Annons

Sony SLT-A77 entusiast/semipro-kamera + lillbrorsan SLT-A65 - Officiellt

Produkter
(logga in för att koppla)
Tack Lennart och Mats för era utförliga och snabba svar! Jag ska fundera lite på alternativen, men det lutar åt Tamron, tack vare bildkvaliteten. Att det inte är lika snabbt som Sigmat tror jag inte gör så mycket, med a77 kommer det säkert att fokusera nog snabbt.
Hej!
Själv valde jag Sigmas 100-300/4 EX DG APO som är en de skarpaste telezoomarna på marknaden. Tyvärr tillverkas det inte längre då många ansåg det för dyrt i nypris (c:a 13000:). jag har dubletter av det så är du intresserad får du gärna höra av dig.

//Lennart

Att jag är intresserad av 70-200 har framförallt med ljusstyrkan att göra. Jag fotar en del inomhus och ute i svagt ljus, och undviker gärna blixt och även om a77 verkar ha hyfsade ISO-egenskaper, så vill jag nog ha ett ljusstarkare objektiv, men tack för tipset och erbjudandet. :)
/Ulrika
 
Tack Lennart och Mats för era utförliga och snabba svar! Jag ska fundera lite på alternativen, men det lutar åt Tamron, tack vare bildkvaliteten. Att det inte är lika snabbt som Sigmat tror jag inte gör så mycket, med a77 kommer det säkert att fokusera nog snabbt.


Att jag är intresserad av 70-200 har framförallt med ljusstyrkan att göra. Jag fotar en del inomhus och ute i svagt ljus, och undviker gärna blixt och även om a77 verkar ha hyfsade ISO-egenskaper, så vill jag nog ha ett ljusstarkare objektiv, men tack för tipset och erbjudandet. :)
/Ulrika

Jo, jag förstod det. Skulle själv gärna ha f/2.8 på en 100-300 zoom, men det blir liksom lite dyrt. AF-hastigheten med Tamron räcker till det mesta och A77 har riktigt bra AF så satsa på Tamron.

//Lennart
 
Har kikat lite på olika 70-200 2,8, vad funkar bra? Sonys 70-200 2,8 ligger lite över budget, men Tamron och Sigma har ju var sin variant, vilken rekommenderar ni? Eller finns det nåt annat som är bättre? (Självklart finns det bättre :) men i samma prisklass?)

Sigma 70-200 mm f/2.8 EX DG APO OS HSM fick beyget toppklass av FOTO i nr 7-8/2011. Det är optiskt bland de allra bästa som tidningen har testat.

Testet finns att läsa här.
(Jämför med erkänt bra Canon 70-200mm f/2,8, t.ex.)
 
Sigma 70-200 mm f/2.8 EX DG APO OS HSM fick beyget toppklass av FOTO i nr 7-8/2011. Det är optiskt bland de allra bästa som tidningen har testat.

Testet finns att läsa här.
(Jämför med erkänt bra Canon 70-200mm f/2,8, t.ex.)

Det är just den gluggen som inte "finns". Ingen ÅF vet när den kommer. jag jagade en sådan, nämligen

//Lennart
 
Lusläser Digital Foto i butik, och dom är imponerade av den följande AFen i A77. ( Sticker nog och köper den ) nämda tidning är väl inte kända för att tillhöra dom bättre testarna. Men ändå intressant vad lite olika resultat testare kommer fram till.

Den förväntade överraskningen som Martin Agfors skulle delge oss om A77ans duglighet vid följande AF, blev väl igentligen det totalt motsatta av vad många av oss trodde. ( här lurade Lennart Aspman på någonting som då verkade vara en fördel )

Man kan säga att Martin istället avslöjade stora brister med följande AF hos A77 där 4 år gamla D300 tydlingen fortfarande är bättre.

Slutsummeringen blev trots allt lite possitiv då den kunde hävda sig mot D7000 som i andra tester fått mycket bra beröm för sina följande egenskaper, här blev man då lite vilsen när som exempel Foto anser D7000 som bättre än A77 ( Nu skrev inte Foto just så ) men läser man deras tester separat så framstår D7000 som bättre.

//Bengt.
 
Är bara i början av mina småtester med A77, min gamla skärm dock har nog för dålig upplösning för att visa A77an på bästa sett 1280x1024, äger en lapptopp som var mycket dyr för sin tid men där började färgade streck dyka upp fler och fler på skärmen, den har annars upplösningen 1400 X 900. Fick då tag på denna gamla kontorsskärm som skulle skrotas på jobbet och är av monitor typ på 19 tum.

Skulle så klart vara roligt med en nyare typ av skärm men när jag såg bredbildsskärmar på 22 tum så var dom så smala och verkade i minsta laget.

Har nu inte råd med någon äkta fotoskärm, även om foto testade en fin variant som inte var så dyr men den saknade Adobe Rgbd färgrymd.

Stenis och Aspen vad använder ni för skärmar, Mats har väl säkert någon dyr historia tänker jag.


//Bengt.
 
Är bara i början av mina småtester med A77, min gamla skärm dock har nog för dålig upplösning för att visa A77an på bästa sett 1280x1024, äger en lapptopp som var mycket dyr för sin tid men där började färgade streck dyka upp fler och fler på skärmen, den har annars upplösningen 1400 X 900. Fick då tag på denna gamla kontorsskärm som skulle skrotas på jobbet och är av monitor typ på 19 tum.

Skulle så klart vara roligt med en nyare typ av skärm men när jag såg bredbildsskärmar på 22 tum så var dom så smala och verkade i minsta laget.

Har nu inte råd med någon äkta fotoskärm, även om foto testade en fin variant som inte var så dyr men den saknade Adobe Rgbd färgrymd.

Stenis och Aspen vad använder ni för skärmar, Mats har väl säkert någon dyr historia tänker jag.


//Bengt.

Jag använder en vanlig sketen LG Flatron W2252TG på 22" som kalibreras med en lös manick som heter Spyder Express. 1680x1050 max i upplösning

Den är inte idealisk att betrakta filer från exempelvis A77 i 100%. Hade npg behövts dubbla upplösningen. Så när jag bedömer helhetsintrycket hur en bild skulle se ut i printat läge betraktar jag i 50% för A77 och i c:a 70% för A900.

Tänk också på att det är många som betraktar sina bilder i små laptops.

//Lennart
 
Den förväntade överraskningen som Martin Agfors skulle delge oss om A77ans duglighet vid följande AF, blev väl igentligen det totalt motsatta av vad många av oss trodde. ( här lurade Lennart Aspman på någonting som då verkade vara en fördel )

Man kan säga att Martin istället avslöjade stora brister med följande AF hos A77 där 4 år gamla D300 tydlingen fortfarande är bättre.

//Bengt.

Och med all respekt för Martin Agfors hävdar jag att det är en vanesak samt vilket sätt man plåtar rörliga föremål. Jag är ju uppfostrad lite i den "gamla skolan" utan kulspruteeld samt MF vid actionfoto. Jag är säker på att Martin, om han inte använt och vant sig så mycket vid Nikon, skulle fällt ett annat omdöme.
När jag kärde Nikon D2Xs och D3 hade jag jättesvårt att skifta över till Canons AF-system.
A77 finner jag hursomhelst mycket rappare och träffsäkrare än övriga Sonykameror.

Men inget AF-system på marknaden är 100%. Det är ett hjälpmedel.

//Lennart
 
Prova gärna gul färg och stark kontrast utan att förstora sökarbilden extremt mycket. Tryck ned avtrycket till hälften och du har hela sökarbilden igen. Ta bilden som nu borde bli skarp där du ville ha den skarp. Eller förstora inte sökarbilden alls. Peakingen visar ändå tydligt var skärpan hamnar. Går att dedicera till AF-A så du kan köra AF och samtidigt se skärpedjup och var skärpan hamnar utan att förstora sökarbilden.

DRO är default på Auto. Du hittar den så småningom.

Snoken i skärmen? Vänd skärmen inåt. Du får ju upp all info i EVF i alla fall om detta är ett stort problem för dig och använd displayen för andra fotograferingssituationer. Även toppdisplay hjälper ju till mycket för att hålla reda på tid, bländare, fokusmetod, vitbalans, exp.komp mm.

Eller uppsök plastikkirurg som fixar kranen:):) OBS: Skämt!

Men ta det lilla lugna och skynda långsamt så blir det säkert jättebra med tiden.

//Lennart

Har noterat att det är fullt möjligt att lägga skärpan suboptimalt med peakingen också faktiskt - om man inte förstorar. Röd som peaking färg kan bli väl skrikig. Kör man med vidvinkel och långt skärpedjup så tenderar hela sökaren att lysa som ett stoplyse i värsta fall.
 
Lusläser Digital Foto i butik, och dom är imponerade av den följande AFen i A77. ( Sticker nog och köper den ) nämda tidning är väl inte kända för att tillhöra dom bättre testarna. Men ändå intressant vad lite olika resultat testare kommer fram till.

Den förväntade överraskningen som Martin Agfors skulle delge oss om A77ans duglighet vid följande AF, blev väl igentligen det totalt motsatta av vad många av oss trodde. ( här lurade Lennart Aspman på någonting som då verkade vara en fördel )

Man kan säga att Martin istället avslöjade stora brister med följande AF hos A77 där 4 år gamla D300 tydlingen fortfarande är bättre.

Slutsummeringen blev trots allt lite possitiv då den kunde hävda sig mot D7000 som i andra tester fått mycket bra beröm för sina följande egenskaper, här blev man då lite vilsen när som exempel Foto anser D7000 som bättre än A77 ( Nu skrev inte Foto just så ) men läser man deras tester separat så framstår D7000 som bättre.

//Bengt.

Det som jag uppfattade att Agfors kom frm till var att A77ans AF var snabb, för snabb. Den "hugger på allt", vilket gör att fotografen inte har samma koll om man inte hänger med. På de andra kamerorna finns tydligen en inställbar fördröjning för att inte AF ska av misstag råka låsa på något tillfälligt som råkar komma förbi i synfältet. Fast å andra sidan kunde ingen annan heller ställas om till samma snabbhet om man ville det.

Vet inte om jag uppfattar det som något negativt. Tror det är till stor del en inkörningssak och kan vara en fördel när man lärt sig behärska systemet.

Men det var väl inte det som Lennart syftade på, men inte ville blotta innan Proffsfoto kom ut. Skulle vara väldigt intressant att höra hans tes.


/Mats
 
Är bara i början av mina småtester med A77, min gamla skärm dock har nog för dålig upplösning för att visa A77an på bästa sett 1280x1024, äger en lapptopp som var mycket dyr för sin tid men där började färgade streck dyka upp fler och fler på skärmen, den har annars upplösningen 1400 X 900. Fick då tag på denna gamla kontorsskärm som skulle skrotas på jobbet och är av monitor typ på 19 tum.

Skulle så klart vara roligt med en nyare typ av skärm men när jag såg bredbildsskärmar på 22 tum så var dom så smala och verkade i minsta laget.

Har nu inte råd med någon äkta fotoskärm, även om foto testade en fin variant som inte var så dyr men den saknade Adobe Rgbd färgrymd.

Stenis och Aspen vad använder ni för skärmar, Mats har väl säkert någon dyr historia tänker jag.


//Bengt.

Jag har en gammal LaCie Photon Vision och den funkar bra för mig. Det är ju i alla fall en dedikerad fotoskärm. Det handlar dessutom inte bara om själva skärmen utan olika bildläsare ger dina bilder skillnad i rättvisa. Jag kör en kombination av Lightroom och Nero PhotoSnap Viewer som passar mig bäst (att kolla en bild i Nero och Windows läsare är liksom två helt skilda upplevelser). Har aldrig fattat att Microsoft haft så svårt att skicka med en riktigt bra bildläsare.

Är på väg till Lightroom 4 nu. Testar i liten skala om jag verkligen ska konvertera allt eller helt enkelt låta det gamla ligga kvar i 3 formatet 2010-processen. Har inte bestämt mig ännu. Det kanske inte är fel att börja på en ny databas/katalog trots allt.

Jag var på vippen att köpa en ny dator inför detta med 24 MP stora bilder. Jag började med att installera en fräsch Windows 7 installation och det gjorde mycket. Stoppade in en ny disk också. ARW blir ju alltid kring 24 MB men även JPEG-bilderna blir ordentligt stora om man exporterar dem i hög kvalitet från Lightroom. Särskilt om man använd "adjustment brusch". Står inför ett stort jobb som jag bara börjat med att sortera och processa alla mina bilder från min senaste safari. Så det kanske blir en ny dator trots allt om jag ruttnar för mycket på prestanda. Det är så pass mycket bilder att det inte funkar om det är för segt.

Ha det så kul med alla finesserna Bengt! Kul att du äntligen kom till skott. Jag tror att ditt fotograferande kommer få helt nya dimensioner med din A77:a. En verkligt schyst Live View och peakingen tycker jag själv är verktyg som helt har förutsättningar att förändra ens fotobeteende och det är väldigt vanebildande. Äntligen är vi inte bara beroende av att AF funkar perfekt. Manuell fokus har i alla fall inte för mig varit något reellt användbart alternativ innen den senaste generationen Sony-kameror. Jag skaffade ju aldrig någon A900 som Mats och Lennart. Annars funkade det ju där med i den fina sökaren.
 
Senast ändrad:
Det som jag uppfattade att Agfors kom frm till var att A77ans AF var snabb, för snabb. Den "hugger på allt", vilket gör att fotografen inte har samma koll om man inte hänger med. På de andra kamerorna finns tydligen en inställbar fördröjning för att inte AF ska av misstag råka låsa på något tillfälligt som råkar komma förbi i synfältet. Fast å andra sidan kunde ingen annan heller ställas om till samma snabbhet om man ville det.

Vet inte om jag uppfattar det som något negativt. Tror det är till stor del en inkörningssak och kan vara en fördel när man lärt sig behärska systemet.

Men det var väl inte det som Lennart syftade på, men inte ville blotta innan Proffsfoto kom ut. Skulle vara väldigt intressant att höra hans tes.


/Mats

Nja, jag har väckt frågan hos Lennart han har nog svarat mig hur det kan ligga till. Proffsfototesten beskriver att 7D har lättare för att auotomatiskt byta AF-punkt vid följande att den inte lika lätt tappar bort sig. kan mycket väl vara en träningssak med A77.
 
Jag har en gammal LaCie Photon Vision och den funkar bra för mig. Det är ju i alla fall en dedikerad fotoskärm. Det handlar dessutom inte bara om själva skärmen utan olika bildläsare ger dina bilder skillnad i rättvisa. Jag kör en kombination av Lightroom och Nero PhotoSnap Viewer som passar mig bäst (att kolla en bild i Nero och Windows läsare är liksom två helt skilda upplevelser). Har aldrig fattat att Microsoft haft så svårt att skicka med en riktigt bra bildläsare.

Är på väg till Lightroom 4 nu. Testar i liten skala om jag verkligen ska konvertera allt eller helt enkelt låta det gamla ligga kvar i 3 formatet 2010-processen. Har inte bestämt mig ännu. Det kanske inte är fel att börja på en ny databas/katalog trots allt.

Jag var på vippen att köpa en ny dator inför detta med 24 MP stora bilder. Jag började med att installera en fräsch Windows 7 installation och det gjorde mycket. Stoppade in en ny disk också. ARW blir ju alltid kring 24 MB men även JPEG-bilderna blir ordentligt stora om man exporterar dem i hög kvalitet från Lightroom. Särskilt om man använd "adjustment brusch". Står inför ett stort jobb som jag bara börjat med att sortera och processa alla mina bilder från min senaste safari. Så det kanske blir en ny dator trots allt om jag ruttnar för mycket på prestanda. Det är så pass mycket bilder att det inte funkar om det är för segt.

Ha det så kul med alla finesserna Bengt! Kul att du äntligen kom till skott. Jag tror att ditt fotograferande kommer få helt nya dimensioner med din A77:a. En verkligt schyst Live View och peakingen tycker jag själv är verktyg som helt har förutsättningar att förändra ens fotobeteende och det är väldigt vanebildande. Äntligen är vi inte bara beroende av att AF funkar perfekt. Manuell fokus har i alla fall inte för mig varit något reellt användbart alternativ innen den senaste generationen Sony-kameror. Jag skaffade ju aldrig någon A900 som Mats och Lennart. Annars funkade det ju där med i den fina sökaren.

Dom flesta bilder jag tagit nu har varit Raw + Jpeg invalt och jag har skummat lite i sonys eget program som följde med kameran, jag får då dubbla bilder en Raw och en Jpeg men dom ser likadana ut, inte ser raw ut som dom gamla negativen inte. här kallas dom för Arv i programmet.det hör till saken att jag är totalt nollad vad gäller Raw-hantering. men om Rawbilden ser likadan ut som Jpeg-bilden, ja du märker vad lite jag vet.
 
Ett objektiv som intresserar mig mycket till min a77 är Sigma 18-200 mm 3.5-6.3 II:
http://www.sigmaphoto.com/shop/18-200mm-f35-63-II-dc-os-hsm-sigma

Det har tydligen 18 Elements in 14 Groups, mot tidigare versions 15 Elements in 13 Groups.
Brännviddsomfånget är lite mindre utopiskt än de 18-270 mm, etc. som också finns. Kan man hoppas på bra prestanda vid 150 och 200 mm?

Någon som har erfarenhet här, eller kan tipsa om bra tester?
 
Har man en bra kamera och inte klåpat till inställningarna, blir jpg föredömligt behandlade i kameran. Också verktygen för bildbehandlingen av jpg har blivit mycket bättre under senare tid. Skillnaderna mellan råbild och jpg har liksom utjämnats. Att kalla råbild negativ verkar som förlegat språkbruk från tider då film användes. Skulle helst se jpg och råformatet som enbart två skilda format med sina fördelar och nackdelar.
 
Objektiven 18-200 mm är bedrövliga. Det borde ersättas med två skilda objektiv för att få någorlunda skärpa över hela området.
 
Dom flesta bilder jag tagit nu har varit Raw + Jpeg invalt och jag har skummat lite i sonys eget program som följde med kameran, jag får då dubbla bilder en Raw och en Jpeg men dom ser likadana ut, inte ser raw ut som dom gamla negativen inte. här kallas dom för Arv i programmet.det hör till saken att jag är totalt nollad vad gäller Raw-hantering. men om Rawbilden ser likadan ut som Jpeg-bilden, ja du märker vad lite jag vet.

Att de ser lika ut beror ju på att de visas lika när kamerans inställning följer med in i datorn, skillnaden är att det finns så mycket mer i rå-filen att bearbeta än vad som finns kvar i Jpeg-filen, den senare har ju skippat det "överflödiga" av informationen medan i rå-filen finns allt kvar. Men träffar jpeg-filen rätt är ju det tillräckligt, men missar man t.ex vitbalans är det inget problem med råformatet, med det går det också att krama ur mer DR ur bilden. mm. mm.
 
Det som jag uppfattade att Agfors kom frm till var att A77ans AF var snabb, för snabb. Den "hugger på allt", vilket gör att fotografen inte har samma koll om man inte hänger med. På de andra kamerorna finns tydligen en inställbar fördröjning för att inte AF ska av misstag råka låsa på något tillfälligt som råkar komma förbi i synfältet. Fast å andra sidan kunde ingen annan heller ställas om till samma snabbhet om man ville det.

Vet inte om jag uppfattar det som något negativt. Tror det är till stor del en inkörningssak och kan vara en fördel när man lärt sig behärska systemet.

Men det var väl inte det som Lennart syftade på, men inte ville blotta innan Proffsfoto kom ut. Skulle vara väldigt intressant att höra hans tes.


/Mats

Du hittar nog större delen av den i mitt inlägg #4371 i denna tråd. För övrigt kan man göra AF lite trögare eftersom den är snabb genom ett menyval (Prioritet Skärpa eller Slutare). Ang rörliga föremål vid 8bps och tele anser jag att mittersta sensorgrupp fungerar alldeles ypperligt om avståndet inte är alltför stort.

Jag är ssv van att följa motiv genom sökaren från den tid det bara fanns EN fokuspunkt i centrum. Och här fungerar i alla fall A77 klockrent, snabbt och responsivt för mig. Gäller även mittfokusgruppen med 5 punkter aktiva Har för mig att jag i denna tråd lade upp exempel på en hel sekvens vid f/2.8 där A77:an naglade alla bilder till keepers med mittgruppen. Och då tyckte jag själv att jag hanterade kameran slarvigt.

Har du kört A900 och A700 på följande AF och jämför så är A77 mycket snabb och träffsäker, men den har en viss inlärningstid, precis som Canon 7D.

Sedan är det givetvis avhängigt objektivet. Med ditt Sigma fick jag mycket bra träffar då dess AF-motor hängde med mycket mjukare och bättre än det ex av G70-400SSM jag hade.

Jag är övertygad om att Agfors med lite mer vana från kameran skulle få extremt bra resultat. Jag har ju haft tid på mig att ta det lugnt och lära mig reaktionerna. Han är så pass skicklig så hade han haft samma tid på sig skulle det säkert blivit lysande resultat.

Du får väl prova själv när (om) tillfälle ges.

//Lennart
 
Dom flesta bilder jag tagit nu har varit Raw + Jpeg invalt och jag har skummat lite i sonys eget program som följde med kameran, jag får då dubbla bilder en Raw och en Jpeg men dom ser likadana ut, inte ser raw ut som dom gamla negativen inte. här kallas dom för Arv i programmet.det hör till saken att jag är totalt nollad vad gäller Raw-hantering. men om Rawbilden ser likadan ut som Jpeg-bilden, ja du märker vad lite jag vet.

Först en varning till er som gnäller över långa inlägg. Ni kan hoppa över det här och läsa snuttarna som redan skrivits, vilka är bra och räcker säkert till. Det här kommer att bli lite utförligare för de som uppskattar den typen av inlägg, så ni ordräknare kan sluta läsa omedelbart.


Bengt!
Fortsätt att fotografera i RAW + JPEG. Använd jpeg-bilderna om du tycker de är bra, men om du tagit en bra bild, fast som av någon anledning råkat bli fel i färgerna, eller för ljus eller för mörk kan du använda raw-filen för att få en bra bild av den.

Så här ligger det till.
När du har skapat din bild helt färdigt så är den en jpeg. Det är det som du lägger upp på webben, visar på TVn, skriver ut eller skickar till labbet för utskrift eller som en del i en fotobok.

När du just har tagit en bild med kameran och den registrerats av sensorn så är den dock inte i det formatet. Den är rå, dvs enbart rådata hur många fotoner som träffat varje punkt uppdelat i olika färger som ett filter delat upp ljusets våglängder i.

Så för att göra om det datat till en jpeg-bild så måste detta data behandlas. När det behandlas så kan man ange lite hjälp på traven som t.ex. hur stark färgmättnad man vill ha, vilken värme i bilden blått-kallt/gult-varmt man vill ha, hur mycket kontrast det ska vara.

Du kan välja att göra den bidbehandlingen direkt i kameran och styra vissa mallar som du gör när du väljer de olika kreativa inställningarna, Standard/Vivid/Porträtt/Landskap/solnedgång/svartvitt och variera mängden mättnad/kontrast/skärpa för dem, samt inställningar för brusreducering, vitbalans DRO osv.

Om du gör det och fotograferar i jpeg så använder kameran dessa indata och bildbehandlar det åt dig. Kamerans inbyggda program plockar då ut just den delen av allt raw-data som behövs, gör bildbehandlingen så och slänger sen bort resten och komprimerar sedan bilden och sparar på minneskortet i jpegformat.

Problemet är att du troligen inte vill att alla bilder ska ha samma karaktär och då är det rätt omständigt att ändra allt detta mellan varje bild. Råkar du ha fel inställningar så kan du inte rädda en bild.

Vi tar ett drastiskt exempel, du har ställt in svartvitt och tar en bild i jpeg. Då sparas bilden i svartvitt på minneskortet, men om du senare får för dig att du skulle vilja ha bilden i färg så går det inte för det finns ingen färginformation kvar.

Jag har sabbat massa bra bilder genom att t.ex. råka ha kameran inställd på vivid och hög kontrast och sen när jag velat fixa till bilden för print har jag märkt att det är för lite tonomfång och detaljer är alldeles grötiga när man tittar på detaljer.

När du fotograferar i RAW däremot så finns all bildinformation kvar och du kan i lugn och ro fixa alla dessa saker i din raw-konverterare efteråt.

Med kameran följer Sonys egen raw-konverterare med gratis, den heter IDC - Image Data Converter.

En fördel med det programmet är att det använder exakt samma terminologi som kamerans menyer. Det finns reglage som heter samma som menyvalen i kameran. Med raw-filen sparas också metadata om alla inställningar du gjort i kameran och dessa ställs in som default i programmet. Alltså om du fotograferar i raw och jpeg och sedan jämför bilderna efter att de framkallats så ska de vara exakt likadana.

Men den stora skillnaden är att du har all information kvar i raw-filen och kan ändra bilden precis som du vill i efterhand, inte innan fotoögonblicket som med jpeg. Om du t.ex. ställer in kameran på svartvitt så blir alltså bilden svartvit även när du plockar upp den i IDC, skillnaden är att du kan återfå den i färg med raw-bilden, men inte med jpeg-bilden.

Faktum är att all förändring du gör i raw-framkallaren är oförstörande, det är bara parametrar du lägger till för hur du vill ha bilden behandlad, men all data finns kvar. Det är tom. så att du kan göra flera versioner av en bild och justera reglagen som du vill ha dem och spara dessa, det finns val för det längst ner till vänster har jag för mig.

Säg att du har en raw-bild du vill publicera på en webbsida. Då plockar du upp den i IDC, gör dina inställnigar som du vill och sparar dem och sparar en jpeg-kopia av bilden. Du skalar sen om jpeg-kopian och skärper upp och sparar den. Sedan vill du göra en annan version med mustigare färger och varmare så du plockar upp samma raw-fil och gör de inställningarna, sparar dem, tar en jpeg-kopia och publicerar.

En vecka senare får du för dig att skriva ut samma bild och plockar upp raw-filen igen och väljer då den första versionen och får tillbaka alla inställningar du gjort, sparar om den i större format och anpassar den för utskrift.

Det blir helt enkelt mycket flexiblare med raw och du kan som sagt göra all din behandling som du vill efteråt.

Om du skaffar ett annat bildbehandlingsprogram, t.ex. Adobe Photoshop Elements (rekommenderas) så föjer det med en raw-konverterare i det programmet. Där heter inte kontrollerna likadant som i IDC, t.ex. kallas DRO för Fill Light (i stort sett bäst att tillägga innan jag blir påhoppad) osv.

Fördelen med det är att det alltid är likadant och man blir inkörd på detta och att det då är exakt samma terminologi oavsett om du använder en Sony-kamera eller en Nikon-kamera t.ex. Nikon kallar DRO för D-lightning och där heter kontrollerna på det viset i Nikons RAW-program osv.

(RAW-konverterarna till Nikon och Canon får man förresten betala extra för, medan de till Sony följer med gratis)

Med ACR (Adobe Camera Raw) så blir det också mer integrerat ihop med den pixelpåverkande delen av programmet.

En annan skillnad är att ACR inte nånsin rör din .ARW-fil, alltså Sonys raw-format (Nikons heter .NEF och Canons .CR2, medan Adobes eget heter .DNG). Det gör att inställningarna du gör vid din "raw-framkallning" så sparas inte detta in i raw-filen som med IDC, utan istället skapas en .XMP-fil vid sidan om. Detta går att lösa om man konverterar sina .ARW-filer till .DNG-formatet, vilket vissa gör, men det får med sig en del andra konsekvenser också.

Jag använder själv Photosop CS5. Det är ett dyrt program, men jag fick möjlighet att köpa det med 80% rabatt när jag gick en utbildning. Annars tycker jag inte det är riktigt värt merkostnaden över Elements. Det stora photoshop har lite fördelar jämfört med den version av ACR som följer med i Elements, men de är inte så viktiga egentligen.

En fördel som ACR har jämfört med IDC är att medan IDC endast kan behandla hela bilden, så kan man i ACR "måla" med alla kontroller, beskära, vinjettera osv. och fortfarande arbeta helt oförstörande.

I Lightroom 4 följer en helt ny version av ACR med som har ännu bättre möjligheter och det programmet kostar ju inte alltför blodigt mycket. En mycket bra investering.

Jag fotograferar numera endast i RAW. Det innebär absolut inget extra besvär och man har full kontroll på bilderna. Jag anser att alla bilder bör behandlas lite för att komma till sin rätt och när jag öppnar en raw-fil med photoshop så öppnas automatiskt ACR. Är det som jag vill ha det är det bara att klicka på open så öppnas den med de inställningarna i PS där jag kan beskära, räta upp och skala om i ett svep och sedan slutskärpa och spara som jpeg, men vill man ändra lite i exponeringen eller färgbalansen, lyfta lite skuggor eller hantera brus osv, så är det väldigt enkelt och snabbt gjort.

Nu kommer någr att hävda att det kan man göra med jpeg också, vilket till viss del är sant. Det går alltså att plocka upp en jpeg.bild i ACR och hantera den med samma reglage, men det gäller bara så länge den bildinformationen råkar finnas kvar i jpegbilden som kameran lagrat, annars är det kört.

Jag gör numera nästan all bildbehandling i ACR och använder PS oftast till att beskära, räta upp, skala om och skärpa om jag inte vill jobba artisitiskt med en bild och göra montage osv.

Jag rekommenderar att du tittar på moderskeppets grundkurs i RAW och sedan inhandlar Mattias Karlssons videokurs Allt om RAW. Du hittar det på http://rawbilder.se/

De använder Adobes program, så all terminologi är enligt deras standar och därför inte helt överföringsbart till IDC, men när man förstått vad de olika reglagen gör är det inga problem att applicera samma sak på det program du har.


/Mats
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar