sig en onödigt dyr Leica som accessoar och kanske någon blaffig klocka som idag är en dubbel raritet eftersom armbandsklockor är på väg att försvinna när folk nu har allt i mobilerna. Tycker man det är för beige så kan man ju alltid ropa in någon Leica-raritet som bara tillverkats i två exempler typ.
Visst, folk skaffar sig nya prylar hela tiden men tyvärr är det väldigt mer sällan vi utvecklas så pass att vi skaffar oss nya uppfattningar eller om man så vill åsikter om saker och ting.

Kommer du ihåg den s k omvända snobbismen som användes framgångsrikt på 60-talet med Renaults minsta bil. Kostade då c:a 6.000:- och benämndes "skrytbilen" i reklamen.
Många välsituerade personer köpte den för att visa "jag är rik men jag skiter i status" och på det viset skaffade sig vederbörande status.

Likadant var det på 70-talet. Den stora dokumentärfotografivågen vällde fram under Fotograficentrums vingar. Då var det "fult" att ståta med kameramärket. Loggarna tejpades för och gamla Ikoflex eller Yaschica (2-ögd spegelreflex) inköptes. Kamerarem var inte comme il faut utan ett simpelt snöre användes.
Kameror med inbyggda exponeringsmätare var inte så välsedda. Allting skulle kompletteras med en rutig arbetarskjorta och ve den som plåtade i färg eller dia.

//Lennart

 

[PMD]

Tävla på riktigt gör man väl i så fall genom att jämföra förmögenheter och inkomster och det görs ju kontinuerligt i kvällspressen. Vem har den dyraste bostaden i din kommun. Vem tjänade mest? Vem har största förmögenheten i Vaxholm, Botkyrka eller på Lidingö. I en kapitalistisk ekonomi kan det mesta omvandlas till pengar och det finns inget enklare att jämföra. Penninghögen kan väl dessutom sägas vara ett resultat av i bästa fall dina egna prestationer eller åtminstone den accumulerade rikedomen den siste i "dynastin" satts att förvalta. En del är ju välbeställda redan som spermier så det är väl inte riktigt så att alla börjar vid samma startlinje heller riktigt.

Minns vad Gunther Sachs den gamla arvtagare till Opel miljarderna sade: "Pengar har man. De pratar man inte om". Men ett sätt att "prata om pengar" är att välja varumärken som säger "jag har pengar". Så alldeles enkelt är inte det.

I kameravärlden kan man exv. köpa sig en onödigt dyr Leica som accessoar och kanske någon blaffig klocka som idag är en dubbel raritet eftersom armbandsklockor är på väg att försvinna när folk nu har allt i mobilerna. Tycker man det är för beige så kan man ju alltid ropa in någon Leica-raritet som bara tillverkats i två exempler typ.

Visst, folk skaffar sig nya prylar hela tiden men tyvärr är det väldigt mer sällan vi utvecklas så pass att vi skaffar oss nya uppfattningar eller om man så vill åsikter om saker och ting.

Allt det där är en liten annan "tävling" än att "tävla" om vilket kameramärke som är bäst. Att tävla genom att köpa dyrast grej är mer rimligt eftersom det har en ganska direkt koppling till ens förmåga att tjäna pengar (som ofta, men inte alltid, har med prestation att göra).

 

[Photocon]

I övrigt tycker jag att de som väljer Canon och Nikon i hög grad är folk som riskminimerar.

Här får du mothugg, Stenis! hade du bytt ut "i hög grad" mot "i viss utsträckning" så hade jag hållit med dig. Nu skrev du ju även "tycker jag" vilket mildrar sentensens innebörd. Det är bra att skriva att det är man själv som anser det eller det.

Annars lyser det folk i ögonen som katogoriskt.

Utan att efterrationalisera köpte jag Sony efter träget användande av Nikon och Canon p g a just A900 som låg i ett helt annant prissegment än Nikon D3x och i sina bästa stunder på lågt iso presterade bilder i klass med D3x. Den andra orsaken var att APS-C modellen A550 hade en flippbar display med fasdetekterande AF. Den tredje var SSS.

Hade Nikons D3x legat lägre i pris hade det blivit Nikon då. Nu finns D800 till ett relativt lågt pris och inget annat märke ståtar med den kamerans prestanda så det är inget säkerhetsköp.

Men det är säkert i en del fall precis som du skriver att folk som ska köpa sin första dslr går på Canon eller Nikon då det finns fler polare som statistisk sett använder de märkena.

Däremot håller jag med Joakim om att alla kameror är så pass bra idag att det är nästan löjligt att det faktiskt finns fanatiska märkeskramare.

Skriver man som jag skrev meningen ovan får man ofta en störtsjö av svar typ: "Jamen, det finns inga TS-objektiv till märke X och märke Y har taskigt placerat avtryck, Z har litet utbud av objektiv etc..
Säkert som amen i kyrkan kommer då alla försvar: "Det finns tredjepartstillverkare" och "min moster fick pattarna i kläm när hon skulle öppna originalförpackningen". Och sedan är den tråden förstörd.

//Lennart

 

[The_SuedeII]

Jag kan tänka mej att sökarlaggningen vid serietagning är EFV-ens största nackdel. En konspirationsteori jag har om den korta bufferten vid serietagning, endast en sekund, trots att den sedan töms blixtfort, är en avsiktlig strypning för att maskera denna nackdel lite. Man vet kanske på många motiv vad de har tänkt att ta vägen den närmsta sekunden, och då kanske det funkar, men att spraya en fisktärna tex i 5 sekunder med fet-laggande sökare är ju bara ogörligt.

Laggandet vid sökning är ju betydligt mindre, och i bra ljus kanske utan praktisk betydelse. I ljuset inne på mediamarkt där jag testade detta märkte jag ingen laggning att tala om. Inte mycket brus heller. När ljuset blir sämre laggar den väl mera för att inte brusa för jävligt antar jag.

En fråga till er som har den, sökarbildens avvägning mellan snabbt och brus, går det välja bland menyerna mellan snabb+brusigt och rent+långsamt?

En fråga till Joakim, när du ville slänga A77-an i backen i ishallen i vintras pga laggningen, var det laggningen under serietagning, eller tyckte du han laggade för mycket redan innan avtryck?

Den största anledningen var nog att lagget varierade beroende på ljuset, vill man ha millisekunderna efter ett slagskott på bild är det ju meningslöst att försöka träffa med seriebildstagning. Möjligtvis om man kunde kommit upp mot 100 bps, då hade man haft en eller två bilder som kanske varit bra.

Den andra anledningen är att eftersom jag körde lite längre gluggar en stor del av tiden blir det en helt enorm skillnad mellan vänster och höger öga när man tittar genom kamerans sökare, västerögat ser översikten i realtid, högerögat ser en förstoring i varierande eftersläpning och med hackande frammatning när man håller knappen inne... Detta var nog det värsta, jag som har lite tendenser till explosionsartad huvudvärk vågade knappt köra på detta sätt i mer än ett par minuter. Jag klarade inte att få ihop synintrycken och tajmingen. Det fanns inte en chans att försöka hålla fokuspunkterna rätt på spelarna.

Detta var ändå knattehockey, jag vill inte tänka på hur det hade varit på seniorträningen.

Lagget mellan knapptryck och exponering däremot är väldigt, väldigt kort, precis som på alla nyare bättre kameror. Antagligen flera gånger kortare än sökarlagget. Kan man då hålla vänsterögat på översikten så att man träffar tajming är det ju inga problem, men detta funkar bara när jag själv är på isen lite närmre knattarna. Och den möjligheten är ju begränsad till vissa delar av träningen.

 

[Bengt Jönsson]

Den största anledningen var nog att lagget varierade beroende på ljuset, vill man ha millisekunderna efter ett slagskott på bild är det ju meningslöst att försöka träffa med seriebildstagning. Möjligtvis om man kunde kommit upp mot 100 bps, då hade man haft en eller två bilder som kanske varit bra.

Den andra anledningen är att eftersom jag körde lite längre gluggar en stor del av tiden blir det en helt enorm skillnad mellan vänster och höger öga när man tittar genom kamerans sökare, västerögat ser översikten i realtid, högerögat ser en förstoring i varierande eftersläpning och med hackande frammatning när man håller knappen inne... Detta var nog det värsta, jag som har lite tendenser till explosionsartad huvudvärk vågade knappt köra på detta sätt i mer än ett par minuter. Jag klarade inte att få ihop synintrycken och tajmingen. Det fanns inte en chans att försöka hålla fokuspunkterna rätt på spelarna.

Detta var ändå knattehockey, jag vill inte tänka på hur det hade varit på seniorträningen.

Lagget mellan knapptryck och exponering däremot är väldigt, väldigt kort, precis som på alla nyare bättre kameror. Antagligen flera gånger kortare än sökarlagget. Kan man då hålla vänsterögat på översikten så att man träffar tajming är det ju inga problem, men detta funkar bara när jag själv är på isen lite närmre knattarna. Och den möjligheten är ju begränsad till vissa delar av träningen.

Då fattar jag ungefär. Och då kommer frågan, när ljuset tröt och laggningen var som värst, skulle du säga att det var en grötig sökarbild dessutom, eller skulle det gått att använda en ytterligare lite grötigare sökare, för att få ner lagget? Om det hade gått att välja prioritet mellan lagg och brus vill säga.

Som du kanske förstår är jag inte så intresserad av just A77ans egenskaper sådana som dom är idag, men jag är lite nyfiken på vad EVF kan utvecklas till. Att Sony inte vågar låta folk optimera själva mellan brus/lagg här i dom första SLT-erna beror säkert på att dom är rädda att folk ska ställa in ytterligheter på demokamerorna i affärn, så nästa provare tycker det ser anskrämligt ut. Sen är det ju det här "easy-to-use" tvånget som marknadsförarna använder för att strypa dom vilda firmware-programmerarna. Det får inte gå att ställa in för mycket.

 

[Mesch]

Fåglar har heller inget emot att flyga i vägen för varandra.

Har till och med hört att de flyger mot annan bakgrund än himmel ibland

 

[Bengf]

Jo, det är faktiskt lite konstigt. Jag betraktar mig inte som Elektroluxägare bara för att jag har en Elektroluxspis (om det nu är det jag har; jag minns inte riktigt, men för resonemangets skull kan vi anta att jag har det).

Jag tycker nästan att det är lite småperverst att identifira sig så mycket med ett kameramärke att man betraktar sig själv som en "underdog" bara för att tillverkaren av det märket säljer färre kameror än andra tillverkare.

Nu kan man nog dela upp ordet Underdog, slå underifrån, ej favorit, slå ur underläge, Lillebror Kontra storebror, en underdog kan överraskande vinna matchen, Rocky balboa som exempel.

Underdog vad säger att det skall tolkas nedvärderande, vad gäller försäljningsstatestik så är inte Sony ensamma som underdog, det blir så klart flera om man räknar vinst /antal-kameror.

 

[Photocon]

Då fattar jag ungefär. Och då kommer frågan, när ljuset tröt och laggningen var som värst, skulle du säga att det var en grötig sökarbild dessutom, eller skulle det gått att använda en ytterligare lite grötigare sökare, för att få ner lagget? Om det hade gått att välja prioritet mellan lagg och brus vill säga.

Som du kanske förstår är jag inte så intresserad av just A77ans egenskaper sådana som dom är idag, men jag är lite nyfiken på vad EVF kan utvecklas till. Att Sony inte vågar låta folk optimera själva mellan brus/lagg här i dom första SLT-erna beror säkert på att dom är rädda att folk ska ställa in ytterligheter på demokamerorna i affärn, så nästa provare tycker det ser anskrämligt ut. Sen är det ju det här "easy-to-use" tvånget som marknadsförarna använder för att strypa dom vilda firmware-programmerarna. Det får inte gå att ställa in för mycket.

Jag är inte Joakim, men ska försöka svara. För det första upplever jag det inte som Joakim. Vid actionfotografering använder jag alltid båda ögonen för att se vad som händer utanför objektivets vinkel.
Fördröjningen J upplevde tror jag beror på en tidig FW eller taskigt exemplar. Men det finns en ytterst liten fördröjning. Fast jag får faktiskt leta efter den. Plåtat hockey (på allsvensk nivå) med den.

När ljuset tryter blir förvisso EVF:n grötigare, men har ändå en fördel att vara betydligt ljusare än en OVF så där ser jag inget problem heller. Tvärtom. Hellre en grötig sökarbild än så mörkt att man knappt ser något med den. Har jämfört detta mellan A77 och A900 samt D800.

Den verkligt stora nackdelen för mig är när man använder EVF i starkt solljus eftersom den fimpar differensen mellan halvmörka mellantoner, skuggor och mörker och kan göra nästan en ton av tre.
Här är ju en OVF definitivt att föredra eller också får man vänja sig genom att veta att motivet har ett annat tonomfång än det man ser.

Jag tror att nästa generations EVF (vi är nu inne på generation 2 i en SLT) kan bli avsevärt bättre här. Och generationen efter den ännu bättre.
Tror också att EVF kommer att sitta i de flesta systemkameror som tillverkas framöver, men jag tror också att konventionell OVF med rörlig spegel kommer att leva kvar i viss omfattning. Prismässigt blir de sannolikt dock märkbart dyrare än kameror med EVF.

//Lennart

 

[PMD]

Den verkligt stora nackdelen för mig är när man använder EVF i starkt solljus eftersom den fimpar differensen mellan halvmörka mellantoner, skuggor och mörker och kan göra nästan en ton av tre.
Här är ju en OVF definitivt att föredra eller också får man vänja sig genom att veta att motivet har ett annat tonomfång än det man ser.

Den allra största nackdelen med EVF för mig är att det inte går att se nåt vettigt i den om man bär polariserande solglasögon. Det inträffar också i starkt solljus, men det spelar ingen roll att kontrasterna försvinner då eftersom hela sökarbilden redan är helt värdelös tillsammans med ovan nämnda polariserande solglasögon.

Annars gillar jag EVF skarpt. En av de bästa egenskaperna är att man kan få en enorm massa information i sökaren. Betydlig mer än i en OVF. T.ex. levande histogram och indikering av blåsta högdagrar respektive igensotade skuggor.

(Återigen: jag har ingen NEX, men jag skulle tro att problem och fördelar med en EVF är ganska universella.)

 

[Photocon]

Den allra största nackdelen med EVF för mig är att det inte går att se nåt vettigt i den om man bär polariserande solglasögon. Det inträffar också i starkt solljus, men det spelar ingen roll att kontrasterna försvinner då eftersom hela sökarbilden redan är helt värdelös tillsammans med ovan nämnda polariserande solglasögon.

Annars gillar jag EVF skarpt. En av de bästa egenskaperna är att man kan få en enorm massa information i sökaren. Betydlig mer än i en OVF. T.ex. levande histogram och indikering av blåsta högdagrar respektive igensotade skuggor.

(Återigen: jag har ingen NEX, men jag skulle tro att problem och fördelar med en EVF är ganska universella.)

Visst! På en A77 blir ju EVF en liknande informationscentral som en LV (Gäller NEX-7 också) där man kan lägga till eller exkludera information. Histogrammet är ju en välsignelse att ha där, men också att man direkt i sökaren ser verkan av de exponeringsjusteringar man gör i realtid, vattenpass mm.

 

[Sten-Åke Sändh]

Kommer du ihåg den s k omvända snobbismen som användes framgångsrikt på 60-talet med Renaults minsta bil. Kostade då c:a 6.000:- och benämndes "skrytbilen" i reklamen.
Många välsituerade personer köpte den för att visa "jag är rik men jag skiter i status" och på det viset skaffade sig vederbörande status.

Likadant var det på 70-talet. Den stora dokumentärfotografivågen vällde fram under Fotograficentrums vingar. Då var det "fult" att ståta med kameramärket. Loggarna tejpades för och gamla Ikoflex eller Yaschica (2-ögd spegelreflex) inköptes. Kamerarem var inte comme il faut utan ett simpelt snöre användes.
Kameror med inbyggda exponeringsmätare var inte så välsedda. Allting skulle kompletteras med en rutig arbetarskjorta och ve den som plåtade i färg eller dia.

//Lennart

"Vänsterrörelsen" hade aldrig blivit det den blev utan en massa goddagspiltar som köpte maskeradkostym på Arbetarboden bestående av snickarställ och murarskjortor. Knulpp stod för trädojorna. Tjejerna styrde ut sig med Mahjong-kläder och näbbstövlar och en och annan vilse unisexman också för den delen. Över och meddelklassungdom klädde ofta ner sig för att om inte annat reta sina föräldrar medan arbetarna fortsatte att klä på sig åtminstone kavajen på Första Maj. Världen var lite ur led då.

Men det gick fel ibland också som när Volvo sökte folk i stora dagstidningsannonser med käcka tillrop såsom: " Jobbet lär vi dig på en halvtimme". De fick inte många sökanden på det uppropet för få vill väl ha ett jobb med det arbetsinnehållet. Så less är inte alltid more.

Jag tejpar också över Sony-loggan på min NEX med svart eltejp på samma sätt som jag klipper bort alla loggor jag ser på mina kläder som jag retar mig på om det låter sig göras. Varför ska jag acceptera att företag använder mig som gratis reklampelare?

 

[Sten-Åke Sändh]

Här får du mothugg, Stenis! hade du bytt ut "i hög grad" mot "i viss utsträckning" så hade jag hållit med dig. Nu skrev du ju även "tycker jag" vilket mildrar sentensens innebörd. Det är bra att skriva att det är man själv som anser det eller det.

Annars lyser det folk i ögonen som katogoriskt.

Utan att efterrationalisera köpte jag Sony efter träget användande av Nikon och Canon p g a just A900 som låg i ett helt annant prissegment än Nikon D3x och i sina bästa stunder på lågt iso presterade bilder i klass med D3x. Den andra orsaken var att APS-C modellen A550 hade en flippbar display med fasdetekterande AF. Den tredje var SSS.

Hade Nikons D3x legat lägre i pris hade det blivit Nikon då. Nu finns D800 till ett relativt lågt pris och inget annat märke ståtar med den kamerans prestanda så det är inget säkerhetsköp.

Men det är säkert i en del fall precis som du skriver att folk som ska köpa sin första dslr går på Canon eller Nikon då det finns fler polare som statistisk sett använder de märkena.

Däremot håller jag med Joakim om att alla kameror är så pass bra idag att det är nästan löjligt att det faktiskt finns fanatiska märkeskramare.

Skriver man som jag skrev meningen ovan får man ofta en störtsjö av svar typ: "Jamen, det finns inga TS-objektiv till märke X och märke Y har taskigt placerat avtryck, Z har litet utbud av objektiv etc..
Säkert som amen i kyrkan kommer då alla försvar: "Det finns tredjepartstillverkare" och "min moster fick pattarna i kläm när hon skulle öppna originalförpackningen". Och sedan är den tråden förstörd.

//Lennart

Den stora bulken är instegsmodellerna trots allt. Det är den mest okunniga kategorin konsumenter som köper dessa modeller och de vänder sig förståeligt nog till sina kompisar. De har säkert ofta kommit på att de också vill ha en DSLR eftersom deras kompisar har det. Så risken är stor att de köper en fast de kanske hellre borde skaffat sig en kompetent kompakt. För det är ju inte bara DSLR:er som är bra idag utan det är ju i högsta grad även kompakterna.

I övrigt motsäger det faktum, att man i varje märkes sortiment finner kameror med hyfsat unika funktioner och prestanda som tilltalar kräsna initierade fotografer, att hela kollektivet skulle vara trygghetsknakare i sina val. Det finns bara en tillverkare av D800. Det finns bara ett NEX-system och ingen gör telen som Canon, bara för att dra till med något från höften.

 

[Sten-Åke Sändh]

.

...............................Den verkligt stora nackdelen för mig är när man använder EVF i starkt solljus eftersom den fimpar differensen mellan halvmörka mellantoner, skuggor och mörker och kan göra nästan en ton av tre.
Här är ju en OVF definitivt att föredra eller också får man vänja sig genom att veta att motivet har ett annat tonomfång än det man ser.........................

/Lennart

Det finns en knasgrej till och det är ögonsensorn. Är kameran inställd på auto och ögonsensorn träffas av solljus från sida/bakifrånn, så stängs EVF:en av och bakdisplayen tänds istället. Klart stressande. Det sker ju inte i en ishall men kan mycket väl överaska en ute i solljus.

 

[Photocon]

Det finns en knasgrej till och det är ögonsensorn. Är kameran inställd på auto och ögonsensorn träffas av solljus från sida/bakifrånn, så stängs EVF:en av och bakdisplayen tänds istället. Klart stressande. Det sker ju inte i en ishall men kan mycket väl överaska en ute i solljus.

Ja, det stämmer. Jag plåtar därför med A77 med infälld display (LCD mot huset) och sätter på det viset automatiskt ögonsensorn ur spel. Man kan ju väne sätta den ur spel genom en knapp (antinegn EVF eller display).

Med NEX-7 är jag latare och råkar ut för samma sak du beskriver. NEX-displayen går ju dessutom inte vinkla mot kamerahuset.

//Lennart

 

[Bengf]

Nej Bengt, A55 fick väldigt mycket och bra press. Däremot visste nog pressen inte vad de skulle göra med den riktigt. I skärsådandet gjordes ett stort nummer av att den inte riktigt höll i studio mot Canons värsta promodell. Men varför skulle den det. Det var ju en kamera framtagen för en helt annan målgrupp som nog var mer av de som kanske tänkt att ha den som resesällskap.

Nu vet jag inte hur du läser mitt brev StenÅke, Andemeningen var att Sveriges största Fototidning Foto aldrig testade A55, Jag nämner ju att dpreview gav den Golden Award, Kamera & Bild hade ingen riktig heller i tidningen, utan lade ut på webben. M3 testade ( men den läste inte jag ) det kom en sammanställning av kameror där A55 vann instegsklassen, minns du inte Fröderbergfadäsen att han vid 2 tillfällen angav fel AF-prestanda, skrev att A55 låste på första fokus och sedan tog 7b/s, detta var en funktion som man kunde välja in på A580, trodde tydlingen att A55 var likadan.

Kameran hade så klart likheter med lillebror A33 som i och för sig hade en hygglig men äldre sensor ( 14Mp )- med bra och hög upplösning. A55 hade ju Pentax, Nikon-sensorn men då i SLT-form som är/var något vassare, A55 har väl också något mer finesser.

Dom ansåg väl att det räckte i princip att nämna A55 som lite dyrare storebror, men man väntade på Fotos klassiska upplösningtest och vad A55 kunde få där, men som sagt det kom aldrig.

Vid denna tid ansågs det viktigt att ange upplösningssiffrorna och alla kameror ställdes mot pixelkungen vid denna tid som var Canon 7D, med optiken 50/2,0-makro presterade 7D som allra bäst.

Idag när till och med Samsung har klättrat förbi upplösningskungen 7D så har man beslutat att bara i bland redovisa upplösningssiffror för alla är nästan lika bra och flera också bättre.

//Bengt.

 

[afe]

Solglasögon behöver inte ens vara polariserande för att ställa till problem med EVF (eller display). Min NEX-7 är stört omöjlig att använda med mina slipade solglasögon som inte är polariserande.

Jag saknar ibland hybridsökaren från X-100. Det var ganska trevligt att kunna se mer i sökaren än vad som kommer med på bild, för att så att säga vänta in motivet. Jag tycker också att EVF:en i Nikon V1 var betydligt rappare än den i NEX:en, men sämre på andra sätt. Det finns helt klart mer att göra på den fronten, och jag tror som flera andra här att majoriteten av alla kameror i framtiden kommer vara försedda med EVF i stället för optisk sökare - det blir ju helt enkelt mycket mycket billigare ...

 

[Sten-Åke Sändh]

Nu vet jag inte hur du läser mitt brev StenÅke, Andemeningen var att Sveriges största Fototidning Foto aldrig testade A55, Jag nämner ju att dpreview gav den Golden Award, Kamera & Bild hade ingen riktig heller i tidningen, utan lade ut på webben. M3 testade ( men den läste inte jag ) det kom en sammanställning av kameror där A55 vann instegsklassen, minns du inte Fröderbergfadäsen att han vid 2 tillfällen angav fel AF-prestanda, skrev att A55 låste på första fokus och sedan tog 7b/s, detta var en funktion som man kunde välja in på A580, trodde tydlingen att A55 var likadan.

Kameran hade så klart likheter med lillebror A33 som i och för sig hade en hygglig men äldre sensor ( 14Mp )- med bra och hög upplösning. A55 hade ju Pentax, Nikon-sensorn men då i SLT-form som är/var något vassare, A55 har väl också något mer finesser.

Dom ansåg väl att det räckte i princip att nämna A55 som lite dyrare storebror, men man väntade på Fotos klassiska upplösningtest och vad A55 kunde få där, men som sagt det kom aldrig.

Vid denna tid ansågs det viktigt att ange upplösningssiffrorna och alla kameror ställdes mot pixelkungen vid denna tid som var Canon 7D, med optiken 50/2,0-makro presterade 7D som allra bäst.

Idag när till och med Samsung har klättrat förbi upplösningskungen 7D så har man beslutat att bara i bland redovisa upplösningssiffror för alla är nästan lika bra och flera också bättre.

//Bengt.

Du har skrivit snuttar på flera ställen Bengt.

Citat:
"Men A55:an rörde om i grytan när den kom, oj vad dom särskådade den kameran in i minsta beståndsdel, vad var detta som dök upp för någonting 10b/s kunde den dra iväg, A55 ställdes mot Canons värsta prokameror, jäklar i mig om det inte var värsta cirkusen under en tid, hur genomskinligt som helst att några fick skrämselhicka, komma här och sticka upp,

Märkligt nog så testades aldrig kameran av dom svenska tidningarna, till skillnad mot den enklare A33 som hade en äldre sensor, så hadde/har A55 den nya vassa 16Mp-sensorn, det var någonting konstigt här faktiskt, mycket underligt, A55 nämdes som lite dyrare bara i förbifarten, behöver väl inte påtala att en C/N aldrig har missats av en svensk tidning."

Det är ju lite både och. Tidningen Foto är väl inte fotovärldens nav även om man råkar vara svensk. Det jag reagerade över var att du dessutom generaliseras till att gälla alla svenska tidningar vilket nog inte var sant. Dessutom så är det ju få kameror (och specciellt då Sony-kameror) som fått så otroligt mycket positiv press som A55. Den fotojournalist som inte uppmärksammande SLT-kamerornas dåvarande flaggskepp vill jag påstå skulle begått tjänstefel.

Vad man än tycker om SLT-tekniken och i detta fall kopplat med EVF så öppnade den för ett antal olika rätt intressanta positiva följdtrender såsom möjlighet till följande fasdetekt AF även i videoläge, extremt snabb seriebildtagning för en instegsmodell. Vid sidan av det var kameran nedlusad med teknik såsom GPS och EVF-overlayer som vi inte riktigt tidigare sett och det till ett pris av ca 9000 spänn. Med tanke på priset så förebådade denna teknik en ny väg med billigare tillverkningskostnader genom en enklare mekanisk konstruktion befriad från den traditionella spegelmekanismen.

Det jag menar är att från dag ett fick denna kamera väldigt mycket uppmärksamhet inte minst på nätet. Att Foto inte skrev något om A55, säger väl bara en del om Foto om man missade etableringen av det alternativa tekniska spåret som SLT-tekniken utgör idag. Det var ju trots allt A55 som var den riktigt imponerande kameran och den hade exakt samma sensor som den i A580, D7000 och Pentax K5 och grejen var dessutom att för en gångs skull var Sony först med denna och tidningarna skrev om jag inte missminner mig också att nu ledde Sony sensorteknikracet. Jag tycker ju detta är ganska anmärkningsvärt för det var ju ett klart paradigmskifte i tjockkameravärlden. Är det inte en tidning som Foto:s uppgift att täcka sådant?