Nja, det som faktiskt beskrivs är effekten, inte metoden - även om du som vart med i gamet så länge anser det vara samma sak, men faktum är att världen ändras. Vad Sony har uppfunnit för sina kompakter och Sony Ericsson mobiler som har en så liten sensor att det inte går att skapa kort skärpedjup med hjälp av stor bländare är istället en teknik som tar två (eller fler) bilder där den ena är skarp och sen bakar ihop dessa till en bild med hjälp av mjukvara i kameran, så att man får samma efekkt som med stor sensor och stor bländare.
Då är det egentligen inte så dumt med ett ord som beskriver VAD man vil åstadkomma istället för HUR. Då kan folk byta kamera och känna igen sig med samma funktion, även fast den tekniska lösningen bakom funktionen är helt olika.
Egemtligen är detta bättre. Tror att vi som är lite mer skolade i den gamla tekniken får finna oss i att tiderna förändras, på gott och ont, men mest gott tror jag ändå. Ingen ide att vara motsträvig till det, eller hur?
/Mats
Jag är inte motsträvig mot
effekten utan mot terminologin. Grejen som används i mobilkameror är ju egentligen densamma som jag beskriver i G3:an.
Jag anser att kommunikation är mycket viktigt. Och om ordet bländare betyder bländare för en person som pratar med en annan person som inte vet vad bländare är så uppstår ett kommunikationsproblem.
Bländare är ett så basalt uttryck inom fotografin att det inte får misstolkas.
I övrigt håller jag med dig ty om vi fastnar och blir avogt inställda till förändringar i gemen riskerar vi bara att bli gamla sura stofiler.
Vet inte om uttalandena känns igen, men hört/läst av mig med flera andra.
1977: Programautomatik. Fan jag vill bestämma själv: Canon A-1 kom. Arketypen för det som senare blev till standard längre fram: PASM-ratt och numerisk visning av värden.
1980: Automatik i en yrkeskamera, aldrig i h.e!!! Då aviserades proffskamerorna Nikon F3 (med lcd-display) och Pentax LX som hade exponeringsautomatik
1985: Autofokus, helt onödigt. Det är inget för en riktig fotograf!!! Här lanserade Nikon den första slr med fungerande AF och ett par gluggar med skruvdrift i en amatör kamera. Kort därpå bytte Canon ut sin bajonett för att kunna fixa AF med motorer i objektiven. 1987-88 kom de första riktiga yrkesmpdellerna med både PASM och AF och s k flerzonsmätning (Nikon F4s och Canon Eos 1)
Detta är bara ett per exempel. För bara drygt 10 år sedan pågick fortfarande debatten på sina håll att digitala kameror aldrig kunde ersätta analoga kameror.
Och sedan har det rullat på med skepsis mot LV för att inte tala om vinklingsbara displayer med LV på dslr 8för att bara nämna ett av flera exempel ytterligare).
Hela tiden har det funnits folk som vänt ryggen till och suttit och runkat på huvudet. Samma huvudrunkare skulle idag bli förtvivlade om ovanstående finesser försvann ifrån kamerorna.
Så visst, jag är med dig. Men inte vad gäller vissa basala begrepp i den fotografiska termonologin.
Frid//Lennart
